Den augustprisnoimerade författaren Mats Jonsson beskriver pedagogiskt och kortfattat i sin bok När vi var samer svenska politikers stöld av alla samiska marker i Sábmie, Sápmi, Sábme, Saepmie (stavat på språken umesamiska, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska). Sveriges svar på Landgrabbing av urfolks territorium. Den svenska … Fortsätt läsaMats Jonsson – Avvittringen, hur den svenska staten stal samiska marker
📣Upprop: Bli en Samefolket-räddare! Klicka hem prenumeration, annonsera eller stötta oss med valfritt belopp. Länk till prenumerationssidan finns i vår bio! Samefolket behöver din hjälp. Vi missade deadline för verksamhetsbidraget från Sametingets kulturnämnd för 2022. Det beror på den mänskliga faktorn. Vi hörde av oss … Fortsätt läsaKris! Prenumerera på tidningen Samefolket
Jag har publicerat en artikel om björnen i tidningen Samefolket. Artikeln är byggd dels på egenupplevda händelser, men också på citat från forskare och intervjuer av samer. Träffar: 99
– Jag är då lika mycket lapp som Tor, sa en 75-årig herre i en by utanför Jokkmokk som var förespråkare till den planerade gruvan i Gállok. – Min man är lika mycket same som Tor, yttrade en medelålders kvinna gift med en annan gruvkramare. Det … Fortsätt läsaDet handlar om samiska principer
Det har varit enormt roligt att samarbeta med Anna och Marina i Skogsupproret, som är en underfraktion till aktivistgruppen XR, Extinction Rebellion Sverige.Vi har gjort ett antal bilder som visar de spår från den uråldriga samiska kulturen som hotas av bland andra Sveaskog. 3,4 procent … Fortsätt läsaSpår i det samiska kulturlandskapet hotade av skogsmissbruket
Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område som planerade exploateras … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att jag formgivit en skrift … Fortsätt läsaMassgrav i Jokkmokk, spår av pandemi?
Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. Jag skulle dock önska att naturskyddet skulle vara … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Under de senaste åren har stensatta eldringar blivit allt vanligare vid Kvikkjokk. Runt varenda liten eld folk ska göra måste stenar prompt anläggas. Det är som en mani. Överallt ser man dessa fasansfulla anläggningar. På grusstränder, sandstränder, inne i skogen. Överallt. Varför? Är det för … Fortsätt läsaVildmarksromantik med stenringar som eldstad?
Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag påvisa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra “Uppåtbor” blivit drabbade av genom åren. Följande text är stomme till ett bokkapitel om svensk kolonialism som jag planerar ge ut tillsammans med en annan författare. … Fortsätt läsaPortad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?
Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen ville bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som jag besökt för nära 30 år sedan. … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land
En rad extremt dåliga så kallade inventeringar av natur- och kulturvärden i Gállok, som statsmakterna ansvarat för mellan byarna Björkholmen och Randijaur, har medfört att unika natur- och kulturmiljöer har eller kommer, att förintats. Som lokalen med nornor väster om Átjek, upphittad av Utas Jorik … Fortsätt läsaNornan hotas av gruva i Gállok
Jag fick det hedersamma uppdraget att för tidningen Samefolket skildra förberedelserna för fem samiska mjukslöjdares fram till vernissage av den gemensamma utställningen Biktalit på Jokkmokks marknad. Det är roligt att jobba så här dokumentärt i ordets rätta bemärkelse. Man tager vad man haver hos den … Fortsätt läsaMina videor till en slöjdvernissage
Kung Karl IX regalier stals och återfanns i en soptunna. Vilken tur. Sáme ednam/Sameland stals av svenska staten och har dämts över, kalavverkats och försetts med gruvor, vindkraftsparker, järnvägar, vägar, samhällen och militära övningsområden och går aldrig att få igen. Inte heller alla de trummor … Fortsätt läsaTjuveri av regalier, Jokkmokks marknad och samiska reflektioner
Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild av en armborstkolv med graverade renhornsbeslag … Fortsätt läsaArmborst från Stuorsuoloj/Björkholmen i Tjäruborgarens land
For å en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den nedmultnade timmerkåtan, korsade sjön Gállokjávrre, passerade den andra kåtalämningen och så for vi upp i gammelskogen öster om … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Berättelse från Gállok år 1724: Hennes namn är Gunilla Påhlsdotter, åtminstone i den svenska prästens bok. Vad hon egentligen heter är det ingen som vet idag. Kanske Sunna Lanni, Ibba Svirpi eller Sigga Njarka? Gunilla är renskötare på ett skatteland som heter Tjäruborgarens land, vilket … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Anita Gimvall har sina rötter i Storuman långt innan Sverige blev till som land. Långt innan Sverige utvecklades till kolonialmakt som tvingade samerna betala skatt för sina skatteland. Skatteland som den svenska staten sedan stal och idag själva exploaterar sönder och samman, eller låter andra … Fortsätt läsaDen svenska staten eldar upp samisk kultur
I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all undervegetation, inklusive marklavar, har utrotats. … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
Udtja skogssameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Filmade för första gången en skiljning med drönare 🙂 Träffar: 247
Letade bilder från november och då kom jag över denna. Året var 2010. Jag hade uppdrag att göra en broschyr till årsredovisningen för kultur- och fritidsnämnden. Kulturchefen i Jokkmokk, Harriet Nordlund, och nämndens miljöpartistiske ordförande Henrik Blind, håller varandra kärleksfullt i händerna när de glatt … Fortsätt läsaSamer styr svensk nämnd
Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes till soppor, med mera. Barken … Fortsätt läsaUtrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet
Besökte Härjedalens fjällmuseum igår. Fenomenala fotoutställningar av Ingemar Lind och Mats Ricklund, fina utställningslokaler, trevlig personal och gott kaffe.Men utställningen var tyvärr en besvikelse. Svenska folkdräkter, spinnrockar, hästgrejer, smörtinor……bakattiraljer och en fullskalig modell av en handelsman sittande vid sitt skrivbord.Cirka 90% av utställningens skildrar bondekulturen … Fortsätt läsaMuseum reducerar samisk existens
Jag är så oerhört tacksam för förmånen att få vara med på ett hörn i den kulturella smältdegeln Umeå – kulturhuvudstaden. Och att gruvfrågan uppmärksammas i ett seriöst sammanhang. Två utställningar på Tráhppie har det blivit, det samiska centret på Gammlia. Hela förra månaden med en … Fortsätt läsaGruvor – en del av kulturhuvudstaden
När jag var 11-12 år lärde jag mig skjuta pilbåge i Piteå. Jag fick en röd glasfiberbåge av min far Lennart, med sikte och allt. Jag förkovrade mig mycket i bågskyttets konst. På träningarna var jag en av de främsta skyttarna, men när det blev tävlingar … Fortsätt läsaKluvet vapen
Världsarvets glömda hörn Världsarvet Laponia är dramatiska toppar och glaciärer i Sarek och böljande fjäll i Badjelánnda. Det är gammelskogarnas Muttos. Men det finns ett hörn av det samiska världsarvet som få besöker och vars historia håller på att falla i glömska. Myrarnas och tallåsarnas … Fortsätt läsaSkogskultur i Sjávnjá
Prospekteringsbolaget Beowulf Mining Plc. från England provborrar för ett eventuellt dagbrott vid Gállokjávrre mellan Björkholmen och Randijaur fem mil väster om Jokkmokk. I området har arkeologen Gunilla Larsson på ideell basis letat fornlämningar. Gunilla har har sina rötter i den gamla skogssamebyn Sjokksjokk, något som … Fortsätt läsaTjäruborgarens land
Det började med böcker om nybyggar- och jägarliv, sen kom den stora Timmerhästens bok som gjorde honom till en legend i förlagsvärlden. Så drabbades han av den samiska kulturen. Hundratals sidor anteckningar och åtskilliga färdigskrivna stycken i datorn. Halvgjorda texter som väntade på att fyllas … Fortsätt läsaYngve Ryd
Många kommuner i norra Sverige jublar när gruvdrift kommer på tal. Också Jokkmokks hittills gruvfria kommun. Kören av euforiska hallelujastämmor ger röst åt exploatörernas propaganda. Alla nya jobb, och infrastrukturen, och det ekonomiska uppsvinget, utvecklingen! Jokkmokk ska få ta del av vinsterna. Inte göra om … Fortsätt läsaGruvor tar jobben
