Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Innan slutet på 1970-talet bryddde sig inte Jokkmokks kommunpolitiker så mycket om Kvikkjokk. Annat var det från 1979 då en våldsam exploatering av byn inleddes med stora vulgära vägar i EG-standard, sprängning av en tallås där massorna användes för att fylla ut en myr som … Fortsätt läsaJokkmokks kommun – vattenvandaler i Kvikkjokk
Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst drabbat är ett … Fortsätt läsaDen svenska modellen
Det blev onekligen konsekvenser av Laponia med hämningslös jakt på ripkycklingar och ett kolonialt myndighetsmissbruk. Skapandet av Lapplands världsarv nonchalerade ortsbefolkningen i Kvikkjokks totalt. I december 1996 bildades världsarvet Laponia vilket förutom de stora nationalparkerna i Jokkmokk och Gällivare också kom att inrymma områden som … Fortsätt läsaJakt på ripkycklingar och myndighetsmissbruk i Laponia
Många är de samebyar på den svenska sidan av Sápmi som funderar på att följa i Girjas fotspår för att slippa störningar på renskötseln från den fria småviltjakten. Också Jåhkågasska tjiellde i Jokkmokk, vars marker sträcker sig norr och öster om Kvikkjokk. – Vi gillar … Fortsätt läsaFler samebyar kan följa Girjas exempel med ripjakten
Den silverfärgade bilen körs kors och tvärs längs skogsbilvägarna väster om Jokkmokk. Tre italienska småviltsjägare sitter bredvid varandra i framsätet. Mellan dem syns piporna från deras hagelgevär sticka upp. De färdas genom områden där ortsbor bedriver älgjakt, men det är ingenting som bekymrar dem. De … Fortsätt läsaFulla italienare skjuter allt
Kvikkjokk den 24 september 2020: En av många gäng med italienska ripjägare som flygs ut från helikopterplattan. Vissa flygs söderut, till Pärlälvens fjällurskogs naturreservat. Andra far västerut till Darrevuobme/Tarradalen, också det i pärlälvsreservatet, medan andra har möjlighet att landa och jaga ripor med hundar inne … Fortsätt läsaItaliensk ripjakt med hundar i Laponia
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla människor som kommer efter oss, för … Fortsätt läsaVem ska ha ansvar om naturreservaten?
Contortaplantering, en gigantisk flopp i det så kallade skogsbruket. Björken som ligger kommer från röjning av lövsly. Det hade kanske varit bäst att låta björkarna stå och i stället rensat bort contortan? Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Söderut vindlar de sig. Alltid söderut. Har närtoch gött centrala nervsystemet.På skogarvattenoch bergsbekostnad, på vår. Views: 90
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
En av många demonstrationer på Jokkmokks marknad. Trots regeringens snudd på decennielånga handlingsförlamning, Covid-19, minskat engagemang från prospekteringsföretag, gruvbolag, gruvlobby och gruvkramare i allmänhet, växer motståndet mot gruvplanerna i Gállok/Kallak fem mil väster om Jokkmokk, vid Lilla Lule älv. Också många medborgarna i Jokkmokks kommun, … Fortsätt läsaSpirande support för gruvkampen i Gállok, Kallak
Under åren 2005 till 2009 samlade jag bilder av fjällväxter i Badjelánnda till en flora tillsammans med biologen Mora Aronsson med arbetsnamnet Blommande Laponia. Av skilda orsaker blev det inte någon flora. Därför har jag nu i juli månad publicerat två bilder per dag på … Fortsätt läsaBlombilder på Instagram
Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha den kvar. Kompromissa så … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Reindeer Herder Rickard Länta describes how forestry and other exploitations affekt reindeer husbandry. Sweden claims to protect indigenous peoples in other parts of the world but completely ignores the Sami – the European Union’s only recognized indigenous people – in their own country. Sweden’s priority … Fortsätt läsaReindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om man kunde. Alltid vara säker … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. Träden de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här tallarna och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första bästa storm. Skogsbrukets effektivt framförda propaganda … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Coronaviruset har medfört att Nordenskiöldsloppet – världens längsta skidlopp – ställs in. Loppet går en lång sträcka över mark som Jokkmokks allmänning säger sig äga. Spåret har preparerats på den väg som går mellan Parkijaur och Granudden, på södra sidan om Lilla Lule älv. Allmänningen … Fortsätt läsaCorona stoppar skidlopp, gammelskog kan komma kalavverkas
Alltsedan 1960-talet har FN arbetat med ortnamnsvård världen runt. Från Lantmäteriets hemsida: ”Namn har språkligt anpassats, helt eller delvis översatts eller på annat sätt förvanskats när de övertagits av främmande språk. På så vis har samma geografiska objekt fått flera namn, något som motverkar möjligheten till entydig identifiering och lokalisering.” 2001 började Lantmäteriet därför använda samisk ortografi på de kartor de gav ut. Också i det lulesamiska området, där Huhttán/Kvikkjokk ligger, varifrån jag nu skriver detta inlägg. Det känns bra att ortnamnen ges … Fortsätt läsaKamajokk naturreservat
Skogsbruket far fram allt mer hysteriskt. Vanligaste metoden i norra halvan av landet är att hugga bort all skog, markbereda och plantera tall. Kalhyggena och plantagerna breder ut sig nära nog överallt. Också där det tidigare stått, urskogar/nyckelbiotoper/naturskogar/ eller hur man nu vill benämna gammelskogarna. … Fortsätt läsaKalhyggen eliminerar lavskrikans matupplag
1897 fällde en storm en miljon grova tallar i Jokkmokk. Många träd stod dock kvar i de skogar där stormen dragit fram som värst. Då fanns det mest naturskogar och urskogar – gammelskogar – med stor variation av tallar, granar, björkar, sälgar, rönnar, aspar och … Fortsätt läsaStormen 1897 kommer igen
Urskog och plantage 15 kilometer söder om Jokkmokk. Sveriges skogspolitik = kalhyggen som planteras med tall, gran eller contortatall. Skogsbruket, skogslobbyn och skattebetalarnas skogsbolag Sveaskog och Fastighetsverket kallar de artfattiga trädåkrarna för skog. Plantager är rätt benämning. Samma fenomen som plantagerna av palmoljeträd i Amazonas … Fortsätt läsaSkogsbruket i Sverige
Malin Brännström, fd. jurist på Svenska samernas riksförbund SSR, gör en klok analys av domen i Girjasmålet (från Fb den 24 januari 2020). En text som alla borde läsa 🙂 ”Igår fastställde Högsta domstolen att Girjas sameby har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på … Fortsätt läsaInsatt jurist analyserar Girjasdomen
Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel:Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med full kraft initiera en … Fortsätt läsaGirjas HD-dom skapar hat mot samerna
Det är märkligt men sant: Vindkraften i Norrbottens län beslutas av en inkompetent delegation bestående av endast två personer. Inte ens transporten av vindkraftverkens torn tillfaller norrbottniska åkare. På bilden syns en transport från Nederländerna som kör från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar … Fortsätt läsaVindkraften beslutas av inkompetent delegation
Eco Driving – teknik för att handha och köra bil snålare och skonsammare för miljön var i ropet på typ 1990-talet. Idag är det tyst om den tekniken. Energieffektivisering genom att hushållen stänger av alla apparaters standbylägen talas det också tyst om. Förvisso har ledlamporna … Fortsätt läsaEnkla miljöhandlingar talas numera tyst om
1977. Jag var 16 år och besökte min mor Maj-Britt på Djupviken i Piteå. På morgonen bläddrade jag i Norrbottens-Kuriren som hon prenumererade på. Där fanns en artikel som fastslog att oljan skulle ta slut om 30 år. Men 42 år har gått och oljan … Fortsätt läsaPlanerna skiter sig
Jag frågade Káren-Ann Hurri om jag fick kopiera hennes försträffliga text på min blogg, och det fick jag. Det är just det hon vill. Att de här superviktiga tankarna som berör grunden av kolonialismen, den rådande ekonomiska doktrinen och osunda, enkelspåriga valutatänkandet, sprids. Så gör det. … Fortsätt läsaKáren-Ann Hurri om samiskt ekonomi
