Kalhyggesbruket tar rekord i miljöförstöring

Larm inifrån Skogsstyrelsen: ”Svenskt skogsbruk definitivt inte hållbart”


Eftersom situationen är desperat för skogen och alla arter publicerar jag en artikel från DN igår. Det sovande folket måste vakna nu. Den som vill se artikelns alla förträffliga bilder måste ta en prenumeration på DN. Utlavald bild till detta inlägg är min egen.

“Johan Nitare är Skogsstyrelsens mest erfarna ekolog. Om en månad går han i pension. Nu anser han sig kunna tala fritt – och det han säger om svenskt skogsbruk skiljer sig drastiskt från Skogsstyrelsens officiella linje:

– Kalhyggesbruket har orsakat den största miljöförstöringen i Sverige någonsin.

Sverker LenasText

Drygt 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog, enligt branschorganisationen Skogsindustrierna.
Johan Nitare håller inte med.

– Många träd kan se ut som skog på avstånd. Men tittar man närmare är det överallt, mil efter mil, utarmade industriskogar. Virkesåkrar. På bara en mansålder har hela skogslandskapet bytt ansikte, säger han.

Johan Nitare började på Skogsstyrelsen 1990. I flera år var han ensam i rollen som myndighetens ekolog. Det var han som utvecklade nyckelbiotoperna, systemet för att registrera skyddsvärd skog med höga naturvärden.

I 33 år han har arbetat för att försöka förena skogsbruk med naturhänsyn. Under den tiden har utvecklingen för biologisk mångfald gått bakåt, enligt myndighetens egen utvärdering av miljömålen.

– Intakta, artrika och levande skogsekosystem finns bara kvar som små fragment på svårtillgängliga platser. Det har gjort att allt färre människor i dag känner igen en genuin skog, säger Johan Nitare.

Fakta. Johan Nitare

Arbetar: på Skogsstyrelsen, som ekolog och naturvårdsspecialist.

Född: 1958.

Bor: i Huskvarna med fru. Tre vuxna barn.

Författare: till ett flertal böcker, bland annat ”Skyddsvärd skog” (2019), ”Barrskogar” (2010) och ”Signalarter” (2000).

Utbildning: licentiatexamen i systematisk botanik vid Uppsala universitet.

På fritiden: skådar fåglar, plockar svamp, inventerar växter.

Anledningen till den snabba förlusten av biologisk mångfald i skogsmark är framför allt kalhyggesbruket. Av Sveriges i dag 999 rödlistade och hotade skogslevande arter påverkas minst 394 direkt negativt av kalhyggesbruk, enligt SLU Artdatabanken.

Men den nedåtgående trenden för rödlistade arter är bara ett av flera tecken på att skogen inte mår bra.

Det moderna skogsbruket infördes på bred front i Sverige från mitten av 1950-talet. Sedan dess har kalhuggning, markberedning (plöjning), dikning och plantering av likadana träd förändrat hela skogens ekosystem till oigenkännlighet, menar Johan Nitare.

Vid ett kalhygge dör bland annat skogens underjordiska svampnätverk – och det som förloras kommer troligen aldrig tillbaka.

– Uråldriga och komplexa ekosystem har utraderats bit för bit. När man behandlar skogsmarken som åker leder det till en ofantlig utarmning av den biologiska mångfalden. Dagens skogsjordar är sjuka och artfattiga, säger han.

I dag bedrivs kalhyggesbruk på 97 procent av den brukade skogsarealen i Sverige, enligt Skogsstyrelsen. Ingen forskning har visat att artrika och levande skogsekosystem återskapas när träden i planteringen vuxit upp, framhåller Johan Nitare.

– Förändringarna är irreversibla. Från ekologisk synpunkt är svenskt skogsbruk definitivt inte hållbart. Kalhyggesbruket har orsakat den största miljöförstöringen i Sverige någonsin. Det är en våldtäkt på skogsmarken.

Våldtäkt är ett starkt ord, hur menar du?

– Det är ett miljömässigt exploaterande skogsbruk som slår sönder den biologiska mångfalden. Och det är inte så att arterna återkommer bara trädskiktet växer upp. Tiden läker inte alla sår.

Johan Nitares analys står i skarp kontrast mot Skogsstyrelsens officiella linje – att myndigheten är ”drivande för en hållbar samhällsutveckling med skogen som grund”.

”Ett hygge är en en hörnsten i ett hållbart samhälle”, har Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist sagt på ett branschmöte.

Man har lagt ner miljöövervakningen, skrotat inventeringarna och förstört förutsättningarna för tillsyn

De som menar att dagens svenska skogsbruk är hållbart pekar bland annat på att den årliga tillväxten fortfarande är högre än avverkningarna och den naturliga avgången – och att man planterar nya träd vid varje avverkning.

De ser också bredare på hållbarhet, ett begrepp som inte bara omfattar ekologi, utan även ekonomiska och sociala dimensioner.

