Är Sveaskog ett företag?

Företaget Sveaskog (särskrivet) huserar med andra företag i ett stort gult hus vid djursjukhuset i Gammelstad nära Luleå. Ett företag byggs successivt upp utifrån en affärsidé gjord av en eller flera entreprenörer. För finansiering behöver banken bland annat en affärsplan för att entreprenörerna ska kunna … Fortsätt läsaÄr Sveaskog ett företag?

FN och samer i Gállok!

Igår var en stor dag för gruvmotståndet i Jokkmokk. FN:s specialrapportör för urfolksättigheter José Francisco Cali Tzay besökte Gállok/Kallak med två medarbetare. Han ville träffa de samebyar som direkt kommer att drabbas av denna gruva och alla andra gruvor som planeras i det Jokkmokk Mining … Fortsätt läsaFN och samer i Gállok!

Rim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken utgiven 1968, då jag var sju år. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört har varit verksamma i Kvikkjokksområdet, mest i bland annat Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

Historielöshet bäddar för gruvan i Gállok

Egentligen ska det inte behövas. Inte i ett land som säger sig värna om naturen. Ett land fullt av naturmänniskor, sägs det. Inte i ett land som säger sig värna urfolk och mänskliga rättigheter, demokrati och människors lika värde. Gruvmotstånd ska egentligen inte behövas. För … Fortsätt läsaHistorielöshet bäddar för gruvan i Gállok

När skogarna blev pengar

Mats Jonsson beskriver hur skogarna i norr i mitten av 1800-talet blev en hett eftertraktad råvara. Det var då de lämpligaste tallskogar nagelfors på sina finaste tallar vilka fälldes med yxa och transporterades bort med häst för att senare exporteras. Idag exporteras 70 procent av … Fortsätt läsaNär skogarna blev pengar

Flaken, verktyg för skattebetalning

Isak Saba, den första samen som valdes till norska Stortinget 1906. På bilden från Samefolkets arkiv vilar sig Isak Saba mot en sádev, eller sádim, tjäderflake på lulesamiska. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina … Fortsätt läsaFlaken, verktyg för skattebetalning

Svenskt gravskick av samer i Sápmi

År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi

Vattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!

Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!

Avvittringen, vad är det?

Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjerna huggs upp till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt ritas in på kartor. … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?

Samisk historia, vem skildrar den?

Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, första och andra världskriget, mm. … Fortsätt läsaSamisk historia, vem skildrar den?

Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Samelands historia 98 – 1992, superkort version.

I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.

Jokkmokks allmänning

  Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. “Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning

Girjas HD-dom skapar hat mot samerna

Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel:Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med full kraft initiera en … Fortsätt läsaGirjas HD-dom skapar hat mot samerna

Pirkit Amma och Diggehájkka, extramaterial

Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att besälla på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955 🙂 Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Huhttán (Kvikkjokk), som idag Kungsleden … Fortsätt läsaPirkit Amma och Diggehájkka, extramaterial

Vindkraft är Green Colonialism och Vasavinds What Local People

Lyssnade på ett inslag i PI Morgon där renskötarna Henrik Andersson och Mikael Eriksson från Gällivare skogssameby (från 1:46:48) uttalade sig om företaget Vasavinds bygge av en vindkraftspark på Hällberget, som Länsstyrelsen i Norrbotten gett tillstånd för. Renskötarna var mycket oroliga för att renarna inte alls … Fortsätt läsaVindkraft är Green Colonialism och Vasavinds What Local People

Lappar enligt Sverige

Lapp. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige

Portad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?

Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag påvisa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra “Uppåtbor” blivit drabbade av genom åren. Följande text är stomme till ett bokkapitel om svensk kolonialism som jag planerar ge ut tillsammans med en annan författare. … Fortsätt läsaPortad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?

Offergrotta på Tjäruborgarens land

Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid sjön Skálkká. Jag har återupptäckt offergrottan. Jämför … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land

Staten tar igen Laponia?

Tre samebyar i Laponiatjuottjudus, förvaltningen av världsarvet, vill inte att kommunerna ska inneha någon ordförendepost i förvaltningen och hotar med att lämna Laponiatjuottjudus. Länsstyrelsen i Norrbotten är därmed beredda att återta förvaltningen av världsarvet Laponia. Jag skrev så här i ett inlägg på Facebook: Detta … Fortsätt läsaStaten tar igen Laponia?

Mina videor till en slöjdvernissage

Jag fick det hedersamma uppdraget att för tidningen Samefolket skildra förberedelserna för fem samiska mjukslöjdares fram till vernissage av den gemensamma utställningen Biktalit på Jokkmokks marknad. Det är roligt att jobba så här dokumentärt i ordets rätta bemärkelse. Man tager vad man haver hos den … Fortsätt läsaMina videor till en slöjdvernissage

Tjuveri av regalier, Jokkmokks marknad och samiska reflektioner

Kung Karl IX regalier stals och återfanns i en soptunna. Vilken tur. Sáme ednam/Sameland stals av svenska staten och har dämts över, kalavverkats och försetts med gruvor, vindkraftsparker, järnvägar, vägar, samhällen och militära övningsområden och går aldrig att få igen. Inte heller alla de trummor … Fortsätt läsaTjuveri av regalier, Jokkmokks marknad och samiska reflektioner

Armborst från Suolllu/Björkholmen i Tjäruborgarens land

Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild av en armborstkolv med graverade renhornsbeslag … Fortsätt läsaArmborst från Suolllu/Björkholmen i Tjäruborgarens land

Livet på ett samiskt skatteland 1724

Berättelse från Gállok år 1724 Hennes namn är Gunilla Påhlsdotter, åtminstone i den svenska prästens bok. Vad hon egentligen heter är det ingen som vet idag. Kanske Sunna Lanni, Ibba Svirpi eller Sigga Njarka?  Gunilla är renskötare på ett skatteland som heter Tjäruborgarens land, vilket … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724

Filmer om skogsbruket ger reaktioner

Det är stort att mina korta videor där renskötaren Rickard Länta berättar om det svenska skogsbruket får så stor spridning och ett sånt fint gensvar 🙂 Naturvården har under mycket lång tid lyft problemen med det moderna skogsbruket. Många har kämpat stenhårt för att informera … Fortsätt läsaFilmer om skogsbruket ger reaktioner

Samisk by i Gállok 1722

Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och Jockmock , hu Segri PåhlsdotterChristnat den 13 … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722