Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Bilden: Astrid tar upp nät med mor Åsa vid årorna. Jakten kunde fallera. Renarna svälta ihjäl. Missväxt i jordbuket. Extremt kärva tider med matanskaffningen. Folk dog. Hemska vintrar, vårar, somrar och höstar. Det är inte så länge sedan människor var tvungna att klara sig själva. … Fortsätt läsaDet livgivande fisket
Huhttán, Sládán, Mállenjárgga, Livkko, Vuogájávre, Tsielekjåhkå, Unna Vuogá, Fieres, Ruopsok, Rákkas, Ridovárre, Stájgáguovddel, Gurávágge, Bávve, Darrevuobme, Darrávrre, Darreädno, Ántilåpptå, Bádurgårsså, Måskásjguojkka, Rivggonjunnje, Såmmarlappa, Gárddevárre. Så nedströms Darrávrre: Luoppal, Basseuksa, Unna luoppal, Njoammelgårttje, Njunjes, Bäcken, Råvejåhkå, Rávvdagiedde. (Återkommer om namnen i del 2.) Varför en radda … Fortsätt läsaSkotertur i kulturlandskapet
Det känns något när jag närmar mig. Inte bara trugorna som samlar is och blir allt tyngre. Det är alltid vatten på isen på de här förbannade magasinen. Kanske berättelserna från barndomen. Släktskapens kanaler. Ärvda omedvetna minnen av offer och blod och fett och resor … Fortsätt läsaVilande kraft
Svensk rasbiologi skändade min mormor. Hitlers idol, det svenska rasbiologiska institutet, utförde 1931 rasistiska kroppsmätningar i bland annat Kvikkjokk. Bilden: A4-skriften på engelska med rubriken List of measured lapps från Sveriges Rasbiologiska institut. Jag har fått en ny vän. Det är jag glad för. Vi … Fortsätt läsaSvenskarnas rasbiologi skändade min mormor
Den 17 juni föll tingsrättens dom i Vapstensmålet. Vapstens lappby, som organiserar sydsamer med i tid räknat längre rötter i området, har stämt Vapstens sameby, där idag endast ättlingar till inflyttade nordsamer ingår. En rättsprocess som tagits om i tingsrätten, eftersom den första ogiltigförklarades. Utfallet … Fortsätt läsaSamer mot samer efter statens dribblande
Stenåldersboplatsen i Parki 2. I natt fortsatte jag att söka efter stenåldersboplatsen på dämningszonen för Parkidammen. Vattnet har sköljt över den forna stranden och på det kalhuggna överdämda området ända sedan 1970. Jord och sand har eroderat bort och plana ytor har blivit sluttande, ner … Fortsätt läsaStenåldersboplatsen i Parki 2
Lappskatteland i Jokkmokk. Varenda fläck mark i nuvarande Jokkmokks kommun rymdes i ett lappskatteland. Områden där samer hade full äganderätt vilka de skattade för i över 500 år. Filip Hultblad har på ovanstående karta restaurerat en samling så kallade lappskatteland vid Lilla Lule älv i … Fortsätt läsaLappskatteland i Jokkmokk
Så över till något helt annat. Någonting positivt 🙂 För nära nog tre år sedan kastade jag fram en idé på ett styrelsemöte i Naturskyddsföreningen i Jokkmokk. Hur vore det att göra en film om Pärlälvens fjällurskogs naturreservat, med NSF som typ huvudman? Hur reservatet … Fortsätt läsaPremiär av filmen Sjumilaskogen
1921 röstade alla partier i Sveriges riksdag igenom det rasistiska och statsfinansierade rasbiologiska institutet. I en artikel på SVT Nyheter den 16 februari 2022 står att läsa: ”Alla fem partierna som satt i riksdagen 1921 var positiva till beslutet att inrätta ett institut i Uppsala … Fortsätt läsaRåder ännu rasism och hat mot samer i Sveriges riksdag?
Den augustprisnoimerade författaren Mats Jonsson beskriver pedagogiskt och kortfattat i sin bok När vi var samer svenska politikers stöld av alla samiska marker i Sábmie, Sápmi, Sábme, Saepmie (stavat på språken umesamiska, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska). Sveriges svar på Landgrabbing av urfolks territorium. Den svenska … Fortsätt läsaMats Jonsson – Avvittringen, hur den svenska staten stal samiska marker
Jag har publicerat en artikel om björnen i tidningen Samefolket. Artikeln är byggd dels på egenupplevda händelser, men också på citat från forskare och intervjuer av samer. Visningar: 113
Visningar: 68
Lisa Röstlund på DN gör åter igen en grymt bra insats (klicka här för att läsa) där hon beskriver Sveaskogs fortsatta härjningar. Hur Sveaskog kräver samebyars tystnad från de så kallade samråden, hur Sveaskog hämnats på älgjägare som varit kritiska till skogsbolagets skogsmissbruk, hur Sveaskogs … Fortsätt läsaSveaskog straffar kritiker och tystar samer
– Jag är då lika mycket lapp som Tor, sa en 75-årig herre i en by utanför Jokkmokk som var förespråkare till den planerade gruvan i Gállok. – Min man är lika mycket same som Tor, yttrade en medelålders kvinna gift med en annan gruvkramare. Det … Fortsätt läsaDet handlar om samiska principer
Bilden: Gammelskog vid Standárjåhkå i Laponia, Huhttán/Kvikkjokk, Sábme (lulesamiska).© Tor Lennart Tuorda/Naturfotograferna. Lappland, lappskojs, lapphund, Lapporten, lappmark, lappsparv, lappmes, lappsko och så har vi fjällfloran där många av de mest sällsynta arterna just har lapp- i sin förled. Faktiskt ett trettiotal, som lappdraba, lappranunkel och … Fortsätt läsaByt namn på Lappland
Snavva, ett offer på folkhemmets altare. Det samiska bostället kommer snart att dränkas. På lantmäteriet flygbild från mitten av 1960-talet syns hur Vattenfall förbereder sig genom att kalavverka gammelskogen för att ge plats åt Tjaktjajaur regleringsmagasin. Timmertravar samsas med höhässjor. Trots vetskapen om vad som … Fortsätt läsaSnavva – ett offer på folkhemmets altare
På Fornsök har ett nytt fångstrogssystem registrerats i Sarek, söder om Tjahkkelij. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet … Fortsätt läsaStora fångstgropssystem i och utanför Laponia
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Under åren 2005 till 2009 samlade jag bilder av fjällväxter i Badjelánnda till en flora tillsammans med biologen Mora Aronsson med arbetsnamnet Blommande Laponia. Av skilda orsaker blev det inte någon flora. Därför har jag nu i juli månad publicerat två bilder per dag på … Fortsätt läsaBlombilder på Instagram
Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den alltmer förfallna sk. … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.
Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde låter sina renar … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick på mårkan blivit rodd … Fortsätt läsaLinné logerade i Parkijaur
Tre samebyar i Laponiatjuottjudus, förvaltningen av världsarvet, vill inte att kommunerna ska inneha någon ordförendepost i förvaltningen och hotar med att lämna Laponiatjuottjudus. Länsstyrelsen i Norrbotten är därmed beredda att återta förvaltningen av världsarvet Laponia. Jag skrev så här i ett inlägg på Facebook: Detta … Fortsätt läsaStaten tar igen Laponia?
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: Jokkmokks marknad har hållits på samma plats i över … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en fjällägenhet. Som … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Bild: Juŋgátjåhkkå i Badjelánnda. Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Dock har jag inte fått tillstymmelse av respons på mina förslag eller … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas norra strand. Då Amma var liten … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
