Nya detaljplaner för Kvikkjokk, mina synpunkter

DET NYA 16 METER HÖGA HOTELLET:

Synpunkter gällande detaljplan för Kvikkjokk 3:23-1 diarienr 2020:944

Nedan lämnar jag löpande synpunkter på delar av den detaljplan Jokkmokks kommun upprättat för Kvikkjokk.


Rent allmänt kan jag konstatera att detaljplanen innehåller åtskilliga sakfel, vilket är anmärkningsvärt. Det är beklagligt om kommunen fattar sina beslut utifrån grundläggande okunskap och/eller slarv. Jag avger nedan mina korrigeringar och synpunkter sida för sida i detaljplanen.

Sid 3: Kvikkjokk ligger cirka 12 mil från Jokkmokk, i västnordvästlig riktning. Inte cirka 10 mil i nordväst.

Sid 4: Kvikkjokk är idag ingen livskraftig by. Antalet bofasta har i decennier successivt gått ner. Det har en statlig och kommunal politik verkat för. En livskraftig by bygger på att familjer med barn i skolåldern kan bo och försörja sig där. Kvikkjokk är idag en ort för framför allt människor som ägnar sig åt fossildrivet friluftsliv. De bidrar inte till att skapa lokal livskraft.

Den turism och besöksnäring som kommunen vill fortsätta stimulera är säsongsbetonad. Tonvikten ligger på skoterfolk vilka inte gynnar kulturmiljön, naturmiljön eller de bofasta kvikkjokksborna. Tvärtom bidrar det nya planförslaget till ännu mer störningar på djur, människor och den naturvänliga turism som alltid har präglat Kvikkjokk.


När det i det överklagade dokumentet påstås att nya turistanläggningar inte bör dominera landskapet, gör det föreslagna 16 meter höga hotellkomplex raka motsatsen. När den dessutom står på en minst fem meter hög höjd blir den ännu mer dominerande. Förfulande och vulgärt och helt malplacerat tillsammans med bykärnans äldre byggnadsstil. Hotellet är inte alls anpassat till miljön, tvärtom. Kvikkjokk behöver inga nya jättekonstruktioner gjorda av människor utan känsla för landskap och kulturmiljö. Det finns redan en anrik turistanläggning i Kvikkjokk, och en annan i byn Årrenjarka. Tål markerna och de känsliga ekosystemen den ökade mängd motordriven turism som det planerade vill kommer att attrahera? Är den ökade belastningen på den omgivande naturen undersökt inför ändringen av detaljplan?


Sid 5: Studien ”Kulturmiljöanalys Kvikkjokk – från silvergruva till turistort,” är en mycket märklig rubrik när närmsta gruva ligger över fem mil bort, i Padjelanta nationalpark. I Kvikkjokk, eller Huhttán på lulesamiska, låg ett silversmältverk med tillhörande anläggningar. Ingenting annat. Någon gruva har aldrig funnits i Huhttán. För övrigt var platsen och omgivningarna ett samiskt kulturlandskap långt innan silverbrukstiden 1662-1702, och kulturmiljöerna är därmed betydligt äldre.

I planen anges att det finns ett ökat intresse för fjällturism. Ingen precisering av vilken typ av fjällturism som avses görs. Om det finns ett ökat intresse för skonsam fjällturism med hänsyn till natur och de lokala markägarna, så erbjuder Kvikkjokk tillsammans med Oarrenjárgga (Årrenjarka Fjällby) redan fina boendemiljöer i omedelbar närhet till unika naturmiljöer. Dessa turister besöker Kvikkjokk för att uppleva naturen på naturens egna villkor, utan skotrar eller fyrhjulingar mellan benen med alla de störningar dessa innebär.


”En fortsatt utveckling av Kvikkjokk bedöms bidra positivt till att en attraktiv friluftsmiljö skapas…”
Nej. Den gängse naturturismen skyr Kvikkjokk i allt högre utsträckning på grund av det under senaste decenniet extremt ökade motoriserade friluftslivet. Den attraktiva friluftsmiljön finns där redan, alldeles av sig självt, och kan möjligtvis stärkas genom underhåll av befintliga vindskydd längs lederna liksom av skyltning och information. Den så kallade utveckling som redan har genomförts och föreslås fortgå bidrar inte på något vis till en mer attraktiv friluftsmiljö – snarare tvärtom.

Sid 6: Jag har följt den så kallade utvecklingen i Kvikkjokk sedan jag var barn, och framför allt sedan jag bosatte mig på heltid i byn hos min mormor i slutet av 1970-talet. De kommunala och statliga insatserna i byn har mest bidragit till elände. Dåligt anpassade vägar, byggnader och parkeringsplatser. Mer motortrafik och störningar för djurlivet i deltat. Ett tydligt kvitto på störningarna får faktiska konsekvenser är att berguven som häckat och hoat i Nammásj om vintrarna har tystnat. Uvarna har försvunnit. Dess väsen och dess ljud har karaktäriserat Kvikkjokk i alla tider men för cirka tio år sedan blev det tyst. Nu präglas vintrarna istället av skoterljud.

De satsningar som redan är gjorda har gett en betydande negativ påverkan på klimat och annan miljön, som till exempel ljudmiljön, naturvärden och riksintressen (till exempel naturvård och renskötsel). Ännu mer byggnader och skoterturister förvärrar självklart den negativa påverkan som redan befintlig exploatering av Kvikkjokk har inneburit.

Sid 10: ”Ett genomförande av planen bedöms bidra till att bevara och utveckla områdets värde för friluftslivet.”

”Ett genomförande av planen bedöms i ett kort och långt perspektiv medföra en positiv konsekvens för riksintresset.”
Kommentarer som ovan.

Sid 11: ”Vid ett genomförande av planen bedöms ingen påverkan ske på riksintressets förutsättningar och ingen konsekvens i ett kort eller långt perspektiv för riksintresset.” Detta påstående är felaktigt i många plan. Ju fler skotrar, fyrhjulingar och båtar desto mer störningar och utsläpp. Det dominerande friluftslivet i Kvikkjokk idag, i och med alla nya fritidshusområden, är återigen, fossildrivet. Om denna plan går igenom blir störningarna och utsläppen ännu värre. Varför görs ingen seriös och sann konsekvensanalys? Att den föreslagna detaljplanen inte skulle ha en negativ inverkan på riksintresset naturvård är helt enkelt en lögn. 


STF:s anläggning uppfördes 1928 inte 1927.

Sid 12: ”Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar finns inom planområdet.”
Har arkeologer inventerat området med anledning av planändringen? Oavsett om det finns registrerade fornlämningar eller inte inom exploateringsområdet är hela Kvikkjokk med omnejd ett gammalt samiskt kulturlandskap som sargats och uppenbarligen fortsätter att sargas av svensk makt på statlig och kommunal nivå.


Sid 13: ”Planerad högsta nockhöjd om 16 m medför att hotellet sannolikt kommer att vara tydligt framträdande i landskapet, men färgsättning och utformning ska eftersträva en anpassning till omgivningarna. Färgsättning och materialval knyter an till kyrkans visuella uttryck.” 

Byggnaden anläggs cirka 200 meter sydost om kyrkan och kommer därför knappast att ge någon anpassning till kyrkan. Att jämföra en byggnad från 1907 med ett modernt glasschabrak är patetiskt och ett försök att slå blå dunster i de närboendes och markägarnas ögon. Det första som turisten möter när denne kommer in i byn. Vi har sett denna så kallade utveckling på många andra håll, i till exempel Härjedalen och Jämtland, och det är knappast önskvärt att låta Kvikkjokk gå en liknande framtid till mötes.

Att hotellbyggnaden skulle ge en positiv konsekvens, med mera, för kulturmiljön, är ett befängt påstående helt och hållet gripet ur luften. Det gjorde inte servicehuset som ligger på platsen nu, eftersom det ser ut som vilken svensk förskolebyggnad som helst från 1980-talet, men det är i alla fall till sin utformning mer anspråkslöst. Den kulturmiljövårdande norm som Kvikkjokks markägare har upprätthållit genom århundraden har ingenting med byggnaderna i förslaget att göra. Att prata om identitetsskapande är ett hån i sig, då det enda skälet till att Kvikkjokk ännu finns kvar att exploatera för redan välbeställda människor ivriga att tjäna ännu mer pengar, är att Kvikkjokksborna och de lokala markägarna har satt sin prägel på byn utifrån sin identitet uppbyggd genom sekler.


Sid 15: ”Marken bakom befintlig byggnad sluttar starkt ner mot Kamajåkkå…”
Kamajåkkå finns inte enligt modern ortografi. Däremot Gamájåhkå men den rinner ner nordväst om byn. Det finns fler gamla försvenskade samiska ord i planen men jag nämner bara detta. Vattnet nedanför slänten som visas på bilden kallar vi för Kyrkbäcken. Återigen konstaterar vi att dokumentet bygger på okunskap och ignorans för lokala företeelser och traditioner.

Sid 28: ”Kontinuerlig dialog bör ske mellan verksamhetsutövare, samebyarna och kommunen i syfte att minska störningar under byggtiden samt under verksamhetens högsäsong.”
Vilken säsong bedöms vara högsäsong? Naturligtvis speglar meningen att det är till det skoterburna turisterna satsningen vänder sig till. Men allvarligare: Ingen som helst dialog ska alltså föras med Kvikkjokks markägare? Detta trots att vi redan upplever ökat tjuvfiske på privata vatten, stölder samt ökade störningar vid jakt till följd av de exploateringar som redan är genomförda. Ett osynliggörande av rang.

Sid 31: Det befintliga reningsverket är underdimensionerat för de ökade redan gjorda fritidshusetableringarna. Varför finns ingen analys om detta i planen? Byggnationen innebär markant ökad andel avloppsvatten som måste kunna renas innan det når Kvikkjokksälven. Jag har själv märkt en oroväckande förhöjd slamning i Kvikkjokksälvens aggor och lugnvatten nedströms utsläppet från reningsverket. Effekter av bräddning i verket kanske? Ingen analys av detta allvarliga fenomen?


Sid 32: ”Sammantaget bedöms genomförande av planen innebära en positiv konsekvens för aspekten pågående markanvändning då fastigheten som står på platsen idag annars inte kan säljas och befintlig byggnaden därmed fortsatt kommer stå oanvänd.”
Jag anser inte att genomförandet av planen på något sätt ger en positiv effekt på Kvikkjokk. Dessutom är påståendet att den befintliga fastigheten inte kan säljas felaktigt. Ett par tre näringsidkare som hyrt anläggningen för egen verksamhet har genom åren erbjudit sig att köpa byggnaden men fått nej av Jokkmokks kommun. Självklart kan därför byggnaden säljas som den är.

Detaljplanen uppvisar slarvfel och andra brister och tar sin utgångspunkt i exploatörens önskemål. Byggnaden är ett vulgärt schabrak i glas helt malplacerat i en gammal liten fjällby, men framför allt är konsekvenserna av ökad exploatering förödande. Det är horribelt hur mark som är stulen från kvikkjokksbor, där kommunen byggt en byggnad av skattemedel till allmänna ändamål, nu läggs ut till privata lycksökare vars enda syfte är att tjäna ännu mer pengar än vad de redan har gjort på att exploatera Kvikkjokk.

Ráddnávrre den 26 januari 2023.

Tor Tuorda, markägare med allmänningsrätt för Kvikkjokk 4:18

_______________________________________________________________________________________________

DEN UTVIDGADE FD. HUSVAGNSPARKERINGEN

Synpunkter gällande detaljplan för Kvikkjokk 3:42 diarienr 2021:873Nedanlämnar jag löpande synpunkter på delar av den detaljplan Jokkmokks kommun upprättat för Kvikkjokk.

Sid 4: ”I översiktsplanen anges att kommunen satsar på att ta tillvara och vidareutveckla de möjligheter för ökad turism och besöksnäring som de värdefulla naturmiljöerna ger.” Ett ökat antal besökare i värdefulla naturmiljöer missgynnar och stör samma värdefulla naturmiljöer. Helst som fallet är idag när merparten av turisterna kör skoter. En så kallad utveckling vilket Jokkmokks kommun varit med om att realisera genom att sälja tomtområden och tillåtit fd. husvagnsparkeringen att bli bas för skoterfolk.

”Nya turistanläggningar bör inte dominera landskapet, utan anpassas till miljön och bidra till att höja platsens upplevelsevärde.”
Jokkmokks kommuns anlitade skribenter till denna plan kastar bara ur sig vackra meningar. Både denna plan och den förra är inte anpassade för miljön. Det är bullshit.

Sid 5: ”För att tillgängliggöra den närliggande naturen behövs utrymme för verksamheter riktade mot turism säkerställas, genom utrymme i eller i nära anslutning till byn.”
En obegriplig mening fylld av rappakalja. Naturen är alltid öppen och tillgängliggjord, på skidor eller till fots. Det behövs inga nya anläggningar för att kunna uppleva naturen runt Kvikkjokk.


”Kommunen ska efter att undersökningen har genomförts ta ställning till om genomförandet av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte.”
”Kommunen har vid genomförd undersökning kommit fram till att genomförande av planen kan medföra en betydande miljöpåverkan.”
Exploateringen innebär en betydande miljöpåverkan. Dessutom i ett LIS-område. Det är inget politiskt tyckande utan fakta. Stryk ordet kan vilket förminskar digniteten av denna brutala exploatering i kanten av det artrika och känsliga Kvikkjokks delta.

Sid 7: ”Samhällsbyggnarnämnden har 2022-05-12, beslutat efter samråd med Länsstyrelsen att planen bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan och att särskild miljöbedömning med miljöbeskrivning behöver genomföras.”
En behöver inte vara någon Einstein för att förstå att planen medför risk för betydande miljöpåverkan. Därför måste planen avslås. Det är nog mycket exploaterat som det är på fd. husvagnsparkeringen.

Sid 8: ”I Parka, ca 20 km nord-väst om Kvikkjokk finns områdets viktigaste renskötselanläggning med samevisten betes-, skiljnings- och kalvmärkningshagar.” Bárkká/Parka ligger cirka 20 kilometer sydsydväst om Kvikkjokk och inte i Jåhkågasska tjiellde utan i Tuorpuns sameby.

Sid 10: ”Vid ett genomförande av planen tillgängliggörs det rekreationsområdet som deltat utgör. Ett genomförande av planen bedöms medföra en positiv konsekvens genom att bidra till att bevara och utveckla områdets värde för friluftslivet.”
Deltat är redan tillgängliggjort. De fåglar och däggdjur som lever i deltat behöver inte mer människor och mer störningar utan färre. Deltat bevaras och utvecklas bäst om så få människor som möjligt rör sig där. Större delen av området är dessutom privatägd mark. Och allt vatten ägs gemensamt av av Kvikkjokks markägare. Meningen är fylld av meningslöst och okunnigt ordbajseri.

Sid 11: ”Planområdet ligger i redan ianspråktaget område och bedöms vid ett genomförande av planen inte medföra någon konsekvens för riksintressets förutsättningar.”
Fler människor med snöskotrar, motorbåtar, kanoter och vattenskotrar bidrar självfallet till ökade störningar. Det blir konsekvensen. Konsekvensen kan i och med detta inte bli plus minus noll. Ännu mer meningslöst och förledande svammel.

Sid 12. På nytt, STF byggde anläggningen 1928.

”Inga fornlämningar…” Troligen har ingen arkeolog undersökt området. Det är ytterst oseriöst att fastslå att det inte finns några fornlämningar. Sån här inkompetens är endast möjlig här, i Vilda Västern och skulle aldrig kunna ske inför exploateringar söderut.

Sid 13: ”Vid ett genomförande av detaljplanen bedöms planerad exploatering ge möjlighet till att öppna upp samband med riksintressets uttryck.” Floskler. ”Öppna upp samband…” Hur går det till? Ytterligare en mening med meningslöst dravel.

