System av skogsbilvägar som indikerar skogsavverkningar i Sverige, Finland och Ryssland. Kartan, som är framtagen av ryska forskare utifrån satellitbilder, ingick i biologen och skogsskyddaren Sebastian Kirppus mycket intressanta digitala föredrag på Zoom som han höll för några veckor sedan. Jag blev nära nog golvad … Fortsätt läsaDet svenska skogsbruket
I byggnaden ovan planerar skattebetalarnas skogsbolag Sveaskog sin strategi mot renskötseln i norra Sverige. En strategi där bolaget på löpande band klassar ner naturskogar med hög biologisk mångfald och bra renbete till produktionsskogar, så att de kan kalavverkas. Trots många år av envis ideell natursvårdskamp, … Fortsätt läsaTrots massiv kritik fortsätter Sveaskog skövla samiska kulturlandskap
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla människor som kommer efter oss, för … Fortsätt läsaVem ska ha ansvar om naturreservaten?
Contortaplantering, en gigantisk flopp i det så kallade skogsbruket. Björken som ligger kommer från röjning av lövsly. Det hade kanske varit bäst att låta björkarna stå och i stället rensat bort contortan? Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig
Söderut vindlar de sig. Alltid söderut. Har närtoch gött centrala nervsystemet.På skogarvattenoch bergsbekostnad, på vår. Visningar: 1
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha den kvar. Kompromissa så … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion.
Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om man kunde. Alltid vara säker … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. Träden de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här tallarna och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första bästa storm. Skogsbrukets effektivt framförda propaganda … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Jag med en gädda i Kvikkjokk. Foto: Anton Lundberg. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända har denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden … Fortsätt läsaSvunnen hatad valuta
Skogsbruket far fram allt mer hysteriskt. Vanligaste metoden i norra halvan av landet är att hugga bort all skog, markbereda och plantera tall. Kalhyggena och plantagerna breder ut sig nära nog överallt. Också där det tidigare stått, urskogar/nyckelbiotoper/naturskogar/ eller hur man nu vill benämna gammelskogarna. … Fortsätt läsaKalhyggen eliminerar lavskrikans matupplag
1897 fällde en storm en miljon grova tallar i Jokkmokk. Många träd stod dock kvar i de skogar där stormen dragit fram som värst. Då fanns det mest naturskogar och urskogar – gammelskogar – med stor variation av tallar, granar, björkar, sälgar, rönnar, aspar och … Fortsätt läsaStormen 1897 kommer igen
. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. Jag skulle dock önska att naturskyddet skulle … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Malin Brännström, fd. jurist på Svenska samernas riksförbund SSR, gör en klok analys av domen i Girjasmålet (från Fb den 24 januari 2020). En text som alla borde läsa 
”Igår fastställde Högsta domstolen att Girjas sameby har rätt att upplåta småviltsjakt och fiske på … Fortsätt läsaInsatt jurist analyserar Girjasdomen
Det är märkligt men sant: Vindkraften i Norrbottens län beslutas av en inkompetent delegation bestående av endast två personer. Inte ens transporten av vindkraftverkens torn tillfaller norrbottniska åkare. På bilden syns en transport från Nederländerna som kör från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar … Fortsätt läsaVindkraften beslutas av inkompetent delegation
Här beskriver jag en era som pågick parallellt med den senare delen av Amma Larsson Pirkits liv. På en plats som var honom väl bekant. Texten och bilderna fick inte plats i den 24-sidiga skriften Pirkit Amma – legend i kulturlandet som jag nyligen gett … Fortsätt läsaPirkit Amma och Ruotevare järnmalmsfält
1977. Jag var 16 år och besökte min mor Maj-Britt på Djupviken i Piteå. På morgonen bläddrade jag i Norrbottens-Kuriren som hon prenumererade på. Där fanns en artikel som fastslog att oljan skulle ta slut om 30 år. Men 42 år har gått och oljan … Fortsätt läsaPlanerna skiter sig
Jag frågade Káren-Ann Hurri om jag fick kopiera hennes försträffliga text på min blogg, och det fick jag. Det är just det hon vill. Att de här superviktiga tankarna som berör grunden av kolonialismen, den rådande ekonomiska doktrinen och osunda, enkelspåriga valutatänkandet, sprids. Så gör det. … Fortsätt läsaKáren-Ann Hurri om samiskt ekonomi
Fyra gubbs som var med när Naturskyddsföreningen och Steget Före startade. Lars-Ture Lindholm längst bort till vänster, Thomas Öberg, Mats Karström och Ulf von Sydow. Igår var jag på jubileumsfirande på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Naturskyddsföreningen Jokkmokk fyller 50 år och det firades med föredrag, … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen i Jokkmokk firar 50 år!
Lapp. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige
Här står jag hemma i Ráddnávrre/Randijaur och ser likgrå och förbannad ut. När Åsa Lindstrand tog bilden var det tanken på 1928-års renbeteslag som fanns i mitt huvud. Den sliehppa/barmkläde jag bär har jag fått låna av Östen Nägga i Jokkmokk. När denna lag, byggd … Fortsätt läsaDu är inte same!
Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma år, 2006, slår Beowulf ner … Fortsätt läsaDen planerade gruvan i Kallak hotar Laponia direkt
Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för den gamla skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling planterade … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen
Jokkmokks Allmänning heter det skogsbolaget som tar sämst hänsyn av alla skogsbolag till både renskötsel och till naturvård. Förvisso gick bolaget med på att avsätta en del av det föreslagna naturreservatet i Karats-Råvvåive – men det var strid på kniven. Den södra delen, närmast sjön … Fortsätt läsaJokkmokks mest brutala skogsbolag
Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket skulle flyta så bra som … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv
Bajs från Stockholmare i gruvan i Aitik, utanför Gällivare. I en pilotanläggning för avloppsrening i Linköping separeras 90% av läkemedelsrester och fosfor bort avföring, hörde jag i april på ett intressant program på Vetenskapsradion i P1. I en framtid kan avföringen bli sådant rötslam som … Fortsätt läsaNy teknik för avloppsrening, men Boliden vill inte vänta
En rad extremt dåliga så kallade inventeringar av natur- och kulturvärden i Gállok, som statsmakterna ansvarat för mellan byarna Björkholmen och Randijaur, har medfört att unika natur- och kulturmiljöer har eller kommer, att förintats. Som lokalen med nornor väster om Átjek, upphittad av Utas Jorik … Fortsätt läsaNornan hotas av gruva i Gállok
Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?
