Björken växer på kalhyggen vid Kvikkjokk

Björken växer på kalhygge vid Kvikkjokk

Björken växer på kalhyggen vid Kvikkjokk. Nästan bara björk växer på det kalhygge som avverkades norr om Kvikkjokk, vid Lilla Lule älv i Jokkmokks kommun.

Det var 1971 som en markägare skövlade fyra kilometer av gammelskogen som här stod. Som barn kommer jag väl ihåg hur fint och mysigt det var att gå till Änok längs den stig som löpte genom skogen och hur hemskt det kändes när det senare blev en grovbruten väg att vandra på med kalhygge på sidorna. Faderskapet Lennart tyckte också att det var förskräckligt, men tröstade mig med att hygget gav mindre med mygg. Men idag, i djungeln av björk, är det mera mygg än vad det någonsin har varit när man vandrar mot norr.

Björken växer på kalhyggen vid Kvikkjokk
Björken växer på kalhyggen vid Kvikkjokk

Senare under det decenniet fyllde två andra skogsägare på kalhygget så att det totalt blev 5,4 kilometer långt. Förvisso bröts kalhygget av två ränder med ursprunglig skog som omslöt dels Kungsleden och dels stigen upp till fjället Sjnjierák.

Första kalhygget

Dock är det inte första gången skogarna vid Kvikkjokk har blivit kalavverkade. Under 1662 till 1702 drevs här ett silversmältverk, en hytta, vilken behövde enorma mängder ved för att kunna processa malmen, med mera. I rätt ljus syns gränsen för kalhygget rätt så tydligt högt upp under Vállenulppe och solsidan Vállevárre. Jag återkommer om den troliga utbredningen av detta 40-åriga kalhygge i ett senare inlägg.

Grejen är att alla de träd som finns i en riktig skog successivt kom tillbaka på kalhygget. Dock långt ifrån alla arter som är knutna till gammelskogen, men ge dem några hundra år till så kanske de vandrar in de också, rosenticka, gränsticka och lappticka. Med tiden också de mer krävande dofticka och ostticka, plus myriader av insekter och lavar som hör till den riktiga skogen.

Det började 1634

Sveriges åtrå efter silver i denna del av Sábme började emellertid i Nása i Arjeplogsfjällen 1634, med smältverket vid sjön Sädvvájávrre. Denna hytta omgärdades av talldominerad skog, vilken kalavverkades och blev till byggnader som hyttan behövde, men också till ved och kol. Tallskogen har inte kommit tillbaka. Björken har helt tagit över. Som på det långa kalhygget vid Kvikkjokk. Björkar, björkar, björkar. Ofta så tätt så det inte går att ta sig fram.

Huhttángielas

Äldsta namnet vi känner till på Kvikkjokk är Hyttan. Ett namn som samerna döpte till Huhttán. Det är inget ord som tidigare har funnits i den samiska vokabulären, utan en konstruktion. Området vid Hyttplatsen vid Säddvájávrre heter ännu idag Huttángielas, alltså tallheden vid Hyttan. Att skogen till delar lyckats restaurera sig själv vid Kvikkjokk men inte på Huhttángielas torde bero på höjdläget. Säddvájávrre ligger drygt 150 meter högre än Kvikkjokk och Huhttángielas är dessutom betydligt mer utsatt för väder och vind än vad Kvikkjokk är, som är omgivet av fjäll i alla väderstreck. Dessutom har jag läst någonstans att det var ett något varmare klimat på 1600-talet. Som nu kanske?

Björkhygge vid Kvikkjokk med Bårdde i Sarek i fonden.

Föreläsning för jägmästare

I början på 1990-talet föreläste jag för studenter från jägmästarlinjen om just de här frågorna. Vi gick en dryg kilometer norr om byn och jag parkerade oss på det av björk övertagna kalhygget. Det var som ett bevis på det olämpliga i att kalavverka fjällnära skogar. Jag var naturvårdens röst i deras utbildning. Men jag tror inte min prat alls hjälpte. Och idag är trycket extremt hårt för att avverka också fjällnära. Helst ska allting ner. Men det kanske blir så mycket bättre när barrskogarna ersätts av mängder med björk. Att björken växer på kalhyggen, som i Kvikkjokk. Björkveden är mycket effektivare att elda med i den så kallade gröna omställningen. Skit i arterna. De finns på andra platser på planeten, vi utrotar inte nåt, säger skogsbrukets mest vulgära företrädare.

Vi måste blanda in 60 procent biogent i bilarna bränsletankar för klimatets skull, säger det gröna partiet. Men funkar det med björk då också?
.

Läs mer på denna blogg: Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Kalhyggesbruket tar rekord i miljöförstöring
Reduktionsplikten är Greenwashing

Natursidan: Fjällnära skog avverkas allt snabbare i Sverige
.
Sponsra gärna kvikkjokk.nu med ett bidrag på Swish 0702300955
Tack!

.

#kvikkjokk #kalhygge #skogsbruk #björk #silverbruk #säddvájávrre #huhttán #hyttan #huhttángielas #reduktionsplikt #sarek #bårdde

Visningar: 3867

2 svar på ”Björken växer på kalhyggen vid Kvikkjokk”

  1. Avverkningsföreträdarna måste ha missat eller skolkat på biologilektionerna..
    Horribelt är bara förnamnet!
    Sett alldeles för många kalhyggen genom livet med sönderkörd mark och kvarlämnat avfall, skräp från de som avverkat.
    Inte så noga att städa upp efter sig ens.🤬

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *