Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Bild från en av filmerna med Victoria Harnesk och Åsa Lindstrand på Ája i Jåhkåmåhkke. Jag har fått i uppdrag att göra tre videor för tidningen Samefolket till årets marknad i Jåhkåmåhkke som hålls digitalt. En tidning som för övrigt nominerades som årets kulturtidskrift i … Fortsätt läsaVideor till Jokkmokks digitala marknad
Kyrkan, Huhttán, Kvikkjokk. Förr i tiden visades en oerhörd respekt och det var ett bugande utan dess like med mössan i hand för kungar, grevar, lappfogdar, gruvfogdar, kronofogdar, bergmästare, profosser, landshövdingar, präster, lantmätare, forskare och tjänstemän från Kungliga vattenfallsstyrelsen. Den så kallade överheten kunde göra … Fortsätt läsaAuktoritetstron i Sápmi
År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi
Kartdump från Fornsök som visar ett fångstgropssystem mitt i en contortaplantering under berget Jarre vid Gárásj, väster om Jokkmokk. Det en kvadratkilometer stora naturreservatet Jarrebäcken vid Gárásj väster om Jokkmokk såg nyligen dagens ljus. Det tackar vi för 🙂 Om skogsmissbruket inte fått grönt ljus … Fortsätt läsaFångstgropar i Jokkmokk förstörda av skogsmissbruket
På Fornsök har ett nytt fångstrogssystem registrerats i Sarek, söder om Tjahkkelij. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet … Fortsätt läsaStora fångstgropssystem i och utanför Laponia
Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!
Jag och min mor Maj-Britt. Det var mycket musik i mitt liv när jag växte upp. Också i mina tidigaste år. Men ingen av föräldrarna spelade något instrument, de sjöng, mest mor Maj-Britt. I början på 1970-talet lärde sig dock far Lennart att spela gitarr. … Fortsätt läsaMusiken i mitt liv
Lotten von Dübens bild från Jokkmokk 1868 i västnordvästlig riktning med bergen Bednakvárásj, Gájtsavárrre och Bårjåsvárre – Hundberget, Getberget och Porjusberget – i bakgrunden. Jag har länge imponerats av Lotten von Dübens bilder från bland annat Jokkmokk och Kvikkjokk som hon tog på sin resa … Fortsätt läsaJokkmokk 1868 och 2020
När jag växte upp i Piteå ägnade jag och mina kamrater oss åt att fjunta. Men istället för det brukliga fjuntet som bestod av torkad mattlummer, använde vi oss av hårdnad grankåda som vi krossade och mortlade fint som potatismjöl. Jag undrar idag vem som … Fortsätt läsaFjuntande med grankåda
Det blev onekligen konsekvenser av Laponia med hämningslös jakt på ripkycklingar och ett kolonialt myndighetsmissbruk. Skapandet av Lapplands världsarv nonchalerade ortsbefolkningen i Kvikkjokks totalt. I december 1996 bildades världsarvet Laponia vilket förutom de stora nationalparkerna i Jokkmokk och Gällivare också kom att inrymma områden som … Fortsätt läsaJakt på ripkycklingar och myndighetsmissbruk i Laponia
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla människor som kommer efter oss, för … Fortsätt läsaVem ska ha ansvar om naturreservaten?
Imorgon kl. 18.00 på Lillan i Luleå arrangerar Amnesty Sápmi, Lule-Boden sameförening och Rättighetscentrum Norrbotten ett öppet möte om den plundrade offerplatsen vid sjön Unna Sájvva i Gällivare skogssameby, i den sydliga delen av Gällivare kommun. Det var 1915 som arkeologen Gustav Hallström plundrade den … Fortsätt läsaVanhelgade samiska heliga platser
Solen går ner över Vállenulppe, eller Prinskullen som den fick heta efter Karl XV:s besök 1858 när han ännu var prins. Också prinsen åkte båt efter Kvikkjokksälven. Foto: Tor Tuorda. Egentligen är jag inte intresserad av kungligheter men jag vill ändå beskriva en del av … Fortsätt läsaPrinsen Karl XV:s resa till Kvikkjokk
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster fotograferat från lågfjället Jarre vid sjön Gárásj i Jokkmokks kommun. I bakgrunden syns Skielldavárre, innan dess bergkullen Jiervasfuorrná till höger och närmare kameran Nuortap Várddo. Mellan bergen och fjällen urskogar, myrar, bäckar och sjöar. Sju mil långt. Ännu tre, fyra … Fortsätt läsaPärlälvens fjällurskogs naturreservat
Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, första och andra världskriget, med … Fortsätt läsaSamisk historia, vem skildrar den?
Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Jag och bästa kusinen Bengt fiskade harr under Gamájåhkå vid Kvikkjokk. Perfekt vattenstånd. Inte för högt och forsande och inte för urschligt med vatten så att spinnarna riskerade fastna där harrarna brukade stå. Vi talade om hur hans farfar/min morfar Rupert Eriksson också brukade fiska … Fortsätt läsaOffer i forsen
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område som planerade exploateras … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha den kvar. Kompromissa så … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den alltmer förfallna sk. … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Morfars Mauser 6,5×55 som nu är min! Vilken patina, vilken känsla att hålla i hans trotjänare, se på all slitning på stocken, fantisera om alla jakter. Som Pinfiringen, läs första inlägget i ämnet, har också denna älgstudsare snälltryck. Kommer ihåg att jag lånade denna bössa … Fortsätt läsaMorfars skjutvapen: Mausern
När min morfar Rupert Eriksson (1887-1973) gick bort var det någon av hans två söner som skulle ärva hans jaktgevär. Inte morfars äldsta barn Margith och definitivt inte sladdisdottern Maj-Britt, min mor. Morfars två flitigast använda bössor, en Mauser 6,5×55 för storvilt och en enskottssalongare … Fortsätt läsaMorfars skjutvapen: Pinfiringen
Varför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?En måhkke är en ordentlig böj på något, berättade jokkmokksbon Östen Nägga, som hade lulesamiska som modersmål. Jåhkå betyder bäck. Jåhkåmåhkke betyder således bäckkrök. Men vart finns bäcken? Det har spekulerats friskt om detta namn. Bland annat att måhkke var en felskrivning … Fortsätt läsaVarför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, bubbelvakarna i Lappviken, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.
Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till för att med kikarna kunna upptäcka … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om man kunde. Alltid vara säker … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
