Igår var en stor dag för gruvmotståndet i Jokkmokk. FN:s specialrapportör för urfolksättigheter José Francisco Cali Tzay besökte Gállok/Kallak med två medarbetare. Han ville träffa de samebyar som direkt kommer att drabbas av denna gruva och alla andra gruvor som planeras i det Jokkmokk Mining … Fortsätt läsaFN och samer i Gállok!
Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken utgiven 1968, då jag var sju år. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört har varit verksamma i Kvikkjokksområdet, mest i bland annat Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk
Egentligen ska det inte behövas. Inte i ett land som säger sig värna om naturen. Ett land fullt av naturmänniskor, sägs det. Inte i ett land som säger sig värna urfolk och mänskliga rättigheter, demokrati och människors lika värde. Gruvmotstånd ska egentligen inte behövas. För … Fortsätt läsaHistorielöshet bäddar för gruvan i Gállok
Mats Jonsson beskriver hur skogarna i norr i mitten av 1800-talet blev en hett eftertraktad råvara. Det var då de lämpligaste tallskogar nagelfors på sina finaste tallar vilka fälldes med yxa och transporterades bort med häst för att senare exporteras. Idag exporteras 70 procent av … Fortsätt läsaNär skogarna blev pengar
Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina förfäders jakt. Dels för matanskaffning men också för att kunna betala den skatt som den svenska staten tvingade på samerna. För den nordliga delen av sábme kunde ibland … Fortsätt läsaFlaken, verktyg för skattebetalning
År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick för samer i Sápmi
Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla
Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjerna huggs upp till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt ritas in på kartor. … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, första och andra världskriget, mm. … Fortsätt läsaSamisk historia, finns den?
Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, sågkvarnen och byggnader på den så kallade Prästsidan. Annars finns endast beskrivningar i … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Jag hade glömt bort bubbelvakarna i Lappviken, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort i troligen … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.
Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. “Det är nu 100 år … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel: Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar. Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med full … Fortsätt läsaGirjas HD-dom skapar hat mot samerna
Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att besälla på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955 🙂 Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Huhttán (Kvikkjokk), som idag Kungsleden … Fortsätt läsaPirkit Amma och Diggehájkka, extramaterial
Lyssnade på ett inslag i PI Morgon där renskötarna Henrik Andersson och Mikael Eriksson från Gällivare skogssameby (från 1:46:48) uttalade sig om företaget Vasavinds bygge av en vindkraftspark på Hällberget, som Länsstyrelsen i Norrbotten gett tillstånd för. Renskötarna var mycket oroliga för att renarna inte alls … Fortsätt läsaVindkraft är Green Colonialism och Vasavinds What Local People
Lapp. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Här står jag hemma i Ráddnávrre/Randijaur och ser likgrå och förbannad ut. När Åsa Lindstrand tog bilden var det tanken på 1928-års renbeteslag som fanns i mitt huvud. Den sliehppa/barmkläde jag bär har jag fått låna av Östen Nägga i Jokkmokk. När denna lag, byggd … Fortsätt läsaDu är inte same!
I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj, dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. Jag … Fortsätt läsaOm rätt och förbud
Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag påvisa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra “Uppåtbor” blivit drabbade av genom åren. Följande text är stomme till ett bokkapitel om svensk kolonialism som jag planerar ge ut tillsammans med en annan författare. … Fortsätt läsaPortad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?
I debatten om laponiaförvaltningen Laponiatjuottjudus har lyfts att samer i Jåhkåmåhkke som inte har medlemsskap i någon sameby företräds av Jokkmokks kommunalråd Robert Bernhardsson, som ju tyvärr råkar sitta med i Laponiatjuottjudus styrelse. Jag vill klargöra följande: Jag vill absolut inte företrädas av en person … Fortsätt läsaHellre Sametinget än Bernhardsson i Laponiatjuottjudus
Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid sjön Skálkká. Jag har återupptäckt offergrottan. Jämför … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Tre samebyar i Laponiatjuottjudus, förvaltningen av världsarvet, vill inte att kommunerna ska inneha någon ordförendepost i förvaltningen och hotar med att lämna Laponiatjuottjudus. Länsstyrelsen i Norrbotten är därmed beredda att återta förvaltningen av världsarvet Laponia. Jag skrev så här i ett inlägg på Facebook: Detta … Fortsätt läsaStaten tar igen Laponia?
Jag fick det hedersamma uppdraget att för tidningen Samefolket skildra förberedelserna för fem samiska mjukslöjdares fram till vernissage av den gemensamma utställningen Biktalit på Jokkmokks marknad. Det är roligt att jobba så här dokumentärt i ordets rätta bemärkelse. Man tager vad man haver hos den … Fortsätt läsaMina videor till en slöjdvernissage
Kung Karl IX regalier stals och återfanns i en soptunna. Vilken tur. Sáme ednam/Sameland stals av svenska staten och har dämts över, kalavverkats och försetts med gruvor, vindkraftsparker, järnvägar, vägar, samhällen och militära övningsområden och går aldrig att få igen. Inte heller alla de trummor … Fortsätt läsaTjuveri av regalier, Jokkmokks marknad och samiska reflektioner
Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild av en armborstkolv med graverade renhornsbeslag … Fortsätt läsaArmborst från Stuorsuoloj/Björkholmen i Tjäruborgarens land
For å en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den nedmultnade timmerkåtan, korsade sjön Gállokjávrre, passerade den andra kåtalämningen och så for vi upp i gammelskogen öster om … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Berättelse från Gállok år 1724: Hennes namn är Gunilla Påhlsdotter, åtminstone i den svenska prästens bok. Vad hon egentligen heter är det ingen som vet idag. Kanske Sunna Lanni, Ibba Svirpi eller Sigga Njarka? Gunilla är renskötare på ett skatteland som heter Tjäruborgarens land, vilket … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Det är stort att mina korta videor där renskötaren Rickard Länta berättar om det svenska skogsbruket får så stor spridning och ett sånt fint gensvar 🙂 Naturvården har under mycket lång tid lyft problemen med det moderna skogsbruket. Många har kämpat stenhårt för att informera … Fortsätt läsaFilmer om skogsbruket ger reaktioner
Renskötaren Rickard Länta från Jåhkågasska tjiellde i Jokkmokk berättar om klimatsmart mat och skogsbruk. Han tycker det är märkligt att avskogningen i Brasilien kallas skövling medan avskogningen i Sverige kallas skogsbruk. Se och dela den en minut långa videon så mycket ni vill 🙂 Träffar: … Fortsätt läsaKlimatsmart mat
