Brobygge över Gamájåhkå vid Kvikkjokk. Behövs en bro verkligen? Ja, det anser Tuorpon för att samebyn ska kunna fortsätta med renskötsel i tider av klimatförändringar. En bro bidrar dessutom till att flyttlängden för renarna förkortas med tio mil. Artikel i NSD.
Förutom fördelen för djur och människor av att slippa flytta så långt, ger bron möjligheter för renskötarna att ta sig ner från fjälls på senvåren, som de gjorde förr.
Så långt jag kan minnas var det som en naturlag att Virigänget i Tuorpon kom ner från fjälls den tolfte maj. Alltid den tolfte. Från att skotern började användas i renskötseln var det det datumet som gällde. Idag är det dock alldeles för sent för att kunna ta sig över då. Vissa av de år som kommer kanske det går, men troligen inte (om inte AMOC kollapsar…).
Den 22 april 2020 såg det ut så här under Gamájåhkå.
Den 11 maj 2023 så här.
Tre kilometer uppströms byn planerar Tuorpons sameby ett brobygge över Gamájåhkå vid Kvikkjokk.
Tuorpon vill bredda och förstärka den anläggningsväg som redan finns. Som staten lät bryta i början på 1970-talet för att kunna utföra mineralundersökningar på berget Ruovddevárre.
Cirka tre kilometer upp, vid forsnacken där Gamájåhkå börjar, ska byggas en typ av valvbro i ett stycke, utan något stöd som går ner i vattnet i mitten av konstruktionen. På motsatt sida byggs en vändplan och parkeringsplats med skiljningshage och lastbrygga. Från hagen görs en kanal med stängsel till fjället Vállevárre genom vilken renarna kan drivas ner.
Anläggningen gör att renarna lättare kan lastas och transporteras med lastbil till olika vinterbetesområden. Dessutom underlättas slakten av sarvar i september.
Sarvslakten var tidigare ett stort skådespel i Kvikkjokk. Sarvarna kastades fast i hagen på den högsta punkten på Vállevárre. De avlivades och magades ur och flögs sedan hängande under helikoptern sju kilometer till Kvikkjokk. Denna modell av dyr och klimatskadlig sarvslakt kommer nu förhoppningsvis att upphöra.
Det finns kritik mot broprojektet. Bland annat att bron skulle underlätta en planerad gruvbrytning i Ruovddevárre och att projektet negativt kommer påverka naturreservat och vattenskyddsområde.
På Ruovddevárre fick Beowulf Mining för 20 år sedan sitt första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. Detta trots att det låg inne i världsarvet Laponia.
På detta berg gav staten tillstånd för provbrytning av malm kring förra sekelskiftet. Kring 200 uppsprängda högar med malm ligger på berget och läcker tungmetaller. I västligare delar av Laponia finns två våldsamt läckande sulfidmalmsgruvor där staten bröt ”silvermalm” under 38 år på 1600-talet.
Den svenska staten skapar alltså ett vattenskyddsområde medan samma stat ingenting gör för att stoppa de omfattande läckage av giftiga tungmetaller från alla gruvor och provbrytningar som de själva orsakat i Laponia. Det råder total nonchalans för den här ytterst allvarliga miljöskandalen. Total tystnad. Kritiker borde istället klaga över detta verkliga problem. Tuorpons bro, skiljnings- och slaktanläggning väger lätt i sammanhanget.
Den enda verkliga faran som jag ser med det här är ökad trafik av folk som ingenting har i området att göra, som leker och är för lata för att gå.
I över 20 års tid har jag känt till de här broplanerna och vet att ansvariga i Tuorpon är seriösa och kommer att förhindra obehöriga att ta sig in i anläggningen.
Att stängslen för kanalen kommer att hämma älgar och andra djurs möjligheter att röra sig är andra farhågor. Dock kommer flera öppningar att göras i kanalen som står öppna när kanalen inte används.
Jag litar på att Tuorpon kommer att fixa det här på bästa sätt. Jag är i övrigt motståndare till exploateringar, som ju ökat hysteriskt under senaste decennierna under alibi av så kallad grön omställning, men denna är i högsta grad försvarbar.
Brobygge över Gamájåhkå vid Kvikkjokk
Under 1660-talets silverraffinering byggdes det också en bro över Gamájåhkå vid Kvikkjokk. Då kunde svenskarna inte uttala vattendragets namn så det blev Kamajokk. Kvikkjokk hette inte Kvikkjokk då, troligen Guojkkajåhkå, men orten fick istället heta Hyttan. Se bron nere till vänster.
Om Tuorpons bro byggs i år är det cirka 355 år sedan förra gången Gamájåhkå fick en bro över sig. Då gällde det den externa kolonialmaktens fiasko Luleå Silververk och statens patetiska jakt efter pengar för att betala sina legoknektar. Nu handlar det om intern urfolksnäring, klimat och djurskydd.
—
Se en film på YouTube som jag gjort om en familj i Virigänget som ibland tvingas flytta med sina renar nära 40 mil från kust till kust: På flytt, en naturfilm om renskötsel.
Nu är jag arbetslös och återgår till frilansandet, vilket inte blir lätt. Jag kommer allt flitigare att publicera och folkbilda på sociala medier om viktiga ämnen som andra knappt tar upp. Har också planer på att göra en långfilmsdokumentär från det lulesamiska området. Därför är jag innerligt tacksam om du vill stödja mitt frilansande med ett swishbelopp till 0702300955. Du kan också skanna QR-koden nedan. Varma tack på förhand ❤️
#kvikkjokk #tuorpon #sameby #renskötsel #urfolk #sábme #sarvslakt #transporter #bro #exploatering #gamájåhkå #kamajokk #flyttning #renar
Visningar: 354
