Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Lisa Röstlund på DN gör åter igen en grymt bra insats (klicka här för att läsa) där hon beskriver Sveaskogs fortsatta härjningar. Hur Sveaskog kräver samebyars tystnad från de så kallade samråden, hur Sveaskog hämnats på älgjägare som varit kritiska till skogsbolagets skogsmissbruk, hur Sveaskogs … Fortsätt läsaSveaskog straffar kritiker och tystar samer
– Jag är då lika mycket lapp som Tor, sa en 75-årig herre i en by utanför Jokkmokk som var förespråkare till den planerade gruvan i Gállok. – Min man är lika mycket same som Tor, yttrade en medelålders kvinna gift med en annan gruvkramare. Det … Fortsätt läsaDet handlar om samiska principer
Bilden: SSR:s nya ordförande Matti Blind Berg föreläser på ett seminarium om gruvexploateringar på Södra Latin i Stockholm den 17 november 2012. I publiken syns bland andra Göran Greider och Henrik Blind. SSR och dess nya ordförande Matti Blind Berg har skickat nedanstående uttalande, öppna … Fortsätt läsaSSR ställer krav på regeringen om Sveaskog
Bilden: Gammelskog vid Standárjåhkå i Laponia, Huhttán/Kvikkjokk, Sábme (lulesamiska).© Tor Lennart Tuorda/Naturfotograferna. Lappland, lappskojs, lapphund, Lapporten, lappmark, lappsparv, lappmes, lappsko och så har vi fjällfloran där många av de mest sällsynta arterna just har lapp- i sin förled. Faktiskt ett trettiotal, som lappdraba, lappranunkel och … Fortsätt läsaByt namn på Lappland
Snavva, ett offer på folkhemmets altare. Det samiska bostället kommer snart att dränkas. På lantmäteriet flygbild från mitten av 1960-talet syns hur Vattenfall förbereder sig genom att kalavverka gammelskogen för att ge plats åt Tjaktjajaur regleringsmagasin. Timmertravar samsas med höhässjor. Trots vetskapen om vad som … Fortsätt läsaSnavva – ett offer på folkhemmets altare
Min morbror Mauritz Eriksson var mycket intresserad av spår från forntidsfolket som han hittade i skogar och på fjäll. I början på 1980-talet visade han mig lyrisk en fångstgrop vid Mállenjárgga söder om Kvikkjokk. Jag funderar på att gå dit igen och se om gropen … Fortsätt läsaForntidens jakt vid Nuortta Suohppa
Norrbottens-Kuriren har gjort bort sig. Tidningen låter brun sörja publiceras på sin ledarsida och låter skiten ligga kvar i två veckor innan Åsa Lindstrand replikerar på ledaren, får repliken publicerad och tidningen byter ut några bruna ord. Det var ju glädjande. Men glädjen varade inte … Fortsätt läsaBortplockad replik i Norrbottens-Kuriren, i sin helhet
Samhällsbygget 1965 till 1973 ger Sverige världsrekord i ekonomisk tillväxt. Folkhemmet ser dagens ljus, men det är ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse. Folkhemmet är ändå någonting som många svenskar kärleksfulla och nostalgiska bär i sina hjärtan. Tage Erlander är statsminister. 1969 tar Olof Palme över. … Fortsätt läsaFolkhemmet, ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse
I början av förra seklet var de samiska rättighetskämparna Elsa Laula, Torkel Tomasson, Karin Stenberg, Gustav Park, med flera, tydliga med att samarbete och samordning var det som gällde för att få framgång i kampen mot den svenska kolonialmaktens glupande aptit för de samiska markerna. … Fortsätt läsaSamarbete var 1900-talets samiska paroll. Hur är det nu?
Det har varit enormt roligt att samarbeta med Anna och Marina i Skogsupproret, som är en underfraktion till aktivistgruppen XR, Extinction Rebellion Sverige.Vi har gjort ett antal bilder som visar de spår från den uråldriga samiska kulturen som hotas av bland andra Sveaskog. 3,4 procent … Fortsätt läsaSpår i det samiska kulturlandskapet hotade av skogsmissbruket
Skogssamebyarna Mausjaur och Maskaure samarbetar med Naturskyddsföreningen i Norrbotten och har lyckats stoppa Sveaskogs skövlingar på samebyarnas marker i nära tre år. Muonio koncessionssameby samarbetar med Greenpeace och har fått bra med uppmärksamhet när det gäller att informera om hur bedrövligt illa Sveaskog beter sig … Fortsätt läsaAktivism kommer tvinga Sveaskog att sluta med sitt skogsmissbruk
Jag har gjort en hel del videor med Rickard Länta genom åren för att uppmärksamma det vansinniga skogsmissbruk i regi av bland andra Fastighetsverket. Men nu kastade jag ihop en liten film som presentation av Rickard med anledning av hans deltagande i Robinson i Haparanda … Fortsätt läsaRickard Länta
Bilden: Högdräktiga vajor passerar en av Sveaskog hotad gammelskog på flytt till kalvningslandet. Att kalavverka skogar på traditionella samiska marker är oerhört respektlöst. Speciellt under vårvinterns känsliga tid. Jag vill dela detta brev från skogssamebyarna Maskaure och Mausjaur samt Naturskyddsföreningen i Norrbotten som de skickat … Fortsätt läsaSveaskogs utmattningstaktik mot samerna
Bilden: Alf Teilus i Udtja by den 15 juni 2008. Från det jag var mycket liten hördes ofta Alf Teilus namn nämnas när vi passerade Goabddalis på våra resor från Piteå till Kvikkjokk, min mor Maj-Britts barndomshem. – Där bor han, sa moderskapet och pekade … Fortsätt läsaJag tog mig inte till Alf Teilus
Sarvhorn upphittat i oktober 2020 norr om Juovvavárre, söder om byn Randijaur i Jåhkågasska tjiellde, Jokkmokks kommun. Foto: Åsa Lindstrand. Fällhorn av rensarv 50 centimeters längd från rosenkransen till första lilla hornutväxten där jag håller vänster hand. 90 centimeter till andra större taggutskottet. Har aldrig … Fortsätt läsaStort sarvhorn vid Randijaur
Isak Saba, den första samen som valdes till norska Stortinget 1906. På bilden från Samefolkets arkiv vilar sig Isak Saba mot en sádev, eller sádim, tjäderflake på lulesamiska. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina … Fortsätt läsaFlaken, verktyg för skattebetalning
I en artikel i tidningen Samefolket 1955 står att det i Kiruna experimenterades med ”en ny brödsort” för att minska karies i tänderna hos kirunaborna. Läkarna fick idén från samerna i området, vars tänder ”alltid varit friska och felfria” tack vare glödkakor och ett litet … Fortsätt läsa1955 räddar gáhkku tänderna i Kiruna
Fjället Hárrevárddo lyser vit längst bort och berget Átjek till höger från dammen till Parki kraftsstation. När lappskattelanden uppstod är det ingen som vet. Kanske på 1400-talet, eller 1500? När den svenska staten började intressera sig för Sábme blev lappskattelanden enskilda områden som ägdes av … Fortsätt läsaLappskatteland vid Parkijaur
Astrid Lindstrand Tuorda jojkar på Extinction Rebellions aktion vid Sveaskogs huvudkontor på Torsgatan i Stockholm den 6 november 2020. Foto: XR Sverige. Sveaskogs VD Hannele Arvonen är sparkad. Anledningen är den massiva skövling av naturskogar som miljörörelsen, samebyar och Sametinget kritiserat bolaget för allt flitigare … Fortsätt läsaSveaskogs VD offras för politikers likgiltighet
Jag vid Vállegårsså väster om Huhttán/Kvikkjokk. Foto: Markus Nyström. Jag har jobbat som fotograf och skribent på frilansbasis sedan slutet av 1980-talet och började filma kring 2005. Några kortare perioder jobbade jag också i åldringsvården både i Kvikkjokk och i Jokkmokk och som bildlärare på … Fortsätt läsaLivet som publicist, och aktivist
Bild från en av filmerna med Victoria Harnesk och Åsa Lindstrand på Ája i Jåhkåmåhkke. Jag har fått i uppdrag att göra tre videor för tidningen Samefolket till årets marknad i Jåhkåmåhkke som hålls digitalt. En tidning som för övrigt nominerades som årets kulturtidskrift i … Fortsätt läsaVideor till Jokkmokks digitala marknad
Jag klistrar upp en bild i Sveaskogs huvudkontor som visar #skogsmissbrukFoto: Extinction Rebellion Sverige. De ägnar sin arbetstid här på Torsgatan 4 i Stockholm, koncernledningen för Sveaskog i Sverige. Ett gäng teknokrater och strikt produktionsinriktade jägmästare. Lever i en skyddad verkstad i sitt lyxiga huvudkontor. … Fortsätt läsaOantastliga Sveaskogs skyddade verkstad
I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från … Fortsätt läsaNär media går gruvindustrins ärenden
Kyrkan, Huhttán, Kvikkjokk. Förr i tiden visades en oerhörd respekt och det var ett bugande utan dess like med mössan i hand för kungar, grevar, lappfogdar, gruvfogdar, kronofogdar, bergmästare, profosser, landshövdingar, präster, lantmätare, forskare och tjänstemän från Kungliga vattenfallsstyrelsen. Den så kallade överheten kunde göra … Fortsätt läsaAuktoritetstron i Sápmi
År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi
Kartdump från Fornsök som visar ett fångstgropssystem mitt i en contortaplantering under berget Jarre vid Gárásj, väster om Jokkmokk. Det en kvadratkilometer stora naturreservatet Jarrebäcken vid Gárásj väster om Jokkmokk såg nyligen dagens ljus. Det tackar vi för 🙂 Om skogsmissbruket inte fått grönt ljus … Fortsätt läsaFångstgropar i Jokkmokk förstörda av skogsmissbruket
Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!
Kolonialism är när en nation tar över en annan nations territorium och låter sin egen befolkning flytta in och bosätta sig på de nya markerna. Den starkare nationen exploaterar därefter de erövrade naturresurserna och påtvingar den egen kulturen, ekonomin och språket till det ursprungliga folket. … Fortsätt läsaSveaskog vill kalavverka marker som stulits från samerna
Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst drabbat är ett … Fortsätt läsaDen svenska modellen
Många är de samebyar på den svenska sidan av Sápmi som funderar på att följa i Girjas fotspår för att slippa störningar på renskötseln från den fria småviltjakten. Också Jåhkågasska tjiellde i Jokkmokk, vars marker sträcker sig norr och öster om Kvikkjokk. – Vi gillar … Fortsätt läsaFler samebyar kan följa Girjas exempel med ripjakten
