På Fornsök har ett nytt fångstrogssystem registrerats i Sarek, söder om Tjahkkelij. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet … Fortsätt läsaStora fångstgropssystem i och utanför Laponia
Hemska kalhyggen tas upp i allt snabbare takt. Skogsbolagen har blivit allt mer galna och desperata. Därför har Staffan Widstrand & Marcus Westberg startat en ny drive som jag hoppas du vill vara med på. Så här skriver de: “Översvämma nätet med bilder och filmer … Fortsätt läsaÖversvämma nätet med bilder och filmer!
Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!
Jag och min mor Maj-Britt. Det var mycket musik i mitt liv när jag växte upp. Också i mina tidigaste år. Men ingen av föräldrarna spelade något instrument, de sjöng, mest mor Maj-Britt. I början på 1970-talet lärde sig dock far Lennart att spela gitarr. … Fortsätt läsaMusiken i mitt liv
Sveaskog för krig mot naturen. Inte ens skyddade skogar i ekoparker och naturreservat är undantagna från Sveaskogs skövlingar. Också i Ekopark Halle- och Hunneberg avverkas det flitigt. Bilden ovan är från Hunneberg förra sommaren, där patetiska så kallade fröträd ibland lämnas på hyggena. Träd som … Fortsätt läsaSveaskog skövlar skog i ekoparker och naturreservat
Kolonialism är när en nation tar över en annan nations territorium och låter sin egen befolkning flytta in och bosätta sig på de nya markerna. Den starkare nationen exploaterar därefter de erövrade naturresurserna och påtvingar den egen kulturen, ekonomin och språket till det ursprungliga folket. … Fortsätt läsaSveaskog vill kalavverka marker som stulits från samerna
Lotten von Dübens bild från Jokkmokk 1868 i västnordvästlig riktning med bergen Bednakvárásj, Gájtsavárrre och Bårjåsvárre – Hundberget, Getberget och Porjusberget – i bakgrunden. Jag har länge imponerats av Lotten von Dübens bilder från bland annat Jokkmokk och Kvikkjokk som hon tog på sin resa … Fortsätt läsaJokkmokk 1868 och 2020
System av skogsbilvägar som indikerar skogsavverkningar i Sverige, Finland och Ryssland. Kartan, som är framtagen av ryska forskare utifrån satellitbilder, ingick i biologen och skogsskyddaren Sebastian Kirppus mycket intressanta digitala föredrag på Zoom som han höll för några veckor sedan. Jag blev nära nog golvad … Fortsätt läsaDet svenska skogsbruket
1979, 18 år gammal, var jag medlem i Centerns ungdomsförbund, CUF, i Piteå. Jag tyckte många av centerns frågor harmonierade väl med de värderingar som präglat mig från barnsben. Innan lundbergarna, min släkt på far Lennarts sida, flyttade till stan och blev entreprenörer var de … Fortsätt läsaCenterpartiet – ett minne blott
I byggnaden ovan planerar skattebetalarnas skogsbolag Sveaskog sin strategi mot renskötseln i norra Sverige. En strategi där bolaget på löpande band klassar ner naturskogar med hög biologisk mångfald och bra renbete till produktionsskogar, så att de kan kalavverkas. Trots många år av envis ideell natursvårdskamp, … Fortsätt läsaTrots massiv kritik fortsätter Sveaskog skövla samiska kulturlandskap
Det blev många lyckade och kraftfulla aktioner på olika platser i Stockholm den 6-7 november om den hotande klimatkollapsen, regeringspartierna som segat ihop i klimatfrågan, för samiska rättigheter, mot Lundin Oils oljeutvinning i Arktis, där en ung kvinna blev brutalt nedbrottad av vakterna, trycktes ner … Fortsätt läsaNovemberupproret i Stockholm med Extinction Rebellion Sverige
Den 30 november 2011 startade jag Facebookgruppen Inga gruvor i Jokkmokk, med bland andra Marie Perssons grupp Stoppa gruvan i Rönnbäck, Björkvattsdalen, Tärnaby som förebild. Gruppen växte snabbt till flera hundra medlemmar och bytte namn till Gruvfritt Jokkmokk. Genom åren har gruppen tjänat väl i … Fortsätt läsaÖver 5000 medlemmar i Facebookgruppen Gruvfritt Jokkmokk!
Innan slutet på 1970-talet bryddde sig inte Jokkmokks kommunpolitiker så mycket om Kvikkjokk. Annat var det från 1979 då en våldsam exploatering av byn inleddes med stora vulgära vägar i EG-standard, sprängning av en tallås där massorna användes för att fylla ut en myr som … Fortsätt läsaJokkmokks kommun – vattenvandaler i Kvikkjokk
Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst drabbat är ett … Fortsätt läsaDen svenska modellen
När jag växte upp i Piteå ägnade jag och mina kamrater oss åt att fjunta. Men istället för det brukliga fjuntet som bestod av torkad mattlummer, använde vi oss av hårdnad grankåda som vi krossade och mortlade fint som potatismjöl. Jag undrar idag vem som … Fortsätt läsaFjuntande med grankåda
Blaikens vindkraftspark två mil norr om Storuman. Flera stora vindkraftsparker med 100 och upp till över 1000 kraftverk byggs i rasande takt i framför allt norra Sverige. Markbygden väster om Piteå är den största och mest kända, sedan finns många andra, som Lehtirova OX2 på … Fortsätt läsaVindkraft i sydliga odlingslandskap istället för i nordliga urskogar
Under många år har skogskyddaren och medlemmen i Naturskyddsföreningen Björn Mildh uppmärksammat Sveaskog om artrika gammelskogar och urskogar som skogsbolaget säger sig äga. Skogar som Sveaskog haft planer på att kalavverka. Skogar som trots sin urskogskaraktär ändå skövlats, eller att planerna blivit satta på vänt … Fortsätt läsaHemliga Sveaskog greenwashar vidare i Maskaure sameby
Det blev onekligen konsekvenser av Laponia med hämningslös jakt på ripkycklingar och ett kolonialt myndighetsmissbruk. Skapandet av Lapplands världsarv nonchalerade ortsbefolkningen i Kvikkjokks totalt. I december 1996 bildades världsarvet Laponia vilket förutom de stora nationalparkerna i Jokkmokk och Gällivare också kom att inrymma områden som … Fortsätt läsaJakt på ripkycklingar och myndighetsmissbruk i Laponia
Många är de samebyar på den svenska sidan av Sápmi som funderar på att följa i Girjas fotspår för att slippa störningar på renskötseln från den fria småviltjakten. Också Jåhkågasska tjiellde i Jokkmokk, vars marker sträcker sig norr och öster om Kvikkjokk. – Vi gillar … Fortsätt läsaFler samebyar kan följa Girjas exempel med ripjakten
Den silverfärgade bilen körs kors och tvärs längs skogsbilvägarna väster om Jokkmokk. Tre italienska småviltsjägare sitter bredvid varandra i framsätet. Mellan dem syns piporna från deras hagelgevär sticka upp. De färdas genom områden där ortsbor bedriver älgjakt, men det är ingenting som bekymrar dem. De … Fortsätt läsaFulla italienare skjuter allt
Kvikkjokk den 24 september 2020: En av många gäng med italienska ripjägare som flygs ut från helikopterplattan. Vissa flygs söderut, till Pärlälvens fjällurskogs naturreservat. Andra far västerut till Darrevuobme/Tarradalen, också det i pärlälvsreservatet, medan andra har möjlighet att landa och jaga ripor med hundar inne … Fortsätt läsaItaliensk ripjakt med hundar i Laponia
Stensättningar har blivit allt vanligare under senare år. Här efter Padjelantaleden vid Rávddasavvon, Kvikkjokk. Stenarna placeras runt brasan, tydligen för att hindra elden att sprida sig. Aluminiumfolie som inte brinner har lämnats i eldstaden. Också det en vanlig syn numera. Det spelar ingen roll om … Fortsätt läsaEldstenar tas från arkeologiska fornfynd
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster från berget Nammásj vid Kvikkjokk. Att förvalta, är att sköta någonting som man har fått ansvar för, står det i uppslagsverket. Sköta. Inte förstöra, inte förändra, sköta. Samma betydelse som skydda kanske, för framtiden, för alla människor som kommer efter oss, för … Fortsätt läsaVem ska ha ansvar om naturreservaten?
Contortaplantering, en gigantisk flopp i det så kallade skogsbruket. Björken som ligger kommer från röjning av lövsly. Det hade kanske varit bäst att låta björkarna stå och i stället rensat bort contortan? Contortatall, pinus contorta, har sedan 1970-talet planterats på över 600 000 hektar kalhyggen … Fortsätt läsaContorta i massor – ett storskaligt experiment som sket sig
Imorgon kl. 18.00 på Lillan i Luleå arrangerar Amnesty Sápmi, Lule-Boden sameförening och Rättighetscentrum Norrbotten ett öppet möte om den plundrade offerplatsen vid sjön Unna Sájvva i Gällivare skogssameby, i den sydliga delen av Gällivare kommun. Det var 1915 som arkeologen Gustav Hallström plundrade den … Fortsätt läsaVanhelgade samiska heliga platser
Bom över vägen till Boallemoajvve. Turister på fyrhjulingar respekterar inte terrängkörningsförbudet. Vägen till Tuorpon samebys skiljningshage i Buollemoajvve cirka fem mil väster om Jokkmokk är försedd med bom för att förhindra obehörig trafik. Men vare sig bom eller förbudsskylt respekteras. Småviltjägare och andra som anser … Fortsätt läsaFyrhjulingstrafik i naturreservat
När jag gick genom gammelskogar vid Kvikkjokk nyligen passerade jag tusentals högörter som stormhatt, kvanne och tolta, Cicerbita alpina. Just toltorna hade sina blomