Hyttan den 20 maj

Idag full sprutt på Gamájåhkå. Den enda snö som finns kvar i Hyttan*/Kvikkjokk är i de högar som traktorn lagt upp, som vid Lillgrenen nära Ungdomsgården, tidigare prästgård.

Älven öppen och det är isfritt långt bortanför Storholmen i Sakkat. Dåligt med sjöfågel och vadare. Den kalla vårvintern fick en värmens chockterapi och allt gick så enormt fort. Efter den här Lillgren körde jag skoter idag för 23 år sedan med författaren Yngve Ryd åkandes i kälken. Upp på själva Gamájåhkå, förbi Storparkeringen och hem till gårdsplan utan problem. En makalös och skrämmande kontrast.

Gick upp på Rosbacken och stenblocket som finns där. Funderar alltid på den 40-åriga gruvepoken när jag går förbi här, där det på den andra sidan blocket stjälptes nära 4000 renlass silvermalm som rostades i ugnar alldeles nedanför slänten till höger i bild. Rostningen var ett primitivt förstadium för att avskilja orenheter i malmen, typ. Funderar på allt det bly och andra giftiga tungmetaller som for iväg åt öster, över det som idag heter Kvikkjokk. Borde analyseras ett jordprov. Enligt historikern Kenneth Awebro som skrivit en bok om silverbrukstiden torde hela backen ha varit roströd av all rök och att den i begynnelsen torde ha hetat Rostbacken, för några rosor finns inte här. All växtlighet bör ha dött i närheten av smältverket.

Jag tog bort alla isolatorer till det elstängsel vi hade här för många år sen jag och Åsa (hade glömt bort dem konstigt nog…). Vi hade då en liten fårskock som betade här, och på Gammelgården eller Hytteholmen, där mängder med byggnader fanns under brukseran 1662-1702. Ingenting finns kvar av dem idag. Endast ett fåtal husgrunder och spår efter rostugnar och vissa dammanläggningar.


*Använder den svenska benämningen Hyttan som brukades i kyrkböckerna under hela 1700-talet istället för det konstruerade Huhttán. Att ge en samisk touch av den helvetiska epoken är att förminska det övergrepp silverbrukstiden innebar för människor, djur och natur.
Elli Karin Pavval, med lulesamiska som modersmål, ringde för ett tag sen ochj frågade om jag visste vad denna plats (Kvikkjokk) hetat innan svenskarna kom hit på 1600-talet, för Huhttán är inget samisk namn, sa hon. (för övrigt inte heller Kvikkjokk). Jag svarade att jag inte vet vad platsen hette tidigare.



Visningar: 146

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *