Bilden: Infoskärm på Historiska museet. När jag rest till Stockholm har jag aldrig besökt vare sig Nordiska museet eller Historiska museet. Har tänkt att de här museerna besudlas av unken svensk nationalism från fornstora dar, typ, och därför är ointressanta. Men jag betade ändå först … Fortsätt läsaSamisk representation på Nordiska, Historiska – och Västerlånggatan
Stommen till följande inlägg knappade jag in på telefonen när jag var inlagd på Gällivare sjukhus den 12 februari. Bilden: Rånning som grönslandsskidåkaren Pavva Lasse Tuorda nyodlade i slutet på 1800-talet, i Biehttsetjuohppam. Jag har tidigare berört ämnet här. Från cirka 1600-talet fram till slutet … Fortsätt läsaMat i träda, om småskalig matproduktion
Vår film Sjumilaskogen visas under Jokkmokks marknad imorgon onsdagen den 1/2 kl. 10:00 – 11:30 samt lördagen den 4/2 kl. 10:00 – 11:30 i Hörsalen på Ájtte, Svenskt Fjäll- och Samemuseum. Filmens projektledare Lars-Ture Lindholm, speakern Thomas Öberg och jag själv, som ansvarade för filmning … Fortsätt läsaSjumilaskogen på Jokkmokks marknad
I augusti 2012 vandrar jag, Åsa och Astrid till berget Ruovddevárre tolv kilometer norr om Huhttán/Kvikkjokk. Vi plockar lite hjortron och går runt bland gamla tallar och granar. Så så kommer vi till den vältimrade Gruvstugan uppförd kring förra sekelskiftet. Vi tittar på den rostiga … Fortsätt läsaVandal på fornminne
Han kommer upp då och då i huvudet kamraten Yngve Ryd. Saknar honom oerhört, som så många andra som inte längre finns som synliga. När man själv börjar bli till åren droppar de av allt eftersom. Det är en jävla sorg. Partners kommer och går … Fortsätt läsaYngve min vän
DET NYA 16 METER HÖGA HOTELLET: Synpunkter gällande detaljplan för Kvikkjokk 3:23-1 diarienr 2020:944 Nedan lämnar jag löpande synpunkter på delar av den detaljplan Jokkmokks kommun upprättat för Kvikkjokk. Rent allmänt kan jag konstatera att detaljplanen innehåller åtskilliga sakfel, vilket är anmärkningsvärt. Det är beklagligt om … Fortsätt läsaNya detaljplaner för Kvikkjokk, mina synpunkter
Främsta fokus för gruvhotet i Gállok gäller idag samiska rättigheter. Men trots att de flesta människor i den till den planerade gruvan närbelägna byn Suollu/Björkholmen har samiska rötter har de blivit gravt nonchalerade och överkörda. Det spelar heller ingen roll att Suollu faktiskt grundades av … Fortsätt läsaSamer grundade Suollu/Björkholmen vid Gállok
I decennier och sekler har Sápmi berikat Sverige. Skogar, berg och vatten har svenskarna konverterat till pengar och staten har tjänat biljarder. Pengar som vi knappt sett röken av. Det har varit och är ett enkelriktat parasiterande som saknar motstycke. Sverige är rådande världsmästare i … Fortsätt läsaGer rikedomar – får skit tillbaks
Jörgen Stenberg, moderatorn Henrik Blind och Mats Jonsson. Två skogssamer som har gjort så otroligt många värdefulla insatser för skogssamerna. Mats Jonssons självbiografiska bok När vi var samer är enastående, med sin självironiska humor och klockrena skildringar av statlig klåfingrighet och brutalitet med fördrivningar och … Fortsätt läsaMats Jonsson och Jörgen Stenberg i Jokkmokk
Bilden ovan visar Gudrun Norstedt med sin karta som visar lappskattelanden 1695. Hedrande nog blev jag den 2 november inbjuden till Lars Thomasson-symposiet, som arrangeras av Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, för att hålla föredrag om vad jag fördjupat mig i … Fortsätt läsaLappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje
Julevädno maj 1223. Samer vid älvsmynningen. Ljud från mygg, renskällor och stojande barn blandas med vuxnas skratt, klunkande vatten och sprattlande fisk. Noten är just uppdragen. Nu ska familjens sijdda festa vid elden. Ieddne spjälkar fisken med van knivföring. Sik, harr, lax och gädda i … Fortsätt läsaSamer och folkungar i Luleå 1223
Jag är djupt imponerad av hur våra förmödrar tillverkade alla kläder och dräktdetaljer som de själva och deras familjer behövde. Det var ett evinnerligt syande i skinn och tyg. Inte bara att kläderna skulle fylla sin funktion, de skulle vara vackra också och visa vilken … Fortsätt läsaKurs i tillverkning av lulesamisk gerak
Med en karriär som gått från att vara inburad intern efter att slagit sönder vapen i Plogbillsrörelsen till professor i studier av motstånd på ett universitet i USA, gör Stellan Vinthagens karriär minst sagt ovanlig. Igång tillbringade vi hela dagen i Gállok, och makterna var … Fortsätt läsaMer skolning i civil olydnad och motstånd i Gállok
Ensam hemma med hundarna medans familjen förlupit hemmet några dagar til… Spacklar, tapetserar, målar och sköter om konvalescenten Arrak, som nu är helt återställd från sina massiva kirurgiska ingrepp för snart en månad sen. Tänker tillbaks på fjolårets många små vandringar på Västkusten med Åsa, … Fortsätt läsaLängs Munkeviksleden på Västkusten
Mars 2011. Jonas Vannar från Sirges sameby, Mattias Pirak från Jåhkågasska tjiellde och jag för det då relativt nybildade nätverket Gruvfritt Jokkmokk (som då hette Inga gruvor i Jokkmokk) kom tidigt överens om hur vi tillsammans skulle lägga upp motståndet mot den planerade gruvan i … Fortsätt läsaMotståndet mot gruvan i Gállok, Kallak 2010-2022
Idag har jag fått en ny vän. Det är jag glad för. Vi delar den mörka historia och de övergrepp som våra far- och morföräldrar blivit utsatta för. Som gått i arv. Jag blev så chockad av att finna min kära mormor Signes namn i … Fortsätt läsaMin mormor mättes för den svenska statens rasbiologi
Företaget Sveaskog (särskrivet) huserar med andra företag i ett stort gult hus vid djursjukhuset i Gammelstad nära Luleå. Ett företag byggs successivt upp utifrån en affärsidé gjord av en eller flera entreprenörer. För finansiering behöver banken bland annat en affärsplan för att entreprenörerna ska kunna … Fortsätt läsaÄr Sveaskog ett företag?
Den 17 juni föll tingsrättens dom i Vapstensmålet. Vapstens lappby, som organiserar sydsamer med i tid räknat längre rötter i området, har stämt Vapstens sameby, där idag endast ättlingar till inflyttade nordsamer ingår. En rättsprocess som tagits om i tingsrätten, eftersom den första ogiltigförklarades. Utfallet … Fortsätt läsaSamer mot samer efter statens dribblande
Igår guidade jag direktören Anders Kompass och utredarna Anna Jacobson och Linde Lindkvist från Institutet för mänskliga rättigheter, lokaliserade i Lund. De ville till Gállok och ville veta allt. Så jag berättade och de frågade. Vi började på Udden i Randijaur, där man har god … Fortsätt läsaInstitutet för mänskliga rättigheter i Gállok/Kallak
Över 100 ledare från hela världen möttes den 5-16 juni 1972 i Stockholm på FN:s första miljökonferensen, Only One Earth. På torsdag den 2 juni, 50 år sedan den första konferensen, är det dags igen. Också nu i Stockholm, men konfererandet sker bakom stängda dörrar … Fortsätt läsaOlof Palme på Stockholmskonferensen 1972
I natt fortsatte jag att söka efter stenåldersboplatsen på dämningszonen för Parkidammen. Vattnet har sköljt över den forna stranden och på det kalhuggna överdämda området ända sedan 1970. Jord och sand har eroderat bort och plana ytor har blivit sluttande, ner mot vattenmagasinet. All vegetation … Fortsätt läsaStenåldersboplatsen i Parki 2
Gruvindustrin i Kvikkjokksfjällen har alltid präglats av en vildavästernmentalitet. 1600-talets tvång och tortyr av samer som vägrade dra silvermalm med sina renar och med två gruvor i Padjelanta och Sareks nationalparker vilka fortfarande läcker tungmetaller till Lilla Lule älv. Omfattande sprängningar på berget Ruovddevárre 12 … Fortsätt läsaStatliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk
Tänk ändå så många supporters och allierade vi hela tiden får i kampen mot den planerade gruvan i Gállok 🙂 Senast igår, då jag guidade internationellt anknutna till Tensta konsthall, men också ett antal från Feministiskt initiativ. Jag berättade om Gálloks historia, hotet, den socialdemokratiska … Fortsätt läsaTensta konsthall och Fi i Gállok
Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken utgiven 1968, då jag var sju år. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört har varit verksamma i Kvikkjokksområdet, mest i bland annat Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk
Min film Sjumilaskogen är en kärleksförklaring till alla riktiga skogar som den gamla skogen väster om Jokkmokk och vid Tjieggelvas i Arjeplogs kommun. Här finns obrutna ekosystem med släktskap från de första växterna som vandrade in efter att isen smält bort för nio tusen år … Fortsätt läsaSVT nobbar filmen Sjumilaskogen
Filip Hultblad har på ovanstående karta restaurerat en samling sk. lappskatteland vid Lilla Lule älv i en karta där Jokkmokk står på högkant mellan norr och söder. Där älvarna går ihop högst upp är Tjåmotis. Övriga land finns endast beskriva med text, där några av … Fortsätt läsaLappskatteland i Jokkmokk
När det statliga rasbiologiska institutet blev verklighet 1921 genomsyrade rasismen det svenska statsetablissemanget. Samer, romer, judar och tornedalsfinnar ansågs tillhöra så värdelösa raser att de knappt kunde ta hand om sig själva. Och samerna som folk skulle dö ut inom en snar framtid, sades det. … Fortsätt läsaRasbiologin blev (folkmords)lag
Svenskar och samer, där det ena folket dominerar det andra. Som förr har tvångskristnats, torterats, etniskt rensats, tvångsskolats, plundrats, koloniserats, beforskats, assimilerats och haft svenska förmyndare. Som numera osynliggörs, nonchaleras, körs över och fortsätter plundras, fortsätter koloniseras. Det kan låta som typ USA eller Guatemala, … Fortsätt läsaTvå folkslag, en politik
1921 röstade alla partier i Sveriges riksdag igenom det rasistiska och statsfinansierade rasbiologiska institutet. I en artikel på SVT Nyheter den 16 februari 2022 står att läsa: “Alla fem partierna som satt i riksdagen 1921 var positiva till beslutet att inrätta ett institut i Uppsala … Fortsätt läsaRåder ännu rasism och hat mot samer i Sveriges riksdag?
Bilden: Min son Anton vid ett gruvhål på Silbbatjåhkkå i Padjelanta nationalpark sprängt på 1660-talet. I Norrbottens-Kuriren den 27 december 2021 gick att läsa om förorenade områden i Norrbottens län. Ingenting stod dock om gruvorna i Kvikkjokksfjällen vilka fortfarande, efter 400 år, konstant, läcker gifter … Fortsätt läsaStatens slapphet med sina egna giftiga gruvor
