Det finns mycket skrot som svenska forskare och gruvtroll lämnat kvar efter sig i världsarvet Laponia. Eftersom det rör sig om just svenska lämningar på traditionellt samiska marker betraktas dock skrotet som heligt. Till och med skyddat i Kulturmiljölagen. Visst skräp härstammar från gruvbrytning. Aluminiumflottörerna … Fortsätt läsaSkrot i Laponia
Fd. Sveaskogs skogschef och nuvaranden generaldirektören för Skogsstyrelsen Herman Sundqvist har genom åren betett sig arrogant och brutalt mot människor och natur i sin framfart för att förse industrin med virke. Att hålla ett jämt flöde till omlastningsstationerna för timmer, massaved och så kallat biobränsle … Fortsätt läsaSparka Herman Sundqvist!
För första gången besökte jag licensområdet väster om Kvikkjokk tillsammans med Elina, min äldsta dotter. Ville visa henne våra gamla älgjaktmarker, hur man gör när man kikarjagar, hur man lockar, hur man slaktar, var det är bäst att tälta och ta ved. Men jag glömde … Fortsätt läsaSkjutglada européer spolierar inhemsk jakt
Natten tillden första november 1897 svepte en kraftfull storm – närmast orkan – fram över Jokkmokks socken som gjorde att omkring en miljon tallar föll. Värst drabbat torde skogarna vid sjön Gárásj varit, där många spår av miljonstormen ännu syns tydligt. Dag Kihlbom beskriver händelsen … Fortsätt läsaVar miljonstormen 1897 en varning?
Det är en ynnest att ha riktig urskog nära inpå sig. Och ovanligt. En skog som man enkelt kan besöka med en 20 minuters båttur och vandring en kilometer. Där kameran får gå varm av alla häftiga motiv, där lavskrikan, spillkråkan och lappmesen bor, där … Fortsätt läsaNatt i tallurskogen
Samhällsbygget 1965 till 1973 ger Sverige världsrekord i ekonomisk tillväxt. Folkhemmet ser dagens ljus, men det är ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse. Folkhemmet är ändå någonting som många svenskar kärleksfulla och nostalgiska bär i sina hjärtan. Tage Erlander är statsminister. 1969 tar Olof Palme över. … Fortsätt läsaFolkhemmet, ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse
Jag har gjort en hel del videor med Rickard Länta genom åren för att uppmärksamma det vansinniga skogsmissbruk i regi av bland andra Fastighetsverket. Men nu kastade jag ihop en liten film som presentation av Rickard med anledning av hans deltagande i Robinson i Haparanda … Fortsätt läsaRickard Länta
Bilden: Alf Teilus i Udtja by den 15 juni 2008. Från det jag var mycket liten hördes ofta Alf Teilus namn nämnas när vi passerade Goabddalis på våra resor från Piteå till Kvikkjokk, min mor Maj-Britts barndomshem. – Där bor han, sa moderskapet och pekade … Fortsätt läsaJag tog mig inte till Alf Teilus
Isak Saba, den första samen som valdes till norska Stortinget 1906. På bilden från Samefolkets arkiv vilar sig Isak Saba mot en sádev, eller sádim, tjäderflake på lulesamiska. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina … Fortsätt läsaFlaken, verktyg för skattebetalning
Vattenkraften bidrar till stor del till utsläppen av skadliga klimatgaser som koldioxid, men också av metan – en gas över 20 gånger kraftfullare än koldioxid. Effekterna från vattenkraftens klimatpåverkan tas också upp i ett belysande reportage i nyaste numret av tidningen Sveriges natur. Artikeln beskriver … Fortsätt läsaVattenfall orsakar utsläpp av klimatgaser
Sveriges största skogsägare Sveaskogs mest föraktade djur är älgen. Den är ett skadedjur, anser skogsbolaget. Värsta marodörerna anser Sveaskog att älgkor med kalv/kalvar är. På ett stort område sydost om Vuollerim i Jokkmokk och Bodens kommuner får därför jakt bedrivas ända till den 31 januari. … Fortsätt läsaSveaskogs vintermassaker
I slutet av november 2020 publicerar tidningen NSD, Norrländska socialdemokraten, artikelserien LKAB:S JÄTTESATSNING. Massor av pengar ska satsas och massor med jobb ska det bli med den vätgasdrivna teknik som utan utsläpp av koldioxid ska förmå raffinera järnmalm och utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från … Fortsätt läsaNär media går gruvindustrins ärenden
Skriver denna artikel för att upplysa människor om hur företaget Vattenfall fungerar, om klimatförändringarnas direkta påverkan på isarna och om det olämpliga i att kalla vattenkraften för en grön energikälla. Hoppas också att många miljöpartister i regeringen kan förstå detta faktum. Drabbas nu inte av … Fortsätt läsaNya klimatet och Vattenfall ger livsfarliga isar
År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi
– Vad fick dig att flytta till Jokkmokk, frågade jag en ung kvinna från södra Sverige nyligen.– Det var naturen som fick mig att komma hit, svarade hon och berättade om skogarna, fjällen och det fina fisket som naturen erbjuder i Jokkmokks kommun. Träffade ännu … Fortsätt läsaNaturen ger nya Jokkmokkare
Egentligen är rubriken till detta inlägg felaktig, för det finns ingen husvagnsparkering i Kvikkjokk. Den fanns förvisso tidigare, men den blev omgjord till en vulgär stugby i en ekonomisk förening uppbyggd kring permanent stående husvagnar. Nu vill Jokkmokks kommunledning, bestående av socialdemokrater och vänsterpartister, skrota … Fortsätt läsaJokkmokks kommunledning och Kvikkjokks husvagnsparkering
Lotten von Dübens bild från Jokkmokk 1868 i västnordvästlig riktning med bergen Bednakvárásj, Gájtsavárrre och Bårjåsvárre – Hundberget, Getberget och Porjusberget – i bakgrunden. Jag har länge imponerats av Lotten von Dübens bilder från bland annat Jokkmokk och Kvikkjokk som hon tog på sin resa … Fortsätt läsaJokkmokk 1868 och 2020
Den 30 november 2011 startade jag Facebookgruppen Inga gruvor i Jokkmokk, med bland andra Marie Perssons grupp Stoppa gruvan i Rönnbäck, Björkvattsdalen, Tärnaby som förebild. Gruppen växte snabbt till flera hundra medlemmar och bytte namn till Gruvfritt Jokkmokk. Genom åren har gruppen tjänat väl i … Fortsätt läsaÖver 5000 medlemmar i Facebookgruppen Gruvfritt Jokkmokk!
Contortaplantering, en gigantisk flopp i det så kallade skogsbruket. Björken som ligger kommer från röjning av lövsly. Det hade kanske varit bäst att låta björkarna stå och i stället rensat bort contortan? Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Karta från http://skyddaskogen.se/sv/kampanj/karatj/karta-over-omradet Jokkmokks Allmänning har blivit erbjudna 50 miljoner från Länsstyrelsen i Norrbotten för att avsätta skogen i kartans rosa ruta till naturreservat. Men Allmänningen vill inte sälja. Detta trots att allmänningsdelägarna får fortsätta jaga, fiska och köra skoter i det planerade naturreservatet. Allmänningen … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning nobbar 50 miljoner
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster fotograferat från lågfjället Jarre vid sjön Gárásj i Jokkmokks kommun. I bakgrunden syns Skielldavárre, innan dess bergkullen Jiervasfuorrná till höger och närmare kameran Nuortap Várddo. Mellan bergen och fjällen urskogar, myrar, bäckar och sjöar. Sju mil långt. Ännu tre, fyra … Fortsätt läsaPärlälvens fjällurskogs naturreservat
Jokkmokks allmänning planerar att avverka ännu en av de gammelskogar skogsbolaget förvaltar. En ny skogsbilväg är brutalt dragen in i en otroligt läcker gammelskog med många kallkällor, lågor och sälgar. Skogen är belägen på norra sluttningen av berget Juovvavárre på södra sidan av sjön Ráddnávrre … Fortsätt läsaÄnnu en gammelskog planeras kalavverkas i Jokkmokk
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
En av många demonstrationer på Jokkmokks marknad. Trots regeringens snudd på decennielånga handlingsförlamning, Covid-19, minskat engagemang från prospekteringsföretag, gruvbolag, gruvlobby och gruvkramare i allmänhet, växer motståndet mot gruvplanerna i Gállok/Kallak fem mil väster om Jokkmokk, vid Lilla Lule älv. Också många medborgarna i Jokkmokks kommun, … Fortsätt läsaSpirande support för gruvkampen i Gállok, Kallak
Reindeer Herder Rickard Länta describes how forestry and other exploitations affekt reindeer husbandry. Sweden claims to protect indigenous peoples in other parts of the world but completely ignores the Sami – the European Union’s only recognized indigenous people – in their own country. Sweden’s priority … Fortsätt läsaReindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations
Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att jag formgivit en skrift … Fortsätt läsaMassgrav i Jokkmokk med 60 kranier
Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna jättelika exploateringen blir verkligheten är … Fortsätt läsaRenflytt vid berget Átjek och Gállok
