Stormen 1897 kommer igen
on 24/02/2020

 

1897 fällde en storm en miljon grova tallar i Jokkmokk. Många träd stod dock kvar i de skogar där stormen dragit fram som värst. Då fanns det mest naturskogar och urskogar – gammelskogar – med stor variation av tallar, granar, björkar, sälgar, rönnar, aspar och alar i olika storlekar. De som klarade stormen bäst var lövträd och granar, men också de yngre tallarna och träd som stått i lä för vinden. De träd som då fanns hade släktskap med de träd som först vandrade in efter att isen dragit sig tillbaks för kring 8000 år sedan. Träd som anpassat sig till snömängder, insektsangreppp, sjukdomar, bränder och stormar.

Idag har större delen av hela Sveriges gammelskogar gjorts om till plantager där det växer tallar, granar och contortatallar av samma höjd, samma grovlek och med samma storlek på sina rotsystem och där träden växer med samma avstånd mellan sig. Träden i plantagerna har dålig anpassning till den plats där de växer. Därför är de känsliga mot olika angrepp. Också mot stormar.

Den 22 februari i år publicerades en film som visade hur tallarna föll i en plantage i södra Sverige. När stormen stormat färdig låg alla plantagens tallar på marken. Det är den framtid som väntar, tyvärr. Det är detta som det genomkorkade skogsbruket trumpat igenom med hjälp av okunniga och manipulerade politiker. Om 1897-års storm upprepas, vilket den kommer att göra i våra tider med ett hysteriskt klimat, lär merparten av landets “skogar” röna samma öde som videons tallar. Det är rentåt helvete att skogsbruket fått härja som de gjort. Och att de får fortsätta kalavverka gammelskogar och plantera plantager.

Stormfällning i Jokkmokk 2014

Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


3 Replies to “Stormen 1897 kommer igen”

  • Jag har skickat in en felanmälan till reklamombudsmannen om “Svenska Skogen” .
    Förväntar mig ingen respons.
    Konsumentverket kvar (men staten kommer knappast straffa sig själv).

    Man kan säga att i alla frågor så har vi i norr sedan länge haft pest eller kolera att välja mellan.
    Så funkar det koloniala.
    Är det då ondska?
    Nja, men det är mycket lönsamt i stunden,
    så alla organ som styrs av ekonomi,
    vilket är de flesta,
    så blir det den väg som väljs.
    Alla vill ju ha framgång, även facket vill förhandla fram höga löner, osv.
    Därför finns i samefrågan, skogsfrågan och andra viktiga framtidsfrågor i norr bara dåliga alternativ, på två avlägsna ytterkanter av sanningen.
    Konflikt garanterad!
    Bra!!! Skövlingen blir fri, staten och de multinationella snuskigt rika på gratis naturresurser. Välutbildade unga skeppas söderut.
    Framgång för stunden, framtiden ointressant, liksom moral och rättvisa.
    Ingen här uppe vill ju ha det här, men vem orkar utmana de stora organisationerna, eller staten.
    “If you cant beat them, join them” , är vardsgsdevisen.
    Glöm din värk i hjärtat… Bedöva dig på lämpligt sätt.

    Men man ska i alla fall vara medveten om problemet.
    Kanske fundera över orsaken, och framförallt inte dras med.
    För då har man gjort det värsta.
    Bidragit till sin egen undergång.
    Samtidigt som man blivit framgångsrik, sålt sin själ.
    För framgång finns här och nu enbart i att man duktigt slickar systemet medhårs.
    Detta borde talas om från predikstolen.
    Det skulle Læstaius gjort!
    En fanns som talade om det.
    Lars Törnman, Soppero.
    Han var hatad av sosseriet i sthlm.

  • Ja.
    Än värre är det med bränderna.
    Det går inte stoppa en brand i en plantage.
    Det är plantager som brinner okontrollerat.
    Skog brinner också då och då beronde på fukthalt, men på ett helt annat sätt.
    Staten undviker nogsamt att informera dom som bor i de riskabla områdena.
    Orsaken är antagligen att detta oftasr är i närheten av statliga Sveaskogs mark.
    Blir ju uppenbart att staten som vanligt är boven i dramat.

    Apropå usla bedömningar så är storstadscentrerade miljöorganisationer ungefär lika lite att lita på som skövlarsidan.
    Så gör man för att förvilla röstboskapen.

  • Större delen av norra Sveriges skogar är inte plantage.
    Långt ifrån.
    Hur det är söderut en helt annan sak.