Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Bilder från skoterleden mellan Kvikkjokk/Årrenjarka och Aktse. Jag känner ännu en gång stor sorg över den våldtäkt Sverige och företaget Vattenfall utsatt denna del av Sábme för. Hur ett helt vattenekosystem helt och hållet har utplånats. Hur ett fiskeparadis förstörts. Hur mängder av spår av … Fortsätt läsaTjaktjajaurmagasinet i april
Jokkmokks marknad och samiska reflektioner bland annat om att Kung Karl IX regalier tvärhastigt blev stulna, men senare hittades i en soptunna. Vilken tur. Sáme ednam/Sameland blev invaderat och stulet av svenska staten som senare dämt över, kalavverkat och försett enorma arealer av traditionellt ägda … Fortsätt läsaJokkmokks marknad och samiska reflektioner
Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild av en armborstkolv med graverade renhornsbeslag … Fortsätt läsaArmborst från Suolllu/Björkholmen i Tjäruborgarens land
For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen och sedan upp i … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining är inte den första lycksökaren som verkar för en järnmalmsgruva i Jokkmokks kommun. Under senare delen av 1600-talet uppmärksammade den svenska staten järnmalmen i Ruovddevárre (Ruotevare) 12 kilometer norr om Kvikkjokk. Staten ville bryta malmen, men planerna realiserades aldrig som … Fortsätt läsaHermelins gruvplaner vid Kvikkjokk
Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och Jockmock , hu Segri PåhlsdotterChristnat den 13 … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Kvinnor är osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man Nils Andersson Svart (1716) nyttjade tillsammans Pål Andersson Svart … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter, renskötare i Randijaur och Gállok
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Kvikkjokk, senare delen av 1980-talet: En svensk man på vandring efter Padjelantaleden berättar för mig att han högst upp på en backe vid Stáddájåhkå i Badjelánnda hittat ett kranium från en människa. Jag gav honom rådet att kontakta polisen om fyndet. Vet inte om han … Fortsätt läsaEfter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa på Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 hade sällskap av två andra jokkmokkssamer, bland … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Peter och Pia Benson (Åsas syster och systers man) bjöd mig och familjen på en suveränt fin tur med motorbåt till Härmanö huvud VNV om Hälleviksstrand på Västkusten. Peter nämnde att det fanns utmärkt några vrak utanför det dramatiska huvudet. Kollade på nätet och hittade … Fortsätt läsaVrak vid Härmanö huvud
Åsa, Nils och jag tog färjan över Gullmarsfjorden och besökte Europas först dokumenterade hällristning i Backa, Brastad – Skomakaren, som beskrevs redan år 1627.Otroligt spännande! Frågan är dock hur många ristningar som försvunnit på grund av den rätt så omfattande brytningen av sten som skett … Fortsätt läsaSkomakaren, ristning dokumenterad 1627
Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där visades endast mindre båtar. En … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
Astrid, Åsa, Nils och jag for på besök till Islandsberg vid Grundsund på Västkusten. Det var en spännande upplevelse att i frisk vind få uppleva den omtalade platsen från landsidan. Vågorna slog smällande in i bergväggarnas skrymslen. Det var som om hela havet kokade. På … Fortsätt läsaIslandsberg
Det är fascinerande att den till ytan näst största samebyn Tuorpon getts namn av ett fiskeredskap. En sameby har kolonialmakten Sverige bestämt strikt ska vara till för samer som bedriver renskötsel, inte fiske, som ju kåtabränningen utanför Storuman tydligt visat. Tuorpon, eller duorpun som är … Fortsätt läsaTuorpons sameby namngiven av fiskeredskap
Views: 58
Otaliga är de berättelser om björniden och björnjakter jag fått höra genom åren. Framför allt när jag som liten lyssnade till morfar Ruperts berättelser och morbror Mauritz. Bland andra Spielteks ide i Bäŋganjunnje och sonen till Spieltek Nils-Erik Jakobsson, morfar Ruperts farfars, ide på sörsidan Darreädno. … Fortsätt läsaIde i samma myrstack som i fjol
Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse har haft uråldriga samiska … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskog
Stödutfodring av renar. Jokkmokk, Sápmi. I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det varit fullt ös visar spåren i … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok
När min morfars far Erik Olof Nilsson år 1854 döptes i Huhttán/Kvikkjokk hade den bofaste pastor Henrik Laestadius nedtecknat mängder av hans faddrar i kyrkboken. Bland andra fanns både Ella (Elli) Pirkit och hennes syster Magga Pirkit med som faddrar. De var systrar till den … Fortsätt läsaSyskonen Pirkit var faddrar i Kvikkjokk
För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag ville göra. En film som skulle kräva … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten som en samisk man från … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var tredje timme dygnet runt. Klockan … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Den 4 december 1989 räddas Per Blind efter att han störtat nedför Fieres klippa sydväst om Kvikkjokk. I regnblandad snöstorm ligger Pelle i fyra dygn i snön med brutet lårben. I tidningen Samefolket som kommer ut innan jul, redogör jag för händelsen. Nedan följer några … Fortsätt läsaIdag är det 28 år sedan Pelle Blind räddades
Det är med stor tillfredsställelse jag igår tog del av Länsstyrelsens yttrande till regeringen om bearbetningskoncession för prospekteringsföretaget Beowulf Mining plc. Här följer lite historik om Beowulfs framfart i kommunen och om gruvmotståndets framväxt. I elva år har Beowulf funnits i Jokkmokks kommun. Sitt första undersökningstillstånd … Fortsätt läsaBeowulf kastas ut ur Jokkmokk
Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: Jokkmokks marknad har hållits på samma plats i över … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia
