Frosseriet med exploateringar fortsätter i Kvikkjokk

Frosseri med exploateringar fortsätter i Kvikkjokk under ledning av de båda entreprenörerna från Jokkmokk. Frälsarna. De har lyckats få ett enigt Jokkmokks kommunfullmärktige i Jokkmokk att sluta upp på sina planer om att förstöra Kvikkjokk ännu mer än vad som redan är gjort.

Först var det ett gigantiskt lyxghetto, nu ett tolv meter högt hotell i den gamla bykärnan. Det servicehus som redan står där, vilket är uppbyggt på mark som är stulen av släkten Sjöberg för nödvändiga allmänna ändamål, ska rivas. Tala om slöseri, och frosseri. Hotellkomplexet ska fyllas ut med bastu nära vattnet, båthus, båtuppdragningsplats, med mera, och en husvagnsparkering som mer eller mindre ska konverteras om till ännu ett stugområde där folk kan hyra in sig.

– Det blir bra för Kvikkjokk, jublar de båda frälsarna, men också politiker i Jokkmokks fullmäktige. Detta trots att en överväldigande majoritet av alla kvikkjokksbor tycker att etableringen är skit. Då menar jag ättlingarna till de som först bosatte sig på orten. Bybor som äger mark vid Kvikkjokk, som har jakt- och fiskerätt i området. Bybor som bär med sig erfarenheter om hur det såg ut i Kvikkjokk innan Jokkmokks kommun successivt började sabotera byn 1979. Som bär med sig berättelser från skogar, fjäll och sjöar som de har fått överförda från tidigare generationer, där många har både svenskt och samisk blod rinnande i sina ådror. Bybor som har en djup förankring i Kvikkjokk och i landskapet runt omkring, som kan alla namn på berg i närheten, på myrar, sjöar, bäckar och som i deltat kan namnge kanaler, rånningar, tjärnar, myrar, sandar, rubbet. Vad de övriga som mer eller mindre permanent har bosatt sig i byn tycker vet jag inte.

Ingen av de här kvikkjokksborna har någonsin fått vara med att bestämma om några exploateringar i Kvikkjokk. Vi har kunnat skriva och yttra oss enligt den gängse kommunala gången, vilket vi också var flera stycken som gjorde, vilket ledde till att exploatörernas ursprungliga plan på en 16 meter hög sjukt vulgär hotellbyggnad ändrades till en som istället ska bli tolv meter. Som om fyra meter skulle få oss att andas ut och säga ja men då så.

Jokkmokks kommun har konstant kört över kvikkjokksbornas önskemål. Politikerna har själva utformat planer för vad som är bäst för byn och byborna, som några patetiska förmyndare. Nu är det gjort igen. Kommunen och kapitalet, tillsammans stiger de fram.

Företrädare för samtliga partier har röstat ja till etableringarna. Utan reservationer, vare sig blanka eller skriftliga. Utan någon debatt. Också mitt gamla parti Miljöpartiet de Gröna, som jag har ägnat så enormt mycket tid åt som gruppledare på 1980- och 1990-talen, röstade ja utan minsta lilla protest. Jag är så grymt besviken på de miljöpartistiska ledamöterna Helen Swartling, PJ Parffa och Henrik Blind, som ju också tjänar som ett av två kommunalråd i Jokkmokk. Frosseriet med exploateringar fortsätter i Kvikkjokk och MP Jokkmokk låter det ske.

Också det lokala partiet i fullmäktige Samernas väl röstade ja till de groteska byggplanerna i Kvikkjokk och har tidigare inte torgfört någon kritik alls mot dem, vad jag vet.

Turism har funnits i Kvikkjokk åtminstone i 200 år. Vi är vana vid det och många har fått inkomst av besökarna. I rimlig mängd är skonsam turism inget större problem. Men efter de senaste decenniernas enorma ökning av fritidshusbyggen i området blir det för mycket, trycket på naturen blir för hårt och vi som vill leva av markerna på det vis vi gjort i generationer upplever störningar som aldrig tidigare. Av fritidshusägare som fiskar på privata vatten, av sabotage på saltstenar, av horder av italienska jägare, av ökat buller och ökad nedskräpning. Hade någon för 20 år sedan velat öppna ett rimligt stort bed and breakfast och/eller en lite restaurang hade ingen sagt något, utan kanske till och med välkomnat det. Men det ska vara så mycket, och så stort.

Hur grönt är det att skrota strandskyddet, bidra med ännu mer ökade störningar av skoter-, fyrhjulings- och båttrafik mitt i en rådande klimatkris, ännu mer störningar för deltats djurliv, ännu mer utsläpp av skit i Sakkat, minskade livsutrymmen för bland andra fladdermöss och ugglor, mer ljusföroreningar, också med troliga fasadbelysningar, mer oljud?

Att samtliga tre ledamöter är knutna till någon av de båda berörda samebyarna gör det upplagt för konspirationsteorier, men jag får väl försöka hålla mig för god för sådana. Uppenbarligen har i alla fall samebyn Jåhkågasska tjiellde någon hemlig deal med exploatörerna, vilket samebyns ordförande berättade i en artikel i NSD den 25 februari 2024. Min mormors renar, märkta i ett enkelt urgammalt lulesamiskt renmärke, togs om hand av Lars och Anna Spik i Jåhkågasska. Det var på den tiden det fanns tillräckligt nära relationer för att hjälpas åt. Tack och lov slipper min mormor och morfar se sitt Kvikkjokk massakreras.

Views: 353