Sarvhorn upphittat i oktober 2020 norr om Juovvavárre, söder om byn Randijaur i Jåhkågasska tjiellde, Jokkmokks kommun. Foto: Åsa Lindstrand. Fällhorn av rensarv 50 centimeters längd från rosenkransen till första lilla hornutväxten där jag håller vänster hand. 90 centimeter till andra större taggutskottet. Har aldrig … Fortsätt läsaStort sarvhorn vid Randijaur
Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka svenskar till Sáme … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.
Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till för att med kikarna kunna upptäcka … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde låter sina renar … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick på mårkan blivit rodd … Fortsätt läsaLinné logerade i Parkijaur
Coronaviruset har medfört att Nordenskiöldsloppet – världens längsta skidlopp – ställs in. Loppet går en lång sträcka över mark som Jokkmokks allmänning säger sig äga. Spåret har preparerats på den väg som går mellan Parkijaur och Granudden, på södra sidan om Lilla Lule älv. Allmänningen … Fortsätt läsaCorona stoppar skidlopp, gammelskog kan komma kalavverkas
Inte ens transporten av vindkraftverkens torn får tillfalla norrbottniska åkare. Här en transport från Nederländerna från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar aldrig förvånas över antalet märkliga och mäktiga myndigheter som statsmakten skapat på löpande band. Alla verklighetsfrånvända lagar, all inkompetens som frodas, det … Fortsätt läsaVindkraftspark beslutas av inkompetent delegation
Träffar: 57
Udtja skogssameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Filmade för första gången en skiljning med drönare 🙂 Träffar: 289
När jag vandrade i Muttos mellan Måskosgårsså och Muddusagahtjaldak låg en död renkalv på stigen. Den var helt orörd av rovdjur och hade fosterhinnan kvar över en del av kroppen. Troligen har vajan hastigt blivit skrämd av något och kastat kalven. Enligt en renskötare som … Fortsätt läsaGjorde ACE att renkalven dog i Muttos?
Átjek är ett tungt och fruktat namn döpt från en av dem som råder.Vattenfall kalavverkade stora arealer och dränkte två samiska offerplatser när de reglerade Bárkávrre (Parkijaur) i slutet på 1960-talet. Det mesta av den urskog som växte vid berget är också kalavverkad. Skövlandet är hemskt … Fortsätt läsaRenarna fattar, men inte Sverige
Reportage i höstas publicerat i tidningen Samefolket. Text och bild: Tor Lennart Tuorda Som att förflytta sig till 1700-talet. Timrad renhage, timrade bodar, förrådsställningar och kåtor med åtta kanter. Trygga renar som runt benen och vajor som mjölkas. Så här såg det ut på många … Fortsätt läsaGammeldags skogssamisk kultur
I april dräptes minst två vajor och en kalv efter kvikkjokksvägen och två vajor vid Harads i en påkörning som bör ha skett i mycket hög hastighet. Bilens front blev totalramponerad med gor (maginnehåll från renarna) över hela bilen. Fruktansvärt onödigt att bränna på i … Fortsätt läsaRenmassaker utan respekt
Jag heter Tor Lundberg. Jag har mina rötter högst upp i Lilla lule älvdal, i Njavve och Kvikkjokk.Idag bor jag en stor del av tiden i Randijaur, eller Ráddnávrre som är byns ursprungliga, samiska namn. Från Randijaur är det bara några kilometer till det område … Fortsätt läsaMitt tal på Jokkmokks marknad 2012
