Kalavverkning vid väg 45
on 16/04/2020

Vid Europaväg 45 skövlas det hämningslöst nu. Bilderna tagna igår mellan byarna Tårrajaur och Stenträsk.

Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. Träden de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här tallarna och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första bästa storm.

Klena träd fälls i hysterisk takt.

Skogsbrukets effektivt framförda propaganda i TV-reklam och annonser säger att bäst klimatnytta ger växande skog på kalhyggen. Det är lögn och förbannad dikt. Efter att en skog har skövlats tar det kring 30 år innan planorna på hygget nått upp ovanför snötäcket. Under denna tid avger kalhyggena enorma mängder växhusgaser. Också från ruttnande rotsystem, svampmycel och kvarlämnade kvistar och toppar på hygget. Också metangas bildas, som är en mångdubbelt kraftfullare klimatgas än koldioxid. Sen får skogen växa i max 50 år innan det är dags för nästa kalavverkning och allt börjar om igen.

Skövlad skog.

Skogsbruket härmar jordbruket. Enorma ytor med bara en art, tall.

Kalhyggen och plantager möter turisterna överallt när de bilar genom “skogslandet” Sverige.

Skövlingen är möjlig på grund av den avvittring som i Jokkmokks kommun gick av stapeln 1890-1905. Då stals all samisk mark som mina förfäder skattat för i 500 år. Det var så kallade lappskatteland som hade samma styrka i sitt ägande som böndernas hemman. Men det spelade ingen roll. Samerna ansågs inte kunna äga och förvalta något på den tiden. De ansågs som stora barn som endast dög till att hålla på med renar, jaga och fiska. Därför övergick markerna med några pennstreck till den svenska staten och förvandlades till bönders hemman och så småningom till områden som skogsbolagen lurade till sig och kunde skövla. Alla marker i skogslandet, den fjällnära skogen, lågfjällen och fjällen ansågs som vildmark, vilket gjorde det ännu lättare att parasitera skogar och vatten.

Bilderna i detta inlägg visar skövling av gammalt samisk territorium och svensk regelrätt utförd kolonialism. Tyvärr struntar regering och riksdag helt i detta faktum. Eller också känner de inte till det?

Swisha gärna ett belopp till 0702300955 så jag kan fortsätta publicera på denna blogg. Tack på förhand 🙂


Leave a Comment:

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


5 Replies to “Kalavverkning vid väg 45”

  • Hej Tord!
    För många års sedan, på den tiden benen bar för vår årliga Sarekvandring, såg vi på väg ner till Kvikkjokksvägen hur man huggit av men lämnat en ”turistkuliss” längs med Kungsleden. Året efter var det mesta bortblåst.
    Men din fina bild på rysskallarna har vi kvar.

  • Det är inte ovanligt att man överger kalhyggesbruket numera.
    Alla känner kanske till Harald Holmberg. Lybeckskogarna.
    Det överges alltså av framförallt av ekonomiska skäl.
    Eftersom svensk miljörörelse ännu inte fattat det så går det här inte stoppa.
    Problemet ligger alltså på ett sätt hos miljöfolket.
    Även om dom nu inte skövlat något.
    Men de sköter miljöarbetet så klantigt så skövlarmaffian får härja på.
    Det är egentligen lätt att inse att skövling av mark inte är lönsamt.
    Ekologi – Ekonomi. Samma sak. Samma ord.
    Men på något sätt har vi fåtts att tro skövling är lönsamt, just i svensk skog.
    Och när bägge “sidor” i skogsdebatten säger samma sak, att det här görs av lönsamhetsskäl – profithunger – kapitalism.
    Då är det inte lätt komma framåt.
    Man kan ju möjligen glädjas åt att tjuvstaten och de andra storbolagen kommer göra riktigt dåliga affärer på sikt, om man nu ska glädjas åt något mitt i bedrövelsen, nån slags galghumor då.
    Skogen kommer repa sig, om de bara undviker köra sönder marken.
    Den planterade skiten, monokulturerna, contorta mm, dör alltid bort på sikt.
    Det är vi korkade människor som skadas mest av det. Planeten klarar sig.
    Uppvärmningen av planeten har mer med avskogning att göra än CO2 utsläpp.
    Stora delar av södra Europa har extrem värme och torka på somrarna, framförallt för att de huggit bort sin skyddande skogsvegetation redan för flera hundra år sedan.

  • Men så vansinnigt. Det har jag tyckt ända sen 70-talet då jag kände en skogsförman som blev lyrisk inför varje kalhygge.

  • Vore jättebra att följa upp med en intervju med Malin Brännström utifrån hennes avhandling om skogsbruk och renskötsel.



Tor L. Tuorda

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag