Rasbiologin blev (folkmords)lag

När det statliga rasbiologiska institutet blev verklighet 1921 genomsyrade rasismen det svenska statsetablissemanget. Samer, romer, judar och tornedalsfinnar ansågs tillhöra så värdelösa raser att de knappt kunde ta hand om sig själva. Och samerna som folk skulle dö ut inom en snar framtid, sades det. … Fortsätt läsaRasbiologin blev (folkmords)lag

Råder ännu rasism mot samer i riksdagen?

Råder ännu rasism mot samer i riksdagen? 1921 röstade alla partier i Sveriges riksdag igenom det rasistiska och statsfinansierade rasbiologiska institutet. I en artikel på SVT Nyheter den 16 februari 2022 står att läsa: ”Alla fem partierna som satt i riksdagen 1921 var positiva till … Fortsätt läsaRåder ännu rasism mot samer i riksdagen?

Historielöshet bäddar för gruvan i Gállok

Egentligen ska det inte behövas. Inte i ett land som säger sig värna om naturen. Ett land fullt av naturmänniskor, sägs det. Inte i ett land som säger sig värna urfolk och mänskliga rättigheter, demokrati och människors lika värde. Gruvmotstånd ska egentligen inte behövas. För … Fortsätt läsaHistorielöshet bäddar för gruvan i Gállok

Åsa Lindstrand: Markerna skriker om nåd

Min kära sambo Åsa Lindstrand skrev av sig här på förmiddagen med anledning av VD:n för lycksökaren Beowulf Minings goda hjärta i NSD. Den här tidningen, och de flesta andra medier, vill ställa folk mot folk. Vill boosta konfrontation utan kritiska motfrågor, ingen intervju av … Fortsätt läsaÅsa Lindstrand: Markerna skriker om nåd

Sponsra kvikkjokk.nu

En ny vår väntar. Nya kamper, ny aktivism. Den planerade gruvan här i närheten lär väl få den socialdemokratiska regeringens godkännande någon gång i mars och många fler kalhyggen och vindkraftsparker lär också bli verkliget. Jag har bloggat här sedan 2010. Egentligen mycket längre än … Fortsätt läsaSponsra kvikkjokk.nu

Planerat naturreservat i Kallak

Det planerade naturreservatet med naturskog på berglandet Roavvoajvve, eller Suollovárre som gamla samer kallar det, med det för oss samer heliga berget Átjek i söder och sjön Gállokjávrre/Gállakjávrre i norr med de två arkeologiska fynd av skogssamiska timmerkåtor som jag hittade där. Man kan tydligt … Fortsätt läsaPlanerat naturreservat i Kallak

Om konsultationsordningen och historielöshet

Riksdagens tre högerpartier anser enligt Sameradion & SVT Sápmi att den föreslagna konsultationsordningen med det samiska folket inskränker på äganderätten. Maken till historielöshet och faktaresistens tar alla rekord. Uttalandet är sagolikt korkat och en vulgärpopulism av sällan skådat slag. M, KD och SD:s partistrateger har … Fortsätt läsaOm konsultationsordningen och historielöshet

När skogarna blev pengar

Mats Jonsson beskriver hur skogarna i norr i mitten av 1800-talet blev en hett eftertraktad råvara. Det var då de lämpligaste tallskogar nagelfors på sina finaste tallar vilka fälldes med yxa och transporterades bort med häst för att senare exporteras. Idag exporteras 70 procent av … Fortsätt läsaNär skogarna blev pengar

Kommer den nya statsministern att bry sig om urfolket samerna?

Svenska dagbladet, en av Sveriges största dagstidningar, ställde frågor till Stefan Löfven om samisk rätt till land och vatten, men han vägrade svara på någon av dem. Över tre år har gått och han har fortfarande inte gett något svar. Maken till nonchalans och handlingsförlamning … Fortsätt läsaKommer den nya statsministern att bry sig om urfolket samerna?

Snavva – ett offer på folkhemmets altare

Snavva, ett offer på folkhemmets altare. Det samiska bostället kommer snart att dränkas. På lantmäteriet flygbild från mitten av 1960-talet syns hur Vattenfall förbereder sig genom att kalavverka gammelskogen för att ge plats åt Tjaktjajaur regleringsmagasin. Timmertravar samsas med höhässjor. Trots vetskapen om vad som … Fortsätt läsaSnavva – ett offer på folkhemmets altare

Forntidens jakt vid Nuortta Suohppa

Min morbror Mauritz Eriksson var mycket intresserad av spår från forntidsfolket som han hittade i skogar och på fjäll. I början på 1980-talet visade han mig lyrisk en fångstgrop vid Mállenjárgga söder om Kvikkjokk. Jag funderar på att gå dit igen och se om gropen … Fortsätt läsaForntidens jakt vid Nuortta Suohppa

Samarbete var 1900-talets samiska paroll. Hur är det nu?

I början av förra seklet var de samiska rättighetskämparna Elsa Laula, Torkel Tomasson, Karin Stenberg, Gustav Park, med flera, tydliga med att samarbete och samordning var det som gällde för att få framgång i kampen mot den svenska kolonialmaktens glupande aptit för de samiska markerna. … Fortsätt läsaSamarbete var 1900-talets samiska paroll. Hur är det nu?

Spår i det samiska kulturlandskapet hotade av skogsmissbruket

Det har varit enormt roligt att samarbeta med Anna och Marina i Skogsupproret, som är en underfraktion till aktivistgruppen XR, Extinction Rebellion Sverige.Vi har gjort ett antal bilder som visar de spår från den uråldriga samiska kulturen som hotas av bland andra Sveaskog. 3,4 procent … Fortsätt läsaSpår i det samiska kulturlandskapet hotade av skogsmissbruket

Flaken, verktyg för skattebetalning

Isak Saba, den första samen som valdes till norska Stortinget 1906. På bilden från Samefolkets arkiv vilar sig Isak Saba mot en sádev, eller sádim, tjäderflake på lulesamiska. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina … Fortsätt läsaFlaken, verktyg för skattebetalning

Faser i Sveriges kolonialism i Sábme

Faser i Sveriges kolonialism i Sábme. Att Sverige är en kolonialmakt är ingen nyhet. Som bland andra Belgien, England, Frankrike och Spanien. Det är ett vedertaget faktum. Åtminstone hos folket som koloniserats och i den akademiska forskarvärlden. Sverige har trängt in i och lagt under … Fortsätt läsaFaser i Sveriges kolonialism i Sábme

1955 räddar gáhkku tänderna i Kiruna

I en artikel i tidningen Samefolket 1955 står att det i Kiruna experimenterades med ”en ny brödsort” för att minska karies i tänderna hos kirunaborna. Läkarna fick idén från samerna i området, vars tänder ”alltid varit friska och felfria” tack vare glödkakor och ett litet … Fortsätt läsa1955 räddar gáhkku tänderna i Kiruna

Auktoritetstron i Sápmi

Kyrkan, Huhttán, Kvikkjokk. Förr i tiden visades en oerhörd respekt och det var ett bugande utan dess like med mössan i hand för kungar, grevar, lappfogdar, gruvfogdar, kronofogdar, bergmästare, profosser, landshövdingar, präster, lantmätare, forskare och tjänstemän från Kungliga vattenfallsstyrelsen. Den så kallade överheten kunde göra … Fortsätt läsaAuktoritetstron i Sápmi

Svenskt gravskick av samer i Sápmi

År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi

Stora fångstgropssystem i och utanför Laponia

På Fornsök har ett nytt fångstrogssystem registrerats i Sarek, söder om Tjahkkelij. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet … Fortsätt läsaStora fångstgropssystem i och utanför Laponia

Vattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!

Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!

Trots massiv kritik fortsätter Sveaskog skövla samiska kulturlandskap

I byggnaden ovan planerar skattebetalarnas skogsbolag Sveaskog sin strategi mot renskötseln i norra Sverige. En strategi där bolaget på löpande band klassar ner naturskogar med hög biologisk mångfald och bra renbete till produktionsskogar, så att de kan kalavverkas. Trots många år av envis ideell natursvårdskamp, … Fortsätt läsaTrots massiv kritik fortsätter Sveaskog skövla samiska kulturlandskap

Contorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig

Contortaplantering, en gigantisk flopp i det så kallade skogsbruket. Björken som ligger kommer från röjning av lövsly. Det hade kanske varit bäst att låta björkarna stå och i stället rensat bort contortan? Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig

Vanhelgade samiska heliga platser

Imorgon kl. 18.00 på Lillan i Luleå arrangerar Amnesty Sápmi, Lule-Boden sameförening och Rättighetscentrum Norrbotten ett öppet möte om den plundrade offerplatsen vid sjön Unna Sájvva i Gällivare skogssameby, i den sydliga delen av Gällivare kommun. Det var 1915 som arkeologen Gustav Hallström plundrade den … Fortsätt läsaVanhelgade samiska heliga platser

Avvittringen, vad är det?

Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?

catch-infinite-scroll-loader