Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
April 2013. Astrid ville stanna till utanför Grand Hotel. Hon hoppades få en skymt av Dustin Bieber som just då bodde på hotellet. Nu bär det av igen. Jag och Astrid ska tala om filmen Gállok på en filmfestival i huvudstan: “Crosscuts” – the film … Fortsätt läsaTill Stockholm igen med dotter Astrid 🙂
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en tältkåta, riehpen. Dock finns namn … Fortsätt läsaKnepiga samiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa på Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 hade sällskap av två andra jokkmokkssamer, bland … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där visades endast mindre båtar. En … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
Sverige ligger bra till i VM i fotboll. Blågula färger syns överallt. Det är glädje och nationalism. Sverige har bäst rykte i världen, enligt 60 000 tillfrågade människor i åtta av världens rikaste länder. Sverige har så länge jag kan minnas också varit världsmästare i att … Fortsätt läsaSverige i topp, hur är det möjligt…?
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Views: 8
Björn Mildh uppmärksammar Sveaskogs Per-Olof Wedins inställda samrådsmöte med Maskaure skogssameby: ”Sveaskogs samråd med samerna om kontroversiella avverkningar är som Sveaskogs naturvärdesbedömningar. De tål ingen öppen granskning. Bolaget hade avtalat ett samråd med Maskaure sameby den 18.6.2018 om en avverkning som samerna bestämt motsätter sig.Eftersom … Fortsätt läsaSveaskog nonchalerar Maskaure sameby
Rickard Länta från Jåhkågasska sameby berättar om hur det så kallade skogsbruket förstör renbetet och det samiska kulturlandskapet. I detta fall vid Tjåmotis efter Lilla Lule älv är statliga Fastighetsverket de skyldiga, men alla skogsbolag agerar respektlöst mot både renskötselns behov, naturvårdens och kommande generationers. … Fortsätt läsaSkogsbruket saboterar renbetet
Det är fascinerande att den till ytan näst största samebyn Tuorpon getts namn av ett fiskeredskap. En sameby har kolonialmakten Sverige bestämt strikt ska vara till för samer som bedriver renskötsel, inte fiske, som ju kåtabränningen utanför Storuman tydligt visat. Tuorpon, eller duorpun som är … Fortsätt läsaTuorpons sameby namngiven av fiskeredskap
Views: 58
Anita Gimvall har sina rötter i Storuman långt innan Sverige blev till som land. Långt innan Sverige utvecklades till kolonialmakt som tvingade samerna betala skatt för sina skatteland. Skatteland som den svenska staten sedan stal och idag själva exploaterar sönder och samman, eller låter andra … Fortsätt läsaDen svenska staten eldar upp samers byggnader
Skövling av granurskog vid Gállok, Jokkmokks kommun. Avverkningstakten av naturskogar, urskogar och nyckelbiotoper är hysterisk idag. Det är som om skogsägarna håller på att svälta ihjäl. Ingen hänsyn tas till det rika, myllrande livet i gammelskogarna, till renskötselns behov av hänglavsskogar eller kommande generationers möjligheter … Fortsätt läsaHysterisk takt på skogsmissbruket
Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse har haft uråldriga samiska … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskog
Östergrenaren är skogsskidans Rolls Royce. Skidorna har samisk förlaga med långsluttande brätten vilka gör att skidan hela tiden stävar efter att gå upp på snön. Man flyter fram 🙂 Views: 233
Stödutfodring av renar. Jokkmokk, Sápmi. I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det varit fullt ös visar spåren i … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok
När min morfars far Erik Olof Nilsson år 1854 döptes i Huhttán/Kvikkjokk hade den bofaste pastor Henrik Laestadius nedtecknat mängder av hans faddrar i kyrkboken. Bland andra fanns både Ella (Elli) Pirkit och hennes syster Magga Pirkit med som faddrar. De var systrar till den … Fortsätt läsaSyskonen Pirkit var faddrar i Kvikkjokk
Naturskyddsföreningens Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017. . .Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF att … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag ville göra. En film som skulle kräva … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten som en samisk man från … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var tredje timme dygnet runt. Klockan … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Udtja skogssameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Filmade för första gången en skiljning med drönare 🙂 Views: 60
”Kommunledningen i Jokkmokk med kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) vill ha en gruva i Gállok till varje pris, oavsett miljökonsekvenserna eller de orimliga samhällskostnaderna. De anser sig veta bättre än länsstyrelsens, Naturvårdsverkets, Riksantikvarieämbetets samt Sametingets samlade kompetens. Dessa fyra expertmyndigheter har kommit till slutsatsen att gruvprojektet … Fortsätt läsaHenrik Blind: Skrik om kris hjälper inte Jokkmokk
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en fjällägenhet. Som … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Bild: Juŋgátjåhkkå i Badjelánnda. Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Dock har jag inte fått tillstymmelse av respons på mina förslag eller … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt släktnamn. Vid tiden för den … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas
Min film Biebbmo – mat, tradition, trend kan ses på SVT Play fram till den 11 september.Jokkmokks ambassadör i samisk matlagning Greta Huuva är filmens ciceron. Filmen har uteslutande fått mycket goda recensioner och kan ses på min YouTube-kanal: Views: 15