”Detaljplanens utformningskrav för byggnader inom detaljplaneområdet bedöms medföra en positiv konsekvens då det bidrar till att förstärka de visuella kulturella sambanden i Kvikkjokk i ett kort och långt perspektiv.”
Ännu mer fascinerande ordvrängande. Det som exploateringen bidrar till, som ju dubbleras jämfört med de som finns idag, är att ytterligare förfula den visuella bilden av Kvikkjokk. Ingenting annat.

”… planen bidrar till att underlätta för verksamhetsutövare inom området. Ett genomförande av planen bedöms bidra till att bevara och utveckla områdets värde för friluftslivet. Ett genomförande av planen bedöms i ett kort och långt perspektiv medföra en positiv konsekvens för riksintresset.”
Om man inte har någonting viktigt att berätta eller beskriva eller understryka så hittar man på konstruktioner av ord och meningar som författarna tycker ser bra ut men som är innehållslösa.

Sid 14: ”Fastigheten angränsar mot vattendraget Kamajåkkå och består delvis av strandmiljö.”
Ett felaktigt påstående. Området gränsar till Kvikkjokksälven, där vattendragen Darreädno och Gamájåhkå gått ihop en bit uppströms. Vore önskvärt om inte gamla koloniala ord på samiska ortnamn beskrivs utan modern ortografi, som orden på exempelvis fjällkartan.

Sid 17-19: När så många hotade växt- och djurarter har anträffats måste planen avslås i sin helhet.

Sid 20: ”Sammantaget bedöms ett genomförande av planen medföra en liten negativ konsekvens då delar av naturvärdesobjekt samt rödlistade arter försvinner vid planerad exploatering.”
Fullständig Trumpism. Lögn blir till sanning. Svart blir vitt. När så många arter som håller hög skyddsklass har påträffats i området kan inte påverkan av planen bli litet. Om exploateringen görs, då försvinner självklart alla påträffade arter. Sagolikt korkat.

”Skäl 5, behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området”
Det här är samma retorik som kommunen använde sig av när de exproprierade marken första gången i början av 1980-talet. Då var det ett allmänt intresse som drev exploateringen eftersom det inte fanns något ställe för turister att ställa upp sina husvagnar på. Så blev området galet nog försett med vägbom och fick endast användas av en privat förenings medlemmar. Nu detta, med upprivet strandskydd och ”att området bör bevaras för allmän tillgänglighet och turistiska ändamål.” Det blir utveckling, sägs det, med ökad turism (framför allt skoterkörare) och ökad tillgänglighet. Byn har god potential och ”En fortsatt utveckling av Kvikkjokk bedöms bidra positivt till att en attraktiv friluftsmiljö skapas genom fler bostäder, lokaler och utveckling av mötesplatser.”
Naturen måste enligt planskribenterna och exploatörerna tydligen exploateras för att bli attraktiv. Den räcker inte som den är. Sjukt.

Sid 21: Bara för att cirka halva delen av det planerade området är exploaterat behöver inte också resten förstöras. Skäl 1 är ett mycket märkligt argument, ”Skäl 1, redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för att uppfylla strandskyddets syften”


Sid: 24: ”Gemensamt är att de små enheterna placeras på naturens villkor med målet att ta tillvara på platsens kvaliteter och att låta naturen mellan stugorna bevaras. Hållbarhet utifrån alla aspekter är centralt och karaktäriserar utformningen av området.”
Nu börjar flosklerna hagla igen. ”Hållbarhet utifrån alla aspekter är centralt…”
Djuren och naturen och kvikkjokksborna mår bäst utan utvidgat stugområde. En exploatering som aldrig kan bli hållbar eftersom det bidrar till mer folk, mer ljud och ökade störningar, mer slitage och utsläpp.

”Unik arkitektur med tydlig identitet inspirerad av lokal byggnadstradition.”
Fortsatta ordbajserier. Ingen av de byggnader som på senare år uppförts i byn, av de entreprenörer som också nu är spekulanter, har följt någon lokal byggnadstradition. Det märks att Jokkmokks kommun under lång tid har saknat en kommunarkitekt för att hjälpa samhällsbyggarnämnden inför beslut. Varför skulle det bli bättre nu? Ingen estetik. Det spretar redan med vinklar, höjder, färger, där glasfasader blivit legio, tillsammans med fasadbelysningar. Smaklöst och vulgärt.

Sid 28: De vackra och förledande meningarna avlöser varann igen. Unik, harmonisk, en naturlig del av omgivningen. En exploatering är dock en exploatering vilken hämmar och förstör naturen. Flosklerna är till för att ge lycksökare möjligheter till att tjäna mer pengar. Det är uppenbart, och hemskt.

Sid 31: Trots fler stugor och campingplatser, med mera, påstås att trafiken på väg 805 inte kommer att öka. Inte heller bullret, trots att det bevisligen kommer bli fler skoter-, motorbåts- och fyrhjulingstrafikanter. Ett minst sagt galet påstående.

Sid 35: ”Detaljplaneförslaget bedöms medföra en positiv konsekvens genom att förstärka sambandet med riksintressets visuella och identitetsskapande värden genom utformning, val av material och färgsättning.”
De enda positiva konsekvenser satsningen torde leda till är för exploatörernas plånböcker. Meningen är rappakalja, igen.

Sid 36: ”Vatten och avlopp utreds i samband med bygglovsskedet.”
Även en lekman förstå att alla ökade avloppsmängder kräver en större kapacitet på reningsverket, som ju är anpassat till det betydligt färre antal hushåll som fanns i slutet på 1980-talet då reningsverket byggdes. Märkligt att VA ska utredas i ett så sent skede när det redan nu visat sig vara underdimensionerat.

Det är horribelt att kommunen först exproprierat mark av en privat markägare för allmänt ändamål och sedan säljer den stulna marken till lycksökare som ska kunna berika sig ännu mer på att sälja ännu fler tomter för sig egen personliga vinning.





Ráddnávrre den 26 januari 2023


Tor Tuorda, markägare med allmänningsrätt för Kvikkjokk 4:18

Visningar: 247

4 svar på ”Nya detaljplaner för Kvikkjokk, mina synpunkter”

  1. If The kommune of jokkmokk, is building a 16m high mountainlodge, i will not come back to kvikkjokk no more. I have been comming there since the 60,ties. It seems to me that jokkmokks kommun is in for the bigscale tourism. Ush, kvikkjokk is a very delicate juvel who has to be treated like an old lady, with care for
    here age and suroundings .
    Ive seen how things has changed to the worse the reseant years. Trying to make it a place for the people that comes for a day ,eating a good diner, maybe a overnight sleep on the hotel and then back to their recidens in their big four wheel driven car. No, kvikkjokk should be for the hikers who love to be in contact with nature on the behalf of the rules of nature.Leaving no trace and enjoing the silence. Not a massive scale tourism who in the end will destroy what we in fact would like to protect and preserve.
    A tourist in kvikkjokk
    Since 1963 to now.

  2. Ja denna “friåkning” är verkligen en styggelse. Påverkan på djurlivet borde vara stor. Redan på 1980-talet var ju visserligen i stort sett alla grabbars dröm att åka runt på skoter, vilket även gällde Kvikkjokks-bor. Skillnaden nu är att det är betydligt fler människor och skotrar där samt att skotrarna har väldigt mycket mer effekt och framkomlighetsegenskaper. En mycket negativ utveckling enligt mig.

  3. Angående det fossildrivna “friluftslivet”. Vars åker de med sina skotrar? Vilka mål har de med skoterfärderna?

    1. De bränner fjällvärlden runt, 20, 30, 40 mil på en helg är inga problem. På skoterleder och på fjäll. Friåkning i skogar, över myrar, längs bäckar och älvar. Överallt. Det finns inga restriktioner annat än i nationalparkerna och några regleringsområden. Det är ett konstant jävla liv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *