Skotertur i kulturlandskapet

Skotertur i kulturlandskapet. Huhttán, Sládán, Mállenjárgga, Livkko, Vuogájávre, Tsielekjåhkå, Unna Vuogá, Fieres, Ruopsok, Rákkas, Ridovárre, Stájgáguovddel, Gurávágge, Bávve, Darrevuobme, Darrávrre, Darreädno, Ántilåpptå, Bádurgårsså, Måskásjguojkka, Rivggonjunnje, Såmmarlappa, Gárddevárre. Så nedströms Darrávrre: Luoppal, Basseuksa, Unna luoppal, Njoammelgårttje, Njunjes, Bäcken, Råvejåhkå, Rávvdagiedde. (Återkommer om namnen i del 2.) … Fortsätt läsaSkotertur i kulturlandskapet

STF:s Kvikkjokks fjällstation 1928-2023

STF:s Kvikkjokks fjällstation 1928-2023. Jag är uppväxt med Kvikkjokks fjällstation. Det rödmålade komplexet på åsen vid Gamájåhkå som dominerar utsikten mot väster, bara ett stenkast från hemstället. Nära min stuga och det hus min mor föddes i. Morfar Rupert Eriksson var i många år tillsyningsman … Fortsätt läsaSTF:s Kvikkjokks fjällstation 1928-2023

Ny detaljplan för Kvikkjokk, bullshit

Ny detaljplan för Kvikkjokk, bullshit Synpunkter gällande detaljplan för Kvikkjokk 3:23-1 diarienr 2020:944 Nedan lämnar jag löpande synpunkter på delar av den detaljplan Jokkmokks kommun har upprättat för Kvikkjokk. Rent allmänt kan jag konstatera att detaljplanen innehåller åtskilliga sakfel, vilket är anmärkningsvärt. Det är beklagligt om … Fortsätt läsaNy detaljplan för Kvikkjokk, bullshit

Statliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk

Statliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk. Gruvindustrin i Kvikkjokksfjällen har alltid präglats av en vildavästernmentalitet. 1600-talets tvång och tortyr av samer som vägrade dra silvermalm med sina renar och med två gruvor i Padjelanta och Sareks nationalparker vilka fortfarande läcker tungmetaller till Lilla Lule älv. … Fortsätt läsaStatliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk

Rim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

Rim skattade för fjäll vid Kvikkjokk. Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört varit verksamma i Kvikkjokksområdet, däremot i Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus och vid Vuolleriebme/Vuollerim. Men … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

Svenskt gravskick i Sábme

Svenskt gravskick i Sábme. År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och efter ytterligare knappt tre decennier såg Luleå silververk dagens ljus. Innan marknaderna, … Fortsätt läsaSvenskt gravskick i Sábme

Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Kulturmark byter skepnad

Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad

Historien i Sábme, kortversion

Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion

Knepiga samiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk

Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en tältkåta, riehpen. Dock finns namn … Fortsätt läsaKnepiga samiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk

Bolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross

Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross

Tuorda, från Sjokksjokk till Sirkas

Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt släktnamn. Vid tiden för den … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas