Statliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk

Gruvindustrin i Kvikkjokksfjällen har alltid präglats av en vildavästernmentalitet. 1600-talets tvång och tortyr av samer som vägrade dra silvermalm med sina renar och med två gruvor i Padjelanta och Sareks nationalparker vilka fortfarande läcker tungmetaller till Lilla Lule älv.

Omfattande sprängningar på berget Ruovddevárre 12 kilometer norr om Huhttán/Kvikkjokk i slutet av 1800-talet och början av 1900 där malmstyckena staplades i ett par hundra högar bara för att visa på duglighet och aktivitet på inmutningen.
Stakning av järnväg genom nuvarande Padjelanta, avverkning av urskog bara för att uppföra malmbanor och timmerhus för arbetsfolket på berget. Timringar som ingen sköter om och som sakta ruttnar ner i marken. Samma öde som drabbat den stora mängd timringar som funnits också i Huhttán under silverbrukstiden 1662-1702.
SGU (Statens geologiska undersökning) drog en väg till Ruovddevárre genom urskogar, över älvar, bäckar och myrar. I början av 1970-talet skulle nämligen Ruovddevárre provborras, igen, men istället för att köra sin borrutrustning och sin borrpersonal med terrängbil på sin nya väg så använde sig SGU av helikopter. Det var trevligast så.

På lediga stunder mellan borrandet förlustade sig borrpersonalen med fiske i “vildmarken”. Men fångsten av den omtalat fina rödingen i Ruotevartjärn (bildens pilformade sjö) var för liten. De ville ju få med sig någon fiskkagge när de flög hem till familjen. Därför fiskade de med sprängmedel. Detonationen dräpte alla rödingar i sjön som flöt med bukarna upp och bekvämt gick att plocka med händerna när de blåst in mot stränderna. Idag är tjärnen död.

Denna sjö, som renskötare, jägare och fiskare nyttjat i tusentals år totalförstördes i ett nafs av SGU:s arbetare. En sjö som det livligt processats om i Häradsrätten under 1700-talet och som i hundratals år ingått i ett så kallat lappskatteland utraderades av statliga ligister.

Mönstret upprepar sig. Än idag är allt tillåtet. I Vilda Västern.

I mars 2006 hade det brittiska prospekteringsbolaget mage till att söka undersökningstillstånd på Ruovddevárre. Detta trots att fyndigheten av titan- och järnmalm låg INNE I VÄRLDSARVET LAPONIA. Bergsstaten beviljade ansökningen och ingen annan än jag brydde sig om detta fabulösa tilltag.

I december 2011 provborrade det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Mining utan tillstånd flera hål på privatägd mark i Gállok. Den skogsmaskin som drog borriggen mejade ner tusentals 15-åriga tallar för att ta sig fram till borrplatserna. Markägaren polisanmälde händelsen men Bergsstaten ville endast att en ersättning på nio tusen skulle utbetalas. Markägaren överklagade då till Mark och Miljödomstolen och yrkade på 35 000 i ersättning. En summa denne fått fram från offerter till tre olika skogsentreprenörer som visade på kostnaden för nyplantering. Domstolen ålade dock Beowulf att betala 30 000. Inget skadestånd, ingen ersättning för den 15-åriga tillväxten, endast för plantorna. Och inte ens det.

Jag fotodokumenterade ett antal rejäla körskador som Beowulf Mining gjort sig skyldiga till i Gállok, plus oljeläckage och omfattande spill av borrkax från provborrningar. Polis förhörde mig i mitt hem i Kvikkjokk där jag lade fram alla bevis, bilder, GPS-koordinater mm. Min anmälan gick till en miljöåklagare i Östersund som lade ner ärendet. Brott kunde inte styrkas.

Beowulf Minings styrelseordförandes uttryck “What Local People?” har gått till historien. Ordföranden svarade så på en frågan vad lokalbefolkningen egentligen anser om den planerade gruvan i Gállok? Detta på ett möte för bolagets aktieägare på Grand Hotel i Stockholm.
Vilken lokalbefolkning?! Det kryllar ju av oss! Beowulfgubben visade en vidrig arrogans, okunskap och djup respektlöshet. Svensk kolonialism och vildavästernmentalitet i kubik. Visserligen är Beowulf brittiskt, men bolaget opererar hej vilt utifrån den äktsvenska Minerallagen. En lag som övertrumfar alla andra lagar, all moral, allt.

Senast i raden av vita män, gangsters, som går gruvindustrins ärenden är Sveriges näringsminister. Hans namn är Karl-Petter Thorwaldsson. Han är Beowulf Minings nyttiga idiot. Närmare presentation behövs inte.

Jag är tacksam om du vill stödja mitt bloggande med en swish till 070 2300955
Varma tack på förhand 🙂

Visits: 429