Två öringsmodeller i barndomens vatten, eller agga* som vi kallar den bästa platsen. Den ena öringen mörk med färre prickar och den andra ljusare, gulaaktig, med fler prickar. Den mörkare, mindre, kan vara bäcköring och den större insjööring. Sedan finns det också en ljusare öringstyp … Fortsätt läsaÖringsmodeller i barndomens vatten
Kvikkjokk minus 52 grader. Bilden kommer från min gamla hemsida, därav den lilla storleken och urschliga upplösningen. Den visar i alla fall ett Kvikkjokk i början på 1990-talet där röken i Solveig Erikssons hus bolmar från bägge skorstenarna och i bakgrunden eldar Gösta Svanberg i sin spis. Foto: Tor Tuorda. … Fortsätt läsaKvikkjokk minus 52 grader
De glömda ackjorna är historia … Fortsätt läsaSamefolket – De glömda ackjorna är historia
1968 intervjuade jokkmokksapotekaren och radiojournalisten Nils Hövenmark min 81-årige morfar Rupert Eriksson hemma i köket i Kvikkjokk. Ämnet var sarekforskaren Axel Hamberg och tragedin med Manne Hofling. 1918 var Hofling på väg upp med proviant till Hambergs observatorium på fjället Bårddetjåhkkå i Sarek där han … Fortsätt läsaSvammel att Malmgren tog livet av Hofling i Sarek
Under många år har ett sambopar av äldre förmågor haft monopol på turisttrafiken med båt i Kvikkjokk. Alla körningar av fjällvandrare till Mallenjarka där Kungsleden söderut börjar (knappt fyra kilometer) och till Padjelantaleden vid Bobäcken (drygt tre kilometer) har detta par stått för. Detsamma gäller … Fortsätt läsaBåtparet i Kvikkjokk har fått en konkurrent 😀
Sápmi Tales, also in english 😀 Sápmi Tales är en videoblogg där jag, Tor L. Tuorda, berättar om delar av vår långa, rika, spännande och ibland dramatiska samiska historia från platser i landskapet som skildringen berör, bland andra Nuortta Suohppa, Bubbelvakarna, Tsåkakgubbens boplats, Luossamuorkke och … Fortsätt läsaSápmi Tales del 2, timmerkåtor
Bilden: Astrid tar upp nät med mor Åsa vid årorna. Jakten kunde fallera. Renarna svälta ihjäl. Missväxt i jordbuket. Extremt kärva tider med matanskaffningen. Folk dog. Hemska vintrar, vårar, somrar och höstar. Det är inte så länge sedan människor var tvungna att klara sig själva. … Fortsätt läsaDet livgivande fisket
Igår kom hon fräsande alltför fort och missade den lilla infarten. “Vänd om på parkeringen och ta första till vänster”, säger jag i telefonen. Hon parkerar och kliver ur bilen. Lyser av driv och glädje när jag möter henne för första gången sen hon var … Fortsätt läsaTina Harnesk gör bokresearch
Idag full sprutt på Gamájåhkå. Den enda snö som finns kvar i Hyttan*/Kvikkjokk är i de högar som traktorn lagt upp, som vid Lillgrenen nära Ungdomsgården, tidigare prästgård. Älven öppen och det är isfritt långt bortanför Storholmen i Sakkat. Dåligt med sjöfågel och vadare. Den … Fortsätt läsaHyttan den 20 maj
Jag tillhör den grupp samer som förlorat sina rättigheter och möjligheter att leva på de marker som den svenska staten säger sig äga och ibland känner jag mig som en tillfällig besökare, en turist. Beskuren överföring Mina möjligheter att förvalta mitt samiska arv, verka på … Fortsätt läsaTurist på egna marker
Inför att jag igår i Giron/Kiruna visade bilder och berättade om gammelskogar, historia och kultur vid Huhttán/Kvikkjokk hittade jag nya uppgifter om den så kallade Tsåkakgubben och hans familj. Uppgifterna kom från kyrkans Födelse- och dopbok för Kvikkjokk.På denna blogg har jag tidigare skrivit om … Fortsätt läsaTsåkakfamiljens livsöde norr om Kvikkjokk
Huhttán, Sládán, Mállenjárgga, Livkko, Vuogájávre, Tsielekjåhkå, Unna Vuogá, Fieres, Ruopsok, Rákkas, Ridovárre, Stájgáguovddel, Gurávágge, Bávve, Darrevuobme, Darrávrre, Darreädno, Ántilåpptå, Bádurgårsså, Måskásjguojkka, Rivggonjunnje, Såmmarlappa, Gárddevárre. Så nedströms Darrávrre: Luoppal, Basseuksa, Unna luoppal, Njoammelgårttje, Njunjes, Bäcken, Råvejåhkå, Rávvdagiedde. (Återkommer om namnen i del 2.) Varför en radda … Fortsätt läsaSkotertur i kulturlandskapet
Min yngsta dotter Astrid var tio år när hennes bror Nils under dramatiska former, kom till världen den 11 april 2013, elva veckor för tidigt. Därför fick syskonen en speciellt nära relation. I oktober förra året var vi ute på en lyckosam fisketur på den … Fortsätt läsaAstrids jojk Unnaviellja tävlar i Sami Grand Prix
Jag är uppväxt med Kvikkjokks fjällstation. Det rödmålade komplexet på åsen vid Gamájåhkå som dominerar utsikten mot väster, bara ett stenkast från hemstället. Nära min stuga och det hus min mor föddes i. Morfar Rupert Eriksson var i många år tillsyningsman för STF parallellt med … Fortsätt läsaSTF:s Kvikkjokks fjällstation 1928-2023
Under det senaste decenniet har andelen allvarliga förslitningsskador på tumleder ökat lavinartat. Enligt SIL, Statliga institutet för ledförslitningar, med hela 817 procent. – Jag har aldrig sett en sådan frekvens av förstörda leder någonsin, säger professor emeritus för fysiologiska fakulteten vid Smygehuks universitet Tage Fjällén.Skälet … Fortsätt läsaTitan ersätter trasiga tumgasarleder. Eller renhorn?
I augusti 2012 vandrar jag, Åsa och Astrid till berget Ruovddevárre tolv kilometer norr om Huhttán/Kvikkjokk. Vi plockar lite hjortron och går runt bland gamla tallar och granar. Så så kommer vi till den vältimrade Gruvstugan uppförd kring förra sekelskiftet. Vi tittar på den rostiga … Fortsätt läsaVandaliserat fornminne
Han kommer upp då och då i huvudet kamraten Yngve Ryd. Saknar honom oerhört, som så många andra som inte längre finns som synliga. När man själv börjar bli till åren droppar de av allt eftersom. Det är en jävla sorg. Partners kommer och går … Fortsätt läsaYngve min vän
DET NYA 16 METER HÖGA HOTELLET: Synpunkter gällande detaljplan för Kvikkjokk 3:23-1 diarienr 2020:944 Nedan lämnar jag löpande synpunkter på delar av den detaljplan Jokkmokks kommun upprättat för Kvikkjokk. Rent allmänt kan jag konstatera att detaljplanen innehåller åtskilliga sakfel, vilket är anmärkningsvärt. Det är beklagligt om … Fortsätt läsaNya detaljplaner för Kvikkjokk, mina synpunkter
Sedan 1970 har nära nog 70% av världens ryggradsdjur decimerats. Förstås inte människan som hemskt nog ökat till över åtta miljarder. Om nu människan verkligen är ett djur? Den dramatiska nedgången gäller förstås också i Sverige, trots att folk i det här landet lever i … Fortsätt läsaVinterns stapelföda
Gruvindustrin i Kvikkjokksfjällen har alltid präglats av en vildavästernmentalitet. 1600-talets tvång och tortyr av samer som vägrade dra silvermalm med sina renar och med två gruvor i Padjelanta och Sareks nationalparker vilka fortfarande läcker tungmetaller till Lilla Lule älv. Omfattande sprängningar på berget Ruovddevárre 12 … Fortsätt läsaStatliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk
Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken utgiven 1968, då jag var sju år. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört har varit verksamma i Kvikkjokksområdet, mest i bland annat Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk
Lappskatteland i Jokkmokk. Varenda fläck mark i nuvarande Jokkmokks kommun rymdes i ett lappskatteland. Områden där samer hade full äganderätt vilka de skattade för i över 500 år. Filip Hultblad har på ovanstående karta restaurerat en samling så kallade lappskatteland vid Lilla Lule älv i … Fortsätt läsaLappskatteland i Jokkmokk
Bilden: Min son Anton vid ett gruvhål på Silbbatjåhkkå i Padjelanta nationalpark sprängt på 1660-talet. I Norrbottens-Kuriren den 27 december 2021 gick att läsa om förorenade områden i Norrbottens län. Ingenting stod dock om gruvorna i Kvikkjokksfjällen vilka fortfarande, efter 400 år, konstant, läcker gifter … Fortsätt läsaStatens slapphet med sina egna giftiga gruvor
I Huhttán, Kvikkjokks delta, har jag under många år följt hur glaciärslammet byggt upp nytt land och hur detta land successivt börjar koloniseras av växtlighet. Först en ny liten ö på kanten av älven. Slät, bara sand, inte någon grönska alls. År efter år svämmar … Fortsätt läsaPionjärer vid iskanten
En ny vår väntar. Nya kamper, ny aktivism. Den planerade gruvan här i närheten lär väl få den socialdemokratiska regeringens godkännande någon gång i mars och många fler kalhyggen och vindkraftsparker lär också bli verkliget. Jag har bloggat här sedan 2010. Egentligen mycket längre än … Fortsätt läsaSponsra kvikkjokk.nu
Jag har publicerat en artikel om björnen i tidningen Samefolket. Artikeln är byggd dels på egenupplevda händelser, men också på citat från forskare och intervjuer av samer. Visningar: 110
Det finns mycket skrot som svenska forskare och gruvtroll lämnat kvar efter sig i världsarvet Laponia. Eftersom det rör sig om just svenska lämningar på traditionellt samiska marker betraktas dock skrotet som heligt. Till och med skyddat i Kulturmiljölagen. Visst skräp härstammar från gruvbrytning. Aluminiumflottörerna … Fortsätt läsaSkrot i Laponia
Jag äger hälften av ett hemman med gammelskog norr om Kvikkjokk. Att äga mark är speciellt viktigt för oss samer utan medlemsskap i någon sameby. Men då måste man äga så pass mycket att det ger delägarskap i Allmänningen. Då har man allmänningsrätt och kan … Fortsätt läsaJag äger gammelskog i Pirkit Ammas skatteland
Kvikkjokk nu. Fjällstationen abonnerad av italienare som med helikopter och hagelsprutor flyger ut till ripmarkerna på löpande band. Stundtals är det som en ljudkuliss hämtad från en film om Vietnamkriget. Flera stora minibussar från italien står på uppfarten till fjällstationen, uppe vid fjällstationen och på … Fortsätt läsaKulan ven vid huvudet
För första gången besökte jag licensområdet väster om Kvikkjokk tillsammans med Elina, min äldsta dotter. Ville visa henne våra gamla älgjaktmarker, hur man gör när man kikarjagar, hur man lockar, hur man slaktar, var det är bäst att tälta och ta ved. Men jag glömde … Fortsätt läsaSkjutglada européer spolierar inhemsk jakt
