Statliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk

Gruvindustrin i Kvikkjokksfjällen har alltid präglats av en vildavästernmentalitet. 1600-talets tvång och tortyr av samer som vägrade dra silvermalm med sina renar och med två gruvor i Padjelanta och Sareks nationalparker vilka fortfarande läcker tungmetaller till Lilla Lule älv. Omfattande sprängningar på berget Ruovddevárre 12 … Fortsätt läsaStatliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk

Rim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken utgiven 1968, då jag var sju år. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört har varit verksamma i Kvikkjokksområdet, mest i bland annat Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

Statens slapphet med statens egna giftiga gruvor

I Norrbottens-Kuriren den 27 december 2021 gick att läsa om förorenade områden i Norrbottens län. Ingenting stod dock om gruvorna i Kvikkjokksfjällen vilka fortfarande, efter 400 år, konstant, läcker gifter till Lilla Lule älv. Jag skrev ett brev till Länsstyrelsen i Norrbotten som känner till … Fortsätt läsaStatens slapphet med statens egna giftiga gruvor

Svenskt gravskick av samer i Sápmi

År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi

Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk

Kulturmark byter skepnad

1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka svenskar till Sáme … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad

Samelands historia 98 – 1992, superkort version.

I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.

Pirkit Amma och Diggehájkka, extramaterial

Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att besälla på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955 🙂 Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Huhttán (Kvikkjokk), som idag Kungsleden … Fortsätt läsaPirkit Amma och Diggehájkka, extramaterial

Knepiga samiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk

Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en tältkåta, riehpen. Dock finns namn … Fortsätt läsaKnepiga samiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk

Bolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross

Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross

Tuorda, från Sjokksjokk till Sirkas

Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt släktnamn. Vid tiden för den … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas