Sveriges förra socialdemokratiska regering gav i mars 2022 tillstånd för en järnmalmsgruva i Gállok (Kallak) fem mil väster om Jokkmokk. Ett faktum som den nuvarande borgerliga regering också tycker är en bra idé.”Jag älskar också gruvor”, säger näringsminister Ebba Bush.Mot detta gruvälskande står nätverket Gruvfritt … Fortsätt läsaAktivister för Gállok
Den samiska släktforskaren Agneta Silversparf, som ansvarar för Silbonah Sámesijddas medlemsblad, har mer att tillägga om systermördaren Lampik. Det känns bra att det nu finns fyllig och seriös information om Lampik och Avsrättsbacken i Jokkmokk på nätet, när det tidigare inte funnits något. På kvikkjokk.nu … Fortsätt läsaLampiks brott, halshuggning,stegling, obduktionsprotokoll mm.
När jag först såg att SVT gjort en påkostad serie som heter Historien om Sverige, med Simon J. Berger – känd som en av fyra fruktansvärda vulgon i Exit, en annan tv-serie – som programpresentatör blev jag bara matt. Jag lockades inte alls av att … Fortsätt läsaSD:s kulturkanon fortsätter osynliggöra samerna
Ett beskrivande ord på H bara. Vissa tydliga, andra med en eller flera bottnar. Vackra, vedervärdiga, mysiga, hemska. Klicka på fotografierna för att göra dem större. Träffar: 181
1968 intervjuade jokkmokksapotekaren och radiojournalisten Nils Hövenmark min 81-årige morfar Rupert Eriksson hemma i köket i Kvikkjokk. Ämnet var sarekforskaren Axel Hamberg och tragedin med Manne Hofling. 1918 var Hofling på väg upp med proviant till Hambergs observatorium på fjället Bårddetjåhkkå i Sarek där han … Fortsätt läsaSvammel att Malmgren tog livet av Hofling i Sarek
Sedan en dryg vecka jobbar jag som projektmedarbetare i ett nytt tvåårigt projekt. Världens äldsta urfolkstidning: Lapparnes egen tidning, Samefolkets egen tidning och idag vid namn Samefolket ska digitaliseras. Tidningens första utgivning var 1904. Fram till idag har det blivit drygt 20 000 tidningssidor och … Fortsätt läsaJobbar med samefolket_arkiv, ett digitaliseringsprojekt
Kartan från Skogsstyrelsen visar grävda diken öster om Lycksele i Västerbotten. Välj diken i rullmenyn till vänster och kalibrera in kartan i den horisontella rullmenyn mellan terräng och flygfoto för att göra dikena extra tydliga: https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/?startapp=skogligagrunddata&x=7168349.5071&y=727758.35245&scale=49999.01912544&bg=Karta Den enorma mängden diken grävdes framför allt för att … Fortsätt läsaUtdikade våtmarker i Västerbotten
I långliga tider har myren varit den plats där mina förfäder deponerat bland annat tjurvedsskidor. Den syrefattiga myren bevarar skidorna så att de inte åldras, torkar och hålls spänstiga till nästa gång de ska användas. Ibland lagrades skidorna över sommaren fram till att det började … Fortsätt läsaMyren/mossen, ett historiskt arkiv som måste bevaras
Jag har ett bra tag funderat på det 650 meter långa fångstropssystemet med 17 gropar som finns cirka tre kilometer väster om Bidtja/Nautijaur i Jokkmokks kommun. Så smart det ligger i landskapet. På en nord-sydlig ås mellan myrar och tjärnar som effektivt spärrade av vildrenarnas … Fortsätt läsaFångstgroparna vid Bidtja
Sápmi Tales, also in english 😀 Sápmi Tales är en videoblogg där jag, Tor L. Tuorda, berättar om delar av vår långa, rika, spännande och ibland dramatiska samiska historia från platser i landskapet som skildringen berör, bland andra Nuortta Suohppa, Bubbelvakarna, Tsåkakgubbens boplats, Luossamuorkke och … Fortsätt läsaSápmi Tales del 2, timmerkåtor
Viltvård. Att vårda viltet. Vara snäll mot det vilda, liksom, och sätta upp saltstenar så att älgarna ska få i sig de mineraler de behöver, anlägga viltåkrar för klövviltets matbehov, fälla aspar åt hararna, stödutfodra råddjur med hö norranför Polcirkeln, skjuta av duvhökar och örnar … Fortsätt läsaViltvården
– Jag tycker vi behöver urangruvor i Sverige, säger Romina Pourmokhtari (L) till SVT. Märkligt nog kommer uttalandet från en miljö- och klimatminister. Men en liberal sådan. Och liberalernas universalrecept för energiförsörjning och så kallad grön omställning är mera kärnkraft. Alltid. Hur mycket som helst. … Fortsätt läsaRegeringens uranbrytning
Bilden: Astrid tar upp nät med mor Åsa vid årorna. Jakten kunde fallera. Renarna svälta ihjäl. Missväxt i jordbuket. Extremt kärva tider med matanskaffningen. Folk dog. Hemska vintrar, vårar, somrar och höstar. Det är inte så länge sedan människor var tvungna att klara sig själva. … Fortsätt läsaDet livgivande fisket
Ekot granskar på Sveriges Radio P1 har gjort ett mycket bra jobb med sitt gräv och sin granskning av vulgobolaget Hvalfiskens exempellösa skogsskövlingar mellan Stenträsk och Kåbdalis i Jokkmokks kommun.Den som kör 45:an kan själv uppleva eländet. Jag ser en scen från den norska TV-serien … Fortsätt läsaHvalfisken igen: Pengarik som ett troll, men ändå fattig
Den svenska nationaldagen och 500-årsfirandet. Villaägare vid den konstgjorda Dálvvadisjávrásj påtar i sina trädgårdsland. På strandpromenaden flanerar en flanör med en liten hund. I luften mullrar det svagt från NATO-övningen, men senare på dagen ska det braka loss mer rejält. Vid vattenlinjen står min nyvunna … Fortsätt läsaErfarenhetsutbyten med Omaha och Turtle Island
Vasas förlisning, europeiska krigen, Nasafjäll, Kedkevare, Alkavare, lappmarksplakaten, nybyggarskolonisationen i Sápmi, Odlingsgränsen, renbeteslagarna, Avvittringen, Vattenfall, LKAB, renbeteslagen, Sveriges Rasbiologiska institut, trakthyggesmissbruket, aluminiumsmältverken, plastcykeln Itera, Stålverk 80, den fria småviltsjakten, Blaiken, Noun, Hybrit och H2 Green Steel är exempel på några historiska, nutida och kommande svenska … Fortsätt läsaGröna bubblor på Sveriges 500 årsdag
Här kommer tidningen Samefolkets chefredaktör Åsa Lindstrands ledare från det senaste numret. Samefolket finns också att läsa på webben https://samefolket.se/: “Det är en sån film, där det ligger fler otorkade tårar på biosalongens golv än popcorn, när eftertexterna rullar. På Ellos Eatnu – Låt älven … Fortsätt läsaÅsa Lindstrand: Tid att hämta kraft
Huhttán, Sládán, Mállenjárgga, Livkko, Vuogájávre, Tsielekjåhkå, Unna Vuogá, Fieres, Ruopsok, Rákkas, Ridovárre, Stájgáguovddel, Gurávágge, Bávve, Darrevuobme, Darrávrre, Darreädno, Ántilåpptå, Bádurgårsså, Måskásjguojkka, Rivggonjunnje, Såmmarlappa, Gárddevárre. Så nedströms Darrávrre: Luoppal, Basseuksa, Unna luoppal, Njoammelgårttje, Njunjes, Bäcken, Råvejåhkå, Rávvdagiedde. (Återkommer om namnen i del 2.) Varför en radda … Fortsätt läsaSkotertur i kulturlandskapet
Astrid, Nils, Åsa och jag for på en skidtur i gammelskogen på Ruovddevárskájdde norr om Kvikkjokk. Oftast bar snön på eftermiddagen, men ibland brast det för löparskidor och turskidor. Oftast på solbelysta platser i skogen och där videbuskage fanns under snön. En underbar dag. Det … Fortsätt läsaSkidtur på Ruovddevárskájdde
Min yngsta dotter Astrid var tio år när hennes bror Nils under dramatiska former, kom till världen den 11 april 2013, elva veckor för tidigt. Därför fick syskonen en speciellt nära relation. I oktober förra året var vi ute på en lyckosam fisketur på den … Fortsätt läsaAstrids jojk Unnaviellja tävlar i Sami Grand Prix
Bilden: Infoskärm på Historiska museet. När jag rest till Stockholm har jag aldrig besökt vare sig Nordiska museet eller Historiska museet. Har tänkt att de här museerna besudlas av unken svensk nationalism från fornstora dar, typ, och därför är ointressanta. Men jag betade ändå först … Fortsätt läsaSamisk representation på Nordiska, Historiska – och Västerlånggatan
Under protesterna i Gállok 2013 vällde den polisiära övermakten in bland blockader, tält, kåtor och sittande aktivister och betedde sig ibland onödigt brutalt. Ovana vid att folk gör motstånd i detta sjukt lydiga Norrbottens län. Ovana vid fredlig civil olydnad som metod med alla slappa … Fortsätt läsaRepresentativ demokrati, gäller inte samer
Stommen till följande inlägg knappade jag in på telefonen när jag var inlagd på Gällivare sjukhus den 12 februari. Bilden: Rånning som grönslandsskidåkaren Pavva Lasse Tuorda nyodlade i slutet på 1800-talet, i Biehttsetjuohppam. Jag har tidigare berört ämnet här. Från cirka 1600-talet fram till slutet … Fortsätt läsaMat i träda, om småskalig matproduktion
Det känns något när jag närmar mig. Inte bara trugorna som samlar is och blir allt tyngre. Det är alltid vatten på isen på de här förbannade magasinen. Kanske berättelserna från barndomen. Släktskapens kanaler. Ärvda omedvetna minnen av offer och blod och fett och resor … Fortsätt läsaVilande kraft
Främsta fokus för gruvhotet i Gállok gäller idag samiska rättigheter. Men trots att de flesta människor i den till den planerade gruvan närbelägna byn Suollu/Björkholmen har samiska rötter har de blivit gravt nonchalerade och överkörda. Det spelar heller ingen roll att Suollu faktiskt grundades av … Fortsätt läsaSamer grundade Suollu/Björkholmen vid Gállok
Eftersom jag är rätt så aktiv på sociala medier och kommer med många nya bra idéer, tar suveräna stillbilder, gör fenomenala filmer och formgivningar och skriver lysande blogginlägg tycker regeringen att jag är en kraft att räkna med. Därför har regeringen torgfört flera nya och … Fortsätt läsaRegeringens nyårslöften
I decennier och sekler har Sápmi berikat Sverige. Skogar, berg och vatten har svenskarna konverterat till pengar och staten har tjänat biljarder. Pengar som vi knappt sett röken av. Det har varit och är ett enkelriktat parasiterande som saknar motstycke. Sverige är rådande världsmästare i … Fortsätt läsaGer rikedomar – får skit tillbaks
I slutet på 2020, vill jag minnas, tog en åklagare tog upp mitt, och mina två kumpaners, symboliska ockupation av Sveaskogs huvudkontor i Stockholm den 6 november 2020. Vi misstänktes för olaga intrång, men åtalet lades ner. Nära 18 månader senare väckte en annan åklagare … Fortsätt läsaDomstol för aktionen mot Sveaskog?
Bilden ovan visar Gudrun Norstedt med sin karta som visar lappskattelanden 1695. Hedrande nog blev jag den 2 november inbjuden till Lars Thomasson-symposiet, som arrangeras av Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, för att hålla föredrag om vad jag fördjupat mig i … Fortsätt läsaLappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje
Julevädno maj 1223. Samer vid älvsmynningen. Ljud från mygg, renskällor och stojande barn blandas med vuxnas skratt, klunkande vatten och sprattlande fisk. Noten är just uppdragen. Nu ska familjens sijdda festa vid elden. Ieddne spjälkar fisken med van knivföring. Sik, harr, lax och gädda i … Fortsätt läsaSamer och folkungar i Luleå 1223
