Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h.
Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, sågkvarnen och byggnader på den så kallade Prästsidan.
Annars finns endast beskrivningar i text om brukserans byggnader och var de fanns placerade.
I Kvikkjokk sparade den svenska staten inte på krutet, varken bildligt eller talat. En febrig övertro på silvrets betydelse rådde och fogdar, profosser och bergmästare for runt och härjade och kolare och timmermän arbetade frenetiskt. Det rök från alla hus och kolmilor. Rostugnar och hytta bolmade och det dunkande från malmkrossen. Dantes inferno. Samer kom då och då med sina renar under senvintern i rajder där varje pulka innehöll cirka 80 kilo silvermalm.
(1) Här tippades all malm från nära fyra tusen renlass under 40 år 1662-1702. Malmen for nedför den branta slänten mot forsen till de så kallade rostugnarna, där det eldades någonting infernaliskt med ved för att avskilja svavelföroreningar från malmen i ett första steg av raffineringen. Backen med stenen heter Rosbacken idag men Rostbacken på 1600-talet, på grund av backen var rostbrunt från den blyhaltiga röken.
(2) Här, på norra delen av Hytteholmen låg silversmälthyttan och bokverket med dammkonstruktioner och broar, med mera.
Byggnader på Hytteholmen, Forsholmen, eller Gammelgården som vi kallar den idag. Dess samiska namn finns inte kvar. Någon ritning som visar hur alla byggnader låg finns inte heller.
(3) Bergmästargården 16,6 x 9,5 m. 17 stockar hög. Denna timring hade 13 fönster och åtta fönsterluckor. Östre delen av byggnaden var vitlimmad och tjänade som kyrkolokal. En hållare för kyrkklockan byggdes på gaveln i öster. Denna klocka finns fortfarande och dess ljud lever om än idag.
Vid Bergmästargården fanns en proviantbod 6,4×5,6 m. 19 stockar hög, två våningar och en spannmålsbod 5,3×5,9 m. 20 stockar hög, också den i två våningar.
Väster om Bergmästargården fanns en bagarstuga 13,6×6,4 m. 10 stockar hög. Vid dess förstuga norra gavel stod en boda.
(4) Mellan spannmålsboden och bagarstugan fanns ett redskapsskjul av bräder 12×5,3 m. Höjden på ena sidan 1,80 m. och på den andra 2,7 m.
En ria eller pörte fanns också på Gammelgården. 10,9×6,5 m. 13 stockar högt. mest troligt en boning för arbetsfolk med fyra sängplatser, spis och bakugn + ett litet sovrum. Huset hade två eldstäder och två små blyinfattade fönster.
En sauna 8,8×6,4 m. 10 stockar hög hade också byggts med två lavar och en svale, där det fanns en handkvarn. Bredvid denna ett torkhus 5,9×3,8 m. 10 stockar hög med två torklavar och en ugn av gråsten.
Ett kvadratiskt fånghus fanns också 3×3 m. 11 stockar högt. I huset fanns handbojor och halsjärn.
Också en smedja 5,5×5,9 m. 11 stockar högt, med en liten kammare, fanns på Gammelgården. Denna låg långt från de övriga husen.
Närmare älven låg ett stall hopbyggt med en ladugård med måtten 15,4×6,2 m. 18 stockar högt, med höskulle uppe. Stallet hade fyra spiltor och lagårn kunde hysa 10 kor. Mellan stallet och lagårn fanns ett lider för några svin.
Vid älven fanns också en torkställning för fisk på fyra stolpar med brädtak.
Det fanns ännu en lagård på Gammelgården med plats för tio kor: 5,9 m. i kvadrat.
Svinhus 3,3 m. i kvadrat 7 stockar högt, höbod 5,9×5,6 m samt ett litet stall med tre spiltor 5,3 m. i kvadrat 9 stockar högt.
(5) På andra sidan Gamájåhkå låg Prästsidan, som heter så än idag, bodde prästen i en ”parstuga” 14,8×6,2 11 stockar hög med tre eldstäder. Prästen hade också en vedbod 4,6 m. i kvadrat.
Nedanför prästens timring låg bruksskrivarens stuga 8,9×5,8 m. 10 stockar hög med två eldstäder. En bod fanns utmed denna byggnad, 3,1 m. i kvadrat.
Silververkets kyrkogård låg söder om bruksskrivarens stuga, 11 x 9,5 meter omgärdad av en 6 stockar hög inhägnad med en port med tak över.
Vid prästens stuga låg en dubbel proviantbod 8,6×5,8 m. 15 stockar hög.
På Prästsidan fanns också en badstuga med svale 6,5×4,9 m. 9 stockar hög.
Det fanns också två små ladugårdar på Prästsidan, ett gammalt rökhus och en murad källare.
Vid älven fanns två hölador av grantimmer och på udden där Darreädno möter Gamájåhkå fanns en ladugård 5,8×5,2 m 11 stockar hög med plats för 10 nötkreatur.
På Krutholmen fanns en 11 stockar hög timring med måtten 5,2×4,7 meter. I bodan förvarades av säkerhetsskäl det krut som användes vid gruvbrytningen i Gedkevárre och Álggávárre, men också hö. På holmen stod också ett så kallat notskjul på fyra stolpar med brädtak där man förvarade not, nät och ryssjor.
Det är synnerligen märkligt att spåren efter den fyrtioåriga silverbrukstiden knappt går att se idag. Över 30 byggnader och andra anläggningar, men endast några vaga spår av husgrunder och en rostugn kan skönjas.
Stöd gärna fortsatta skildringar från dåtid och nutid genom att swisha ett valfritt belopp till 070 2300955, Tor L. Tuorda. Tack på förhand 🙂
Källa: Luleå silververk, ett norrländskt silververks historia (Kenneth Awebro 1983).
Views: 398