– Skogsstyrelsen har under Herman Sundqvists ledning utvecklats till att bli en megafon för industrins verklighetsbeskrivning av skogens miljötillstånd. Det är ingen opartisk myndighet längre. Man har lagt ner miljöövervakningen, skrotat inventeringarna och förstört förutsättningarna för tillsyn, säger Johan Nitare.

Herman Sundqvist avböjer att kommentera kritiken.

Myndighetens pressavdelning skickar istället en skriftlig kommentar från Dan Rydberg, chef för Skogsenheten:

”Jag tycker det är tråkigt att en medarbetare bär på den här kritiken och besvikelsen och jag lyssnar på det. Det har skett stora förändringar av Skogsstyrelsens uppdrag och arbetssätt senaste decennierna, på senare tid också drivet av rättsutvecklingen. För oss är det viktigt med öppenhet när det gäller medarbetares möjligheter att uttrycka åsikter.”

I höstas visade en rapport från Skogsstyrelsen att utvecklingen mot miljömålet ”Levande skogar” går bakåt. Johan Nitare beskriver rapporten som ”ett lysande undantag” i myndighetens verksamhet.

Problemet är när man ger sig in i de sista gammelskogarna

Trots kritiken mot kalhyggesbruket är Johan Nitare inte emot skogsbruk som sådant, inte ens kalhyggesbruk, framhåller han.

– Kalhuggning av virkesåkrar är inget problem. Där är skadan på ekosystemen redan skedd. Problemet är när man ger sig in i de sista gammelskogarna. Om de ska brukas måste man använda hyggesfria metoder, säger han.

Det handlar om bland annat kontinuitetsskogar och nyckelbiotoper.

Enligt EU:s skogsstrategi måste all Europas gammelskog kartläggas och skyddas så snart som möjligt.

Men eftersom det råder brist på uppvuxna industriskogar vill den svenska skogsindustrin gärna komma åt även gammelskogarna.

I december 2021 beslutade Skogsstyrelsen, delvis som en följd av Januariavtalet och domar från kammarrätten, att registreringen av nyckelbiotoper helt skulle upphöra. Det innebär att hållbarhetscertifierade virkesuppköpare kan köpa in virke från sådana områden och ändå behålla sin certifiering.

Skogsindustrin trodde från början att det här med naturvård och artskydd kunde fixas ganska lätt

I dag kalhugger Sverige sina sista gammelskogar i en takt av 1,4 procent om året, enligt en aktuell studie från Lund.

Större oförstörda skogsområden finns i dag bara kvar i fjällregionen.

Nu hotas även dessa. Till exempel Statens Fastighetsverk avverkar sina fjällnära skogar, visar en granskning av tidningen Sveriges Natur, och bara en femtedel av de fjällnära skogarna med dokumenterade naturvärden – Sveaskogs – har fått formellt skydd.

– Det är sanslöst att man är beredd att exploatera en sådan ovärderlig naturresurs för att gynna pappersindustrin, säger Johan Nitare.

Skogsdebatten beskrivs ofta som polariserad. Men varför blev det så?

Enligt Johan Nitare fanns på 1990-talet en stark ambition från både Skogsstyrelsen och skogsbruket att uppnå miljömålen. Skogsstyrelsen kunde jobba ihop med både skogsnäringen och naturvården. Det var först under 2000-talet som situationen började försämras, menar han.

– Skogsindustrin trodde från början att det här med naturvård och artskydd kunde fixas ganska lätt. När det sedan visade sig att det inte var så enkelt valde man istället frontal konfrontation.

Varför går du ut offentligt först nu?

– Jag har berättat det här många gånger förut, men då internt på Skogsstyrelsen och i möten med skogsindustrin. I dag finns ingen öppenhet på myndigheten, och vi får egentligen inte dryfta de här frågorna externt. Men snart går jag i pension. Jag har inte så mycket att förlora och jag är oerhört bekymrad över utvecklingen, säger han och tillägger:

– Som ordförandeland i EU:s ministerråd har Sverige också stor makt över skogsfrågorna just nu. Det är viktigt att man inte får deklarera svenskt skogsbruk som miljömässigt hållbart.

Skogsindustrins försvarare har beskrivit kritiska medarbetare på Skogsstyrelsen som aktivister. Är du en aktivist?

– Nej, det är jag verkligen inte. Jag vill försöka belysa vad som pågår. Jag har aldrig stött på några aktivister på min arbetsplats, bara medarbetare som med sakargument försöker få till ett mer miljövänligt skogsbruk. EU har fullt legitima skäl att kräva ett sådant skogsbruk av Sverige.

Läs mer:

Sverige avverkar skog som EU vill skydda: ”Behövs ett rådslag”

Därför har flera partier fel om kalhyggen

Skogsstyrelsen: arbetet med biologisk mångfald går bakåt.

Skogsstyrelsens generaldirektör äger skog för miljoner.

Intern kritik mot ledningen – personal lämnar Skogsstyrelsen

Visningar: 380

2 svar på ”Kalhyggesbruket tar rekord i miljöförstöring”

    1. Nja, det stämmer inte. Bland de fåtaliga som jobbar med skogsbruk, som ex. skördarmaskinister, känner jag då inte till någon samiskt anställd.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *