Palmemordet och sekretessen. Igår natt 23.22 för fyrtio år sedan dog statsminister Olof Palme. Jag var 25 år gammal och kunde på nära håll, två månader efter mordet, möta Stockholms LO-sektions tunga sorg. Sektionen kom till Kvikkjokk och jag guidade dem i maj till Unna Dáhta där vi tältade.
Jag har genom åren följt turerna i Palmemordet. Hur framför allt polisen gjorde allting fel från första stund, vilket landade i att riksåklagaren lade ner mordutredningen 2020. Mängder av program i radio och TV har gjorts och drösvis med böcker i ämnet har getts ut. Många privatpersoner och journalister har tagit vid där statens utredare misslyckats med att hitta den/dem som avrättade Olof Palme.
Efter att utredningen lagts ner blev hela den enorma förundersökningen offentlig och tiotusentals sidor kunde lämnas ut. En dokumentär på TV4 skildrar hur några nördar använt AI för att strukurera upp utredningen och hitta en lösning, med rätt gott resultat hittills. Jag har inte hunnit se dokumentären dock.
De problem alla utredare haft, både statliga och privata, är att hela mordutredningen inte är offentlig. De dokument som ges ut är dessutom galet mycket maskade, ibland sida upp och sida ner. Frustrerande, minst sagt. Och sjukt. Hur kan händelser för 40 år sedan vara så allvarligt graverande för ”rikets säkerhet” även idag?
De som i stort seglat under radarn och ställt till med mest elände vad gäller denna kanske världens största mordutredning är alla de regeringar som styrt Sverige efter att Palme mördades. Samtliga hade kunnat häva sekretessen så att allt material kunnat granskas som det är, men ingen har gjort det.
Störst skuld anser jag dock att socialdemokraten Ingvar Carlsson haft, som tog över som statsminister efter Olof Palme. Om han och hans regering sett till att den öppna polisiära mordutredningen fått ta del även av SÄPO:s material om mordet, inte minst den buggning som säkerhetspolisen gjorde av en rysk spion, skulle mordgåtan troligen varit löst idag.
Bo G Andersson och Håkan Pieniowski har gjort dokumentären Agenten och mörkläggningen som visades på SVT för ett par dagar sen. I filmen skildras hur säpopolisen Jan-Henrik Barrling, men också hans kollega Walter Kegö, misshandlades i spåren av Ebbe Karlsson-affären, men att de nu kan berätta vad som hände eftersom tystnadsplikten är hävd.
Märkligt nog har dokumentären inte fått större medialt genomslag. Bo G Andersson skriver dock på DN Debatt:
”Ingvar Carlsson, jag vänder mig direkt till dig.
Ditt framträdande i SVT-dokumentären är inte trovärdigt med tanke på ditt goda minne i övrigt och din omvittnade vitalitet. Som respekterad politiker, inte bara bland partivännerna, måste du ta ditt ansvar och förklara för svenska folket vad som hände för 40 år sedan.”
Så är det. Jag såg direkt att Ingvar Carlsson blåljög framför kameran när han fick frågan om avlyssningen av spionen som fastslog att sovjetunionen på förhand kände till att Palme skulle mördas. Han visste det mycket väl.
.
#palme #säpo #polis #mörkläggning
.
Visningar: 106
Jag såg denna dokumentär på SVT igår och häpnade över att det är ju helt sensationella nya uppgifter, som förmodligen också är sanna, i motsats till alla konstiga spekulationer under tidigare 40 år.
Det här borde ju media verkligen ta tag i och pressa regeringen till att ta bort sekretess och tystnadsplikt hos de som fortfarande känner sig bundna av den.
Instämmer i att Ingvar Carlssons trovärdighet med total minnesförlust just för detta är lika med noll.
Anders Björk var i alla fall ärlig och sa att han var förhindrad att yttra sig p g a tystnadsplikten.
Vem som höll i pistolen får vi väl aldrig reda på, men att det förmodligen var på uppdrag av Sovjet är ju ändå ett klargörande.
Tack för ditt fylliga svar! Ja, det här borde media ta tag i, men det är märkligt tyst.