Jokkmokks lappby, vad är det?

Jokkmokks lappby, vad är det?
Den gamla Jokkmokks lappby, grovt efter Filip Hultblads karta.

Jokkmokks lappby, vad är det? Lappbyn har dock urgamla anor, men ingen vet hur gamla. Troligen från Gustav Vasas tid på 1500-talet då det blev viktigt att kunna kontrollera också folket i norr och ta upp skatt för marker som kungen sade sig äga. Innan dess torde samerna själva ha delat in områden i Sáme ednam mellan sig för jakt, fiske och renskötsel i sijddasystem.

Jokkmokks lappby hette så ända fram till att den upphörde att existera 1934. Först 1971, när rennäringslagen blev verklighet, bytte denna och alla andra lappbyar namn till samebyar*. Den version av Jokkmokks lappby som fanns 1934 låg öster om den gamla byn som kartan visar, på områden vilka tidigare tillhört Sjokksjokks lappby.

Styckningen

Sex år alltså efter att den fabulösa renbeteslagen blev verklighet 1928 och när renskötsel kom att vara allenarådande vad gällde samer och samiska rättigheter, var lappfogde Ragnar Pappila ordförande vid ett möte där samtliga samer som drabbade av styckningen fanns representerade. Protokollet nedan är kopierat från Silbonah samesijdda:

*En sameby är ett område där renskötsel bedrivs kollektivt, ungefär som en ekonomisk förening.

Byaordningen för Jokkmokks lappby gjordes efter 1921 och 1934 avskaffades byn.

“Särskilt protokoll hållet vid sammanträde med skogslapparna i Jokkmokks skogslappby
å tingshuset i Jokkmokk den 31 mars 1934.

Sedan lapparna i Jokkmokks skogslappby på övligt sätt, det vill säga genom tillsägelser avlapptillsynsmannen och ordningsmannen, blivit kallade till sammanträde inför 1930 års lapputredning, hade vid sammanträdets öppnande å tingshuset infunnit sig förutom
ordningsmannen Lars Teilus ett antal husbönder från nämnda lappby.

Härjämte bevistades sammanträdet av ordningsmannen N A Gruvvisare i Sirkas och Henrik Omma i Tuorpon, ävensom ett flertal husbönder från sistnämnda två lappbyar, varjämte ett antal bofasta hade tillstädsekommit. Om vad vid sammanträdet förekom antecknades följande;

§ 1. Uppdelning av Jokkmokks skogslappby i två nya byar.
Ordföranden föreslog, att Jokkmokks skogslappby lämpligen skulle uppdelas i två skilda
lappbyar, nämligen Sirre*- å ena och Teilus-gruppen å andra sidan och anförde till stöd fördenna uppdelning: Redan på grund av geografiska förhållanden vore uppdelningen ifråga betingad, skilda som grupperna vore från varandra av ett större landområde. Härjämte vore avståndet mellan gruppernas visten så stort, att betning av renar på samma områden icke förekomme. Området mellan grupperna ifråga utnyttjades helt och hållet av fjällappar som vinterbetesland.
Samarbete mellan Sirre- och Teilusgrupperna förekomme därför icke, i följd varav det voreförenat med svårigheter för en ordningsman, exempelvis den som för närvarande utsetts från Teilusgruppen, att utöva den tillsyn över och ha den förbindelse med den andra gruppen, som vore önskvärt. På grund härav vore det angeläget att vardera gruppen finge sin egen ordningsman. Till Teilusgruppen kunde man lämpligen hänföra Rödingsträskgruppen samt kalla den sålunda bildade lappbyn Udtja skogslappby på grund av att samtliga husbönder vore bosatt i Udtja. Den enhet, som utgjordes av Sirregruppen skulle lämpligen få heta Sirre skogslappby.

Det antecknades att lapparna som vitsordade vad ordförande anfört enhälligt ansågo denifrågasatta uppdelningen lämplig samt förklarade sig icke hava något att erinra mot
benämningarna Udtja och Sirre skogslappby. På grund härav beslöts, att Jokkmokks skogslappby skulle uppdelas i två skilda lappbyar, nämligen Udtja skogslappby, till vilken Rödingsträsk-gruppen skulle räknas, samt Sirre skogslappby.


§ 2 Gränser
Efter en stunds överläggningar rörande de lämpligaste gränserna för de båda lappbyarna skulle här antecknas, att de tillstädesvarande lapparna enades om följande gränser;


1:o) Sirre lappby, omfattande områden inom följande gränser; från Lilla Luleälvs
sammanflöde i Stora Luleälv, uppefter förstnämnda älv till bäckmynningen strax öster om Nelkerim och uppefter denna bäck till Harrejaure och därefter i rak linje över denna sjö och vidare till Lulle Ålojaures sydligaste vik, över denna sjö till dess västra ände, härifrån i rak linje till Pajep Sjatjoripmes sydligaste vik, över denna sjö och uppefter bäcken till Samonåivejaure, härifrån över denna sjö i rak linje till högsta toppen på Årjep Tapmukjaurats östra ände och vidare härifrån i rak linje österut till ”p” i ordet Pakkojokk, och nedefter denna bäck till dess utflöde i Stora Luleälv och efter denna älv ned till dess sammanflöde med Lilla Luleälven.


2:o) Udtja lappby, omfattande områden inom följande gränser:
Från den punkt strax norr om Rödberget, där lappmarksgränsen skär Krokån efter nämnda gräns mot sydväst till Sikån, härifrån mot väster efter Arvidsjaurs och Jokkmokks sockengräns till odlingsgränsen, härifrån vidare mot väster efter sockengränsen mellan Arjeplog och Jokkmokk till högsta toppen på Talvatisåive, härifrån i rak linje mot öster till sydligaste kröken på Tjäurajokk och ned efter
denna bäck till Naustajaure, efter denna sjö till dess östra ände, härifrån i rak linje till
Padtjejaures västligaste vik, över denna sjö och längs efter därifrån utrinnande bäck till
Juokkiljaure, efter denna sjö till dess östra ände, vidare efter Juokkiljokk till Nelkejokks
utlopp i denna bäck, härifrån i rak linje mot öster till Puottaure vägskäl på landsvägen
Älvsbyn – Jokkmokk, och från detta vägskäl och längs efter landsvägen till Puottaure,
härifrån i rak linje mot öster till den punkt, där lappmarksgränsen skär Krokån.

§ 3. Renbeståndet
Det skulle här antecknas att lapparna ansågo 2.300 renar för Udtja lappby och 1.000 för Sirre utgöra lämpliga antal.


Som ovan. Ragnar Pappila.”

* Sirre heter idag Slakka sameby.

Jokkmokks lappby, vad är det? Minutiön svensk reglering av stort och smått i byaordningen.
Den svenska detaljstyrningen blir tydlig i byaordningen för Jokkmokks “nya” lappby, vilken främst behandlar renskötsel.

De äkta samerna

Vilket årtal som hela byn blev flyttad från väster till öster känner jag inte till. Dock bör skälet till denna radikala tvångsförflyttning ha varit att den svenska staten, via dess länsstyrelse i Norrbotten och lappfogdarna, ville gynna fjällrenskötseln på skogsrenskötselns bekostnad. Fjällrenskötarna var ansedda som de de mest genuina och äkta samerna. De samer som levde och verkade i skogen hela året, som inte flyttade till fjälls på vårvintern, tillhörde en avart enligt bland andra den så kallade same-experten KB Wiklund. Han uttalade sig om skogssamerna i STF:s årsbok 1904:

Jokkmokks lappby, vad är det? Från Mats Jonssons bok När vi var samer.
År 1900 kom den så kallade experten i samefrågor professor KB Wiklund till skogssamebyn Malå i Västerbottens län. Bilden är från Mats Jonssons fenomenala och augustprisnominerade bok När vi var samer.

Lappfogde Fredrik Burman

De här tankarna hade även lappfogden för Västerbotten Fredrik Burman, men också i Norrbotten blev de odlade. Patrik Lantto skriver i sin bok Lappväsendet – Tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971, sid. 112-113:

“Synen på skogsrenskötseln var således ofta kritisk, och näringsgrenens existensberättigande ifrågasattes i båda länen. Det var i ett sådant klimat som byordningar 1904 utfärdades för fjällappbyarna i Jokkmokk. I stadgan hade skogslappbyarna Sjocksjock och Jokkmokk inkluderats i Sirkas respektive Tuorpon byalag, vilket formellt avskaffade de båda skogslappbyarna. Ordningsmannen i Sirkas, Nils Anders Grufvisare, protesterade 1906 mot detta. Han framhöll att det var omöjligt för ordningsmännen att förutom den egna byns renskötsel också ha ansvar även för skogssamernas, inte minst på grund av de stora geografiska avstånden. Det fanns även en oro för att fjällsamerna skulle tvingas att delta i erläggandet av ersättningar för skador som orsakats av skogsrenar.”

“Lappfogde Hultin (Julius förf. anm.) framhöll i sitt svar att sammanslagningen skett på fjällsamernas eget initiativ när förslaget till byordningen diskuterades, i syfte att öven skogssamerna skulle omfattas av en byordning vilket de dittills saknat. Det var framför allt byordningens föreskrift att renarna skulle föras på bete i fjällen som var den springande punkten: detta skulle spara vinterbetesmarkerna och tvinga skogssamerna att övergå till fjällrenskötsel vilket lappfogden stödde.”

“Sedan 1904 var således skogssamerna i Jokkmokk, åtminstone i teorin, förbjudna att bedriva skogsrenskötsel genom tvånget att under sommaren flytta med renarna till fjällen. Detta måste ses som ett led i de diskussioner som förekom i Norrbotten att avskaffa skogsrenskötseln genom att förmå skogssamerna att övergå till fjällrenskötsel eller upphöra med sin näring.
I praktiken tycks dock skogssamerna ha trotsat förbudet. Renskötarna i Jokkmokks lappby, som då var den enda kvarvarande skogslappbyn i socknen, framhöll till exempel vid ett sammanträde med lappfogden 1916 avsaknaden av en byordning för lappbyn. Detta skapade problem eftersom det inte fanns några klara riklinjer och regler för renskötselns bedrivande. Byordningen för fjällappbyarna i socknen var inte tillämpbar, skogssamerna behövde en egen som var anpassad efter förutsättningarna för deras renskötsel.”

Skogssamerna skulle försvinna


Mest troligt fick Jokkmokks lappby sin byaordning i och med renbeteslagen 1928. Byaordningen hann därför knappt bli använd innan byn avvecklades 1934. Med skogssamerna var det inte så noga. De skulle ju hur som helst försvinna, var den gängse uppfattningen bland forskare och den svenska maktapparaten.

Det är bedrövligt dåligt att det knappt finns någonting skrivet om Jokkmokks lappby, speciellt inte om den äldsta varianten av byn som inrymde det som kom att bli byarna Granudden, Björkholmen, Randijaur, Parkijaur, Östra Randijaur, Parkijaur, Klubbudden, Strömnäs, Vaikijaur, Karatj, Luvos, Piertinjaure, Dragnäs, Tjalmejaur, Vaimat, Nausta, Udtja, mfl. Som självklart också inrymde Jåhkåmåhkke/Jokkmokk innan byn alls fick detta namn, som var Dálvvadis, vinterboplatsen för själva Jokkmokks lappby, eller vad nu byn (….sijdda) hette innan svenskarna lade sig i?

Platsen för Jokkmokks marknad

Det är bedrövligt att historiken är så dålig för den plats där det nu hålls marknad första torsdagen i februari och så har gjort sedan 1606. Där det nu är tjo och tjim men där allting började med rädsla och tvång. Där alla samer tvingade samlas, där det var tvång på att skatten skulle gäldas till kronans fogdar för att samerna skulle få begagna sina olika områden inom lappbyns gränser och där det var tvång att endast svenskarnas Gud skulle tillbedjas (som egentligen är tre i samma?) och där samernas egen religion skulle upphöra och alla samiska trummor inlämnas till prästen.
Det var tvång på att bevista svenskarnas ting för att dömas av svenskarnas lag, om man nu råkar ha brutit mot någon paragraf i denna lag. Rädsla, hot, tvång, straff. Det var svenskens modell för att hålla mitt folk i schack.

.

Mer på bloggen:
Samer mot samer efter statens dribblande
Turist på egna marker

Jag är tacksam om du vill lämna ett stöd till mitt bloggande på swish 070 2300955

Tack på förhand 🙂









Visits: 665

3 svar på ”Jokkmokks lappby, vad är det?”

  1. Bra att veta är att alla kallades för lappar i området i början av staten,
    förutom nån uppskickad präst, fogde eller liknande.
    De flesta försökte senare bli av med den rasistiska stämpeln.
    De flesta lyckades, vilket nu skapar de mest häpnadsväckande motsättningar i norr.
    Perfekt!
    Härska genom att söndra.
    Man kunde önska att fler begrep hur det hänger ihop så man kunde samarbeta igen.
    Men, det skulle bli ett hot mot kolonialismen; skogsbruk, gruvor, vindsnurror, batterifabriker mm.
    Så stora kulturella gärningar kommer skattefinansieras för att hålla “raserna” åtskilda.
    Leve konungen!

  2. Hej Tor ett litet bidrag till ditt bloggande
    Och jag tackar för tipset om boken “när vi var samer” för att även jag har släktskap på skogssamisk sida min morfar Arvid sundberg randijaur född i storavan hans mormor hette lestander kanske är jag släkt med mats jonsson honhade släkt i malå smångberg själv bor jag i sjulsmark piteå min styvpappa hette Allan länta tjåmotis där tillbringade jag mina ungdomssomrar tillsammans med min kompis alf drabbing och min jämnårige kusin lasse östlund tack för ditt skrivande

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *