Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha den kvar. Kompromissa så … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Reindeer Herder Rickard Länta describes how forestry and other exploitations affekt reindeer husbandry. Sweden claims to protect indigenous peoples in other parts of the world but completely ignores the Sami – the European Union’s only recognized indigenous people – in their own country. Sweden’s priority … Fortsätt läsaReindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, bubbelvakarna i Lappviken, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.
Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. Träden de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här tallarna och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första bästa storm. Skogsbrukets effektivt framförda propaganda … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att jag formgivit en skrift … Fortsätt läsaMassgrav i Jokkmokk med 60 kranier
Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Jag med en gädda i Kvikkjokk. Foto: Anton Lundberg. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända har denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden … Fortsätt läsaSvunnen hatad valuta
Coronaviruset har medfört att Nordenskiöldsloppet – världens längsta skidlopp – ställs in. Loppet går en lång sträcka över mark som Jokkmokks allmänning säger sig äga. Spåret har preparerats på den väg som går mellan Parkijaur och Granudden, på södra sidan om Lilla Lule älv. Allmänningen … Fortsätt läsaCorona stoppar skidlopp, gammelskog kan komma kalavverkas
Alltsedan 1960-talet har FN arbetat med ortnamnsvård världen runt. Från Lantmäteriets hemsida: ”Namn har språkligt anpassats, helt eller delvis översatts eller på annat sätt förvanskats när de övertagits av främmande språk. På så vis har samma geografiska objekt fått flera namn, något som motverkar möjligheten till entydig identifiering och lokalisering.” 2001 började Lantmäteriet därför använda samisk ortografi på de kartor de gav ut. Också i det lulesamiska området, där Huhttán/Kvikkjokk ligger, varifrån jag nu skriver detta inlägg. Det känns bra att ortnamnen ges … Fortsätt läsaKamajokk naturreservat
. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. Jag skulle dock önska att naturskyddet skulle … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Urskog och plantage 15 kilometer söder om Jokkmokk. Sveriges skogspolitik = kalhyggen som planteras med tall, gran eller contortatall. Skogsbruket, skogslobbyn och skattebetalarnas skogsbolag Sveaskog och Fastighetsverket kallar de artfattiga trädåkrarna för skog. Plantager är rätt benämning. Samma fenomen som plantagerna av palmoljeträd i Amazonas … Fortsätt läsaSkogsbruket i Sverige
Det är märkligt men sant: Vindkraften i Norrbottens län beslutas av en inkompetent delegation bestående av endast två personer. Inte ens transporten av vindkraftverkens torn tillfaller norrbottniska åkare. På bilden syns en transport från Nederländerna som kör från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar … Fortsätt läsaVindkraften beslutas av inkompetent delegation
Lyssnade på ett inslag i PI Morgon där renskötarna Henrik Andersson och Mikael Eriksson från Gällivare skogssameby (från 1:46:48) uttalade sig om företaget Vasavinds bygge av en vindkraftspark på Hällberget, som Länsstyrelsen i Norrbotten gett tillstånd för. Renskötarna var mycket oroliga för att renarna inte alls … Fortsätt läsaVindkraft är Green Colonialism och Vasavinds What Local People
Jag frågade Káren-Ann Hurri om jag fick kopiera hennes försträffliga text på min blogg, och det fick jag. Det är just det hon vill. Att de här superviktiga tankarna som berör grunden av kolonialismen, den rådande ekonomiska doktrinen och osunda, enkelspåriga valutatänkandet, sprids. Så gör det. … Fortsätt läsaKáren-Ann Hurri om samiskt ekonomi
Lapp. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Här står jag hemma i Ráddnávrre/Randijaur och ser likgrå och förbannad ut. När Åsa Lindstrand tog bilden var det tanken på 1928-års renbeteslag som fanns i mitt huvud. Den sliehppa/barmkläde jag bär har jag fått låna av Östen Nägga i Jokkmokk. När denna lag, byggd … Fortsätt läsaDu är inte same!
I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj, dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. Jag … Fortsätt läsaOm rätt och förbud
Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser mig oskyldig till brott mot terrängkörningslagen. Enligt Sveriges lagparagrafer är jag … Fortsätt läsaI tinget klassad som brottsling
Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag påvisa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” blivit drabbade av genom åren. Följande text är stomme till ett bokkapitel om svensk kolonialism som jag planerar ge ut tillsammans med en annan författare. … Fortsätt läsaPortad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?
Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma år, 2006, slår Beowulf ner … Fortsätt läsaDen planerade gruvan i Kallak hotar Laponia direkt
För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget Átjek vid regleringsmagasinet Bárgávrre/Parkijaur. Under de tre veckor … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Gállok-Kallak får gåva och polisanmälan
Jag och min son Nils besökte Hästkullens naturreservat härförleden, som ligger 17 kilometer ostnordost om Jåhkåmåhkke/Jokkmokk. Ett jättefint talldominerat reservat med mängder av arter som bara kan leva i tallskogar som aldrig tidigare har kalavverkats. Med sina nya springskor far Nils lycklig runt på mellan … Fortsätt läsaSkogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat
Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket skulle flyta så bra som … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv
Bajs från Stockholmare i gruvan i Aitik, utanför Gällivare. I en pilotanläggning för avloppsrening i Linköping separeras 90% av läkemedelsrester och fosfor bort avföring, hörde jag i april på ett intressant program på Vetenskapsradion i P1. I en framtid kan avföringen bli sådant rötslam som … Fortsätt läsaNy teknik för avloppsrening, men Boliden vill inte vänta
En rad extremt dåliga så kallade inventeringar av natur- och kulturvärden i Gállok, som statsmakterna ansvarat för mellan byarna Björkholmen och Randijaur, har medfört att unika natur- och kulturmiljöer har eller kommer, att förintats. Som lokalen med nornor väster om Átjek, upphittad av Utas Jorik … Fortsätt läsaNornan hotas av gruva i Gállok
Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid sjön Skálkká. Jag har återupptäckt offergrottan. Jämför … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
