Svunnen hatad valuta


Jag med en gädda i Kvikkjokk. Foto: Anton Lundberg.



I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända har denna åsikt.

När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden “Gäddjävul”. Jävulen slogs fort ihjäl och kastades i vattnet. Min morbror Mauritz hade verkligen en välutvecklad och känslosam vokabulär för att beskriva detta sjöar och älvars gulmönstrade monster. Likafullt är det just hos honom jag fått förtära den godaste fisk jag någonsin fått mig till livs. Surgäddan.

Surgäddan skulle, enligt morbrodern, lättsaltas i läglar gjorda av gran som endast användes för att salta in just denna fisk. När denna visades vara i perfekt skick skulle den vara röd i köttet. Då kokades den kring tio minuter och köttet föll av sig själv, också från de långa, besvärliga och förgrenade benen i ryggen.

Jag har själv aldrig försökt mig på att göra surgädda. Däremot varmrökt gädda, ungstekt, gädda till queneller -gäddbullar – och torkad, både lättrökt och rå. Alla dessa supergoda modeller av tillagning äter vi flitigt av i min familj. Sjuåringen Nils är den som mest av oss alla gillar torkad gädda 🙂

Det kan tyckas vara märkligt att folk i denna landsända är så avogt inställda till gäddan, medan man i de södra delen av landet inte alls är det och att den på kontinenten anses som en delikatess. Min teori är att det till viss del beror på att gäddan symboliserar tvång och förtryck. I hundratals år tvingades samerna betala skatt till den svenska staten för de marker som de levde och verkade på. En stor del av skatten bestod av torrgädda, som var en viktig del av den valuta som då fanns. Helst från början av 1600-talet när Sveriges krigsmakt behövde proviant för sina soldater. Torrgäddan lämpade sig perfekt i trossarna. Lätt att transportera och så höll den sig länge – till skillnad mot fetare fiskar som lax.

Fiskandet under alla årstider, slaktandet, saltandet, torkningen – ofta flåddes gäddorna innan – var ett jävla arbete som var tvunget att göras. Mina förfäder kom därför att få en avog inställning till just gäddan. Något som smittade av sig till de inflyttade kolonisterna.

Visningar: 611

3 svar på ”Svunnen hatad valuta”

  1. Intressant förklaring.
    Jag har bara hört att gäddan åt upp annan fisk.
    Att det därför var bra ta bort den.
    Numera vet vi bättre.
    Att gäddan är en förutsättning för hälsosamma fislevatten
    Det går framåt, sakta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *