När media går gruvindustrins ärenden

I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING.

Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från de ofantliga mängder berg som numera läggs på deponi.

I NSD den 24 november 2020 står att läsa:
”- Vi tar ledningen i klimatomställningen, säger LKAB:s vd Jan Moström.
Samtidigt konstaterar han att en koldioxidfri järnsvampsproduktion förutsätter extrema mängder grön el och tillgång till biobränsle.”

”- En vital del är att vi har tillgång till konkurrenskraftig el och enligt våra beräkningar är det fullt möjligt att bygga ut förnybart i den omfattning vi behöver.”

”LKAB har investerat 700 miljoner kronor i prospektering och upptäckt ökade mineraltillgångar som säkrar verksamheten bortom 2060.”

”- Steg för steg ser klimatomställningen ut att bli bingo för norra Sverige men också för Sverige i sin helhet, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S).”

Satsningen ”väcker framtidstro” tycker den politiska oppositionen i Kirunas socialdemokratiske gruppledare Mats Taaveniku.
”LKAB lyfte att en stor del av elförsörjningen ska komma från vindkraft. Ser du någon risk med att kommunens yta ska täckas av vindkraftsverk för att möta behovet av el?”, frågar NSD:s reporter.
”- Nej, jag ser ingen oro alls över det eller att Kiruna kommun ska stå för den försörjningen. Nu har vi chansen att göra en omställning, säger Mats Taaveniku.”

Gruvtolvans ordförande Anders Elenius:
”- Från våran sida är det bara positivt. Då förlänger vi våran livstid i alla fall fram till 2060 i Kiruna, så det är klart att det är positivt för oss.”

”- Det är jätteroligt, det är fantastiska nyheter, säger det centerpartisiske kommunalrådet Gunnar Selberg.”

”Det är en fantastiskt stor dag för Gällivare”, säger Gällivares kommunalråd Birgitta Larsson (S).

”Det är en historisk dag för Gällivare”, säger Roger Hansson, vid Gällivare Näringsliv.

Också Statsminister Stefan Löfven är lyrisk:
”LKAB:s besked är epokgörande. Det skapar framtidshopp.” samt ”…det visar på industrins betydelse, det visar malmens betydelse.”

”- Vi arbetar med att korta tillståndsprocesser både för brytning och för att dra elnät, säger han och pekar på två utredningar som ska presenteras under 2021.”

Reportern frågar Stefan Löfven:
”Det finns ett starkt motstånd mot gruvetableringar, inte minst från rennäringen och den växande turismen. Hur ska den här avvägningen kunna göras rättssäkert och ses som legitimt för alla parter med respekt för urfolkens rättigheter?
– Det är komplexa frågor, det är ingen tvekan om det. All respekt för det, men det måste ändå lösas på ett sådant sätt. En nyckel är naturligtvis att alla är inblandade, den första förutsättningen är att alla kommer till tals på ett bra sätt. Sedan måste vi dra slutsatser utifrån det så vi både kan ha respekt för de olika samhällsintressena.”

En aspekt på satsningen gäller elförsörjningen. Vd:n för Vattenfall vattenkraft Christian Ljunggren är inte orolig för elbrist:
”- Marknaden kommer att tillgodose att det finns el på rätt ställe vid rätt tillfälle. Bland annat har Vattenfall två vindkraftsparker på gång, i Pajala och Gällivare kommuner, som kan bli verklighet. Vi investerar också i våra anläggningar i Luleälven som gör dem effektivare.”

På samma sida av NSD:s reportageserie LKAB:S JÄTTESATSNING, där Vattenfall ges utrymme till vänster på sidan under rubriken Eljätten oroas inte för elbrist finns till höger rubriken Beowulfbasen om tillståndet. Här får märkligt nog en till synes supernöjd Sven Otto Littorin utrymme till att glädjas ännu mer över statsministerns uttalande om effektivare tillståndsprocesser.

Han är också glad över att frågan om att Laponia kommer att påverkas av en gruva i Gállok nu utreds av UNESCO.
”- Jag är full av förståelse för att det väcker starka känslor och oro. Samtidigt kan inte vi välja var malmen ligger. Till slut är frågan om vi ska bryta ren malm i Sverige eller importera ’skitig malm’. Då har vi sämre kontroll och arbetstillfällena försvinner, säger Sven Otto Littorin och fortsätter:
– Gigantiska LKAB ska ställa om sin åldriga teknik, vilket tar lång tid. Vi är ett litet bolag som kan göra allt rätt från början.”
Littorin forsätter sedan med att säga att han gillar utmaningar och skulle ”…vilja göra Jokkmokk till nationellt centrum för hållbar och kompetensutvecklande gruvnäring…”

Styrelseordföranden för det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining får alltså utrymme i NSD, på samma sida som gruvbolaget LKAB. Detta kan av läsarna uppfattas som en signal om att Littorin och hans lilla prospekteringsbolag verkligen kommer att starta och driva en gruva, samt verka för att Jokkmokk blir ett gruvornas hållbarhetscentrum.

Beowulf Mining har aldrig drivit en gruva och kommer heller troligen inte att få ihop de fem-sex miljarder som krävs för att göra det. Om bolaget mot förmodan ändå lyckas få tillstånd att starta gruvan kommer de sannolikt att sälja hela koncessionen till högstbjudande. Det är så prospekteringsföretag fungerar. Varför ger NSD överhuvudtaget detta lilla lycksökarbolag en sådan möjlighet till att breda ut sig i tidningen i samband med hyllningsartiklarna om LKAB:s satsning? Finns det kanske jokkmokksbor som inte betraktar det som ett drömscenario att deras idag gruvfria kommun ska bli ett nav för gruvindustrins greenwashing?

NSD:s artikelserie är förvisso välskriven, men för övrigt en i flera avseenden haltande journalistisk produkt. Pamp efter pamp får okritiskt tömma ur sig om hur fantastiskt allting är med den nya gruvtekniken. Att framtiden är ljus och tryggad, att jobben och utvecklingen tar alla rekord. Teknokraters enkelspåriga hallelujakör får oinskränkt utrymme.

De kritiska frågorna lyser med några få undantag med sin frånvaro. Reportern Ulrika Huhtaniska frågade visserligen sossarnas gruppledare i Kiruna om denne såg någon risk med att kommunen kommer att täckas av vindkraftverk. Mathias Asplund skrev om att det finns motstånd mot gruvnäringen och frågade statsministern om satsningen skulle respektera urfolkens rättigheter. Jo urfolken. Här, lokalt, anses de vara två.

Någon analys eller några frågeställningar om hur den så kallade klimatomställningen kommer påverka djuren och växterna, vattnet, urfolket samerna, ortbefolkningen och alla kommande generationers människor görs inte alls. Inte heller vilka konkreta effekter den ökade gruvdriften ger med mer damning, mer trafik, mer läckage till vattnet, mer avfall, utökade störningar på renskötseln, rekreation och turism. Hur den så kallade gröna elen – en lögnaktig etikett på vindkraften – radikalt minskar renbetesarealen, dräper bevingade djur, stör nattlevande djur och massakrerar de få gammelskogar som skogsbruket lämnat efter sig på bergstopparna.

Ingen följdfråga till de intervjuade om vad de menar med att omställningen är grön. Ingenting om konsekvenserna av det ökade uttaget av skog. Ingenting om hur Vattenfall tänker effektivisera sina vattenkraftverk i luleälvarna och hur det kommer sig att bolaget också satsar på vindkraft. Även följdfrågorna till Littorin kunde ha varit många.

Så många viktiga aspekter på satsningarna som inte alls berörs. Visst är det bra att raffineringen blir fossilfri, men det finns också ett pris för den omställningen. Fanns det verkligen ingen, till exempel någon från renskötseln, Sametinget och/eller forskarvärlden som kunde resonerat och reflekterat kring det?

SSAB i Luleå. Järnmalmskoncentrat in och stål ut. Det mesta går på export.

Om du vill stödja fortsatta artiklar på denna oberoende blogg vore jag tacksam om du vill södja utgivningen med ett belopp på swish 0702300955

Tack på förhand!

/Tor











Visningar: 100

7 svar på “När media går gruvindustrins ärenden

  1. Per Nilsson säger:

    Hej Tor,
    har mitt hem,
    är boende och är markägare där LKAB nu påstår sig ha ”hittat” malm som varit känd i mer än hundra år.
    När staten under 1980-talet frånträdde sina tidigare ställda parallella krav på malm inom Kiruna statsgruvefält, så kvarstod bara en som hävdade rätten till dessa malmer, det var vi markägare.
    Men, under de senaste femton åren när järnmalmspriserna stigit, då dyker staten upp som gubben i lådan.
    Likheten med deras hanteringen av din mark i Kamadalen är förbryllande lik vad vi utsätts för nu.
    De tycks ha glömt de två grundläggande principerna,
    ”land skall med lag byggas”,
    inte med dekret eller UKASer som i det forna tsarryssland.
    Samt, ”All makt utgår från folket”.
    Det agerande som nu verkar vara synonymt med svensk statsledning är, ”anpassning” och ”röveri”
    Anpassning till högljudda lobbygrupperingar och rövande av medborgarnas tillgångar.

    Bra Tor att Du synliggör dagens danska fogdevälde, och ger röst åt oss, vardagens människor här i Vårt land.

    Vänligen Per

    Svara
  2. Tomas Johansson säger:

    Sossarna, den svenska poltikerkåren, sitter fast i forntiden.
    Sossarna, socialismen, har skapat grogrunden för den hopplöshet som råder bland allmänheten.
    De flesta tror att vi i norr skulle svälta ihjäl om vi inte slavade åt de statliga drakarna.
    En gång skulle socialisterna/kommunisterna utrota all fri näringsverksamhet.
    Vi skulle bara ha statlig näringar.
    Det lever kvar.
    Så sossarna går alltid runt och väntar på nästa jättesatsning,
    nästa kollektivistiska dröm från stalintiden.
    Sjukt men sant.
    Nu är det Northvolt.
    Ett projekt som vi vet kommer bli som alla andra i samma anda.
    Inneffektivt och med mycket stor risk att läggas ner när kostnaderna överstiger intäkterna.
    Det kommer hamna i Asien som annan batteritillverkning.
    Men under en tid så syns deras deras ideologier från förr stämma med verkligheten.
    Och allmänheten går runt och tror.
    Som om Sosseriet var en sekt.
    Sanningen kommer alltid segra i slutändan.
    Det vi alla nu kan göra är att slå hål på de drömmar som kommer ur galna idéer från en mörk tid.
    Hjalmar Lunbom som skapade Kirunas gruvsamhälle var rasist.
    Upphov till mycket deprimerande avståndstagande från människors kultur och historia.
    En historia som borde vara vår.
    Inte en del av den koloniala utsugningen där vi nu hamnat.

    Svara
    1. Frank Häll säger:

      Om du tror att en blå regering skulle ge något annat besked än sossarna så är du väl blåögd, ursäkta vitsen. Visst, betongsossarna förnekar sig inte men att det andra blocket skulle ta andra hänsyn har jag svårt att se.

      Svara
      1. Tor L. Tuorda säger:

        Så sant, så sant. Det är ingen skillnad på dem och det blir troligen bara värre med en ny typ alliansregering…

        Svara
        1. Tomas Johansson säger:

          Nej. Höger eller vänster, de är alla ungefär likadana.
          Även om socialisterna lurat oss allra mest.
          Jag fick uppleva rasismen själv på ett obehagligt sätt under ett par år längst söderut.
          De ser verkligen ner på ”lappar”.
          De gjorde ett gediget arbete på det rasbiologiska institutet.
          En sak blir vi accepterade som.
          Det är som turistobjekt.
          En gång satte dom oss på skansen.
          Som djur, bland andra djur.
          Lite bättre har det blivit.
          Men inte så väldigt mycket bättre.
          Vi ska jojka i kolt.
          Vara glada harmlösa korkade vildar i den exotiska fjällvärlden.
          Att vi gett dom våra älvar, mineraler, skogar gratis.
          Berikat staten sedan Gustav Vasas kröning.
          Ja, det är ju bara liksom självklart.
          En del av den storvenska nationella låtsasdemokratiska kulturen.
          Den enorma mängd rikedom som sugits ut.
          Vad gavs tillbaka?
          Torrfåror, kalhyggen, gruvavfall och avfolkning.
          Men de anser nog att vi skulle svultit ihjäl utan deras ”arbetstillfällen”.
          Den officiella synen på problemet Norrland.
          Detta förhatliga begrepp.
          ”— I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det” Axel Oxenstierna.
          Konungarikets organisation ligger fast.
          Utan all nationell storytelling för att upprätthålla det skulle korthuset falla samman.
          Därför satsar staten allt krut de har på lilla Girjasmålet.
          För där närmar man sig sanningar som inte kan beröras.
          Trots att bara angår en handfull renskötande samer…

          Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

error

Om du gillar det du läser, dela det gärna, tack :)