1897 fällde en storm en miljon grova tallar i Jokkmokk. Många träd stod dock kvar i de skogar där stormen dragit fram som värst. Då fanns det mest naturskogar och urskogar – gammelskogar – med stor variation av tallar, granar, björkar, sälgar, rönnar, aspar och … Fortsätt läsaStormen 1897 kommer igen
Troligen är detta första mötet med finnspetsvalpen Mickel. Ägaren övervakar hur det går genom fönstret. Pappa Lennart tar bilden. Mickel hette min första hund, en finnspets. Min och min, det var väl snarare pappa Lennart som köpte den med tanke på fågeljakt, men den blev … Fortsätt läsaJag och min hund
. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. Jag skulle dock önska att naturskyddet skulle … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Mysstund 1964. Då fanns inga tecken på någon cancer. Har skannat några gamla bilder som självterapi. De flesta har min älskade far Lennart Lundberg tagit, men det finns också några av honom själv, också med mig.Jag har många ljusa minnen av honom, men också mörka. … Fortsätt läsaMin far och jag
Malin Brännström, fd. jurist på Svenska samernas riksförbund SSR, gör en klok analys av domen i Girjasmålet (från Fb den 24 januari 2020). En text som alla borde läsa 
”Igår fastställde Högsta domstolen att Girjas sameby har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på … Fortsätt läsaInsatt jurist analyserar Girjasdomen
Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel:Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med full kraft initiera en … Fortsätt läsaGirjas HD-dom skapar hat mot samerna
Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att besälla på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955 Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Huhttán (Kvikkjokk), som idag Kungsleden … Fortsätt läsaPirkit Amma och Diggehájkka, extramaterial
Här beskriver jag en era som pågick parallellt med den senare delen av Amma Larsson Pirkits liv. På en plats som var honom väl bekant. Texten och bilderna fick inte plats i den 24-sidiga skriften Pirkit Amma – legend i kulturlandet som jag nyligen gett … Fortsätt läsaPirkit Amma och Ruotevare järnmalmsfält
Så är den äntligen skickad till tryckeriet, trycksaken Pirkit Amma – legend i kulturlandet. Den är ingen bok, inget häfte, ingen broschyr, utan en skrift. Låter en aning religiöst, men det finns ingen annan benämning. Fyllig som bara den med en massa researchat material, egna … Fortsätt läsaPirkit Amma – legend i kulturlandet
Johan Märak jojkar älgen på Terra Madre urfolkskonferens 2011. I kyrkan igen idag för sedvanlig ritual inför en begravning. Nyss, känns det som, var det vännerna Östen Nägga, och så Lars Guttorm Blind. Nu blev det Johan Märak. Kulturinstitutionen, jojkaren, berättaren, prästen. Förvisso var Johans … Fortsätt läsaJohan Märak 1928-2019
Lapp. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Här står jag hemma i Ráddnávrre/Randijaur och ser likgrå och förbannad ut. När Åsa Lindstrand tog bilden var det tanken på 1928-års renbeteslag som fanns i mitt huvud. Den sliehppa/barmkläde jag bär har jag fått låna av Östen Nägga i Jokkmokk. När denna lag, byggd … Fortsätt läsaDu är inte same!
I förra veckan klev jag in i tingsrätten i Gällivare. Staten hävdar att jag har begått ett brott då jag i april körde skoter till Tjårokjávrre och Vállásj, dit jag for för att fotografera och kolla hur det stod till med den tusenåriga tallen. Jag … Fortsätt läsaOm rätt och förbud
Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser mig oskyldig till brott mot terrängkörningslagen. Enligt Sveriges lagparagrafer är jag … Fortsätt läsaI tinget klassad som brottsling
Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag påvisa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” blivit drabbade av genom åren. Följande text är stomme till ett bokkapitel om svensk kolonialism som jag planerar ge ut tillsammans med en annan författare. … Fortsätt läsaPortad från kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell!?
Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma år, 2006, slår Beowulf ner … Fortsätt läsaDen planerade gruvan i Kallak hotar Laponia direkt
Jag och min son Nils besökte Hästkullens naturreservat härförleden, som ligger 17 kilometer ostnordost om Jåhkåmåhkke/Jokkmokk. Ett jättefint talldominerat reservat med mängder av arter som bara kan leva i tallskogar som aldrig tidigare har kalavverkats. Med sina nya springskor far Nils lycklig runt på mellan … Fortsätt läsaSkogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat
Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för den gamla skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling planterade … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen
Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen ville bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som jag besökt för nära 30 år sedan. … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land
Från det jag var liten har jag hört den otroliga berättelsen om Spöktåget från Bidtja/Nautijaur – fågelvägen 43 kilometer nordväst om Jokkmokk. Allt utspelades år 1933. Nedan återges berättelsen från ett nyårsnummer av Stockholms-tidningen anno 1938: Spöktåget i Jokkmokk Det som nedan återges, har berättats … Fortsätt läsaSpöktåget i Jokkmokk
Mina filmer om duodje. Jag har under mina 30 år som stillbildsfotograf och typ 15 år också som filmare tänkt på, och fått propåer om, att dokumentera samisk slöjd, duodje, till en bok eller film. Men jag har aldrig kommit till skott, förrns i år.Det … Fortsätt läsaMina filmer om duodje
Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket skulle flyta så bra som … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv
Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid sjön Skálkká. Jag har återupptäckt offergrottan. Jämför … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
En minst sagt skrämmande läsning, läs pdf via länk nedan. Företaget Vattenfall torde för övrigt hålla rekord i galnast företagsnamn. Vattenfall. De har ju inte gjort annat än att dränka vattenfallen. Betänkande afgivet den 17 mars 1903 af den för utredning beträffande vissa statens tillhöriga … Fortsätt läsaStatens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall
Bilder från skoterleden mellan Kvikkjokk/Årrenjarka och Aktse. Jag känner ännu en gång stor sorg över den våldtäkt Sverige och företaget Vattenfall utsatt denna del av Sábme för. Hur ett helt vattenekosystem helt och hållet har utplånats. Hur ett fiskeparadis förstörts. Hur mängder av spår av … Fortsätt läsaTjaktjajaurmagasinet i april
Jokkmokks marknad och samiska reflektioner bland annat om att Kung Karl IX regalier tvärhastigt blev stulna, men senare hittades i en soptunna. Vilken tur. Sáme ednam/Sameland blev invaderat och stulet av svenska staten som senare dämt över, kalavverkat och försett enorma arealer av traditionellt ägda … Fortsätt läsaJokkmokks marknad och samiska reflektioner
Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild av en armborstkolv med graverade renhornsbeslag … Fortsätt läsaArmborst från Suolllu/Björkholmen i Tjäruborgarens land
For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen och sedan upp i … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining är inte den första lycksökaren som verkar för en järnmalmsgruva i Jokkmokks kommun. Under senare delen av 1600-talet uppmärksammade den svenska staten järnmalmen i Ruovddevárre (Ruotevare) 12 kilometer norr om Kvikkjokk. Staten ville bryta malmen, men planerna realiserades aldrig som … Fortsätt läsaHermelins gruvplaner vid Kvikkjokk
Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och Jockmock , hu Segri PåhlsdotterChristnat den 13 … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Kvinnor är osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man Nils Andersson Svart (1716) nyttjade tillsammans Pål Andersson Svart … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter, renskötare i Randijaur och Gállok
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Kvikkjokk, senare delen av 1980-talet: En svensk man på vandring efter Padjelantaleden berättar för mig att han högst upp på en backe vid Stáddájåhkå i Badjelánnda hittat ett kranium från en människa. Jag gav honom rådet att kontakta polisen om fyndet. Vet inte om han … Fortsätt läsaEfter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa på Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 hade sällskap av två andra jokkmokkssamer, bland … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Peter och Pia Benson (Åsas syster och systers man) bjöd mig och familjen på en suveränt fin tur med motorbåt till Härmanö huvud VNV om Hälleviksstrand på Västkusten. Peter nämnde att det fanns utmärkt några vrak utanför det dramatiska huvudet. Kollade på nätet och hittade … Fortsätt läsaVrak vid Härmanö huvud
Åsa, Nils och jag tog färjan över Gullmarsfjorden och besökte Europas först dokumenterade hällristning i Backa, Brastad – Skomakaren, som beskrevs redan år 1627.Otroligt spännande! Frågan är dock hur många ristningar som försvunnit på grund av den rätt så omfattande brytningen av sten som skett … Fortsätt läsaSkomakaren, ristning dokumenterad 1627
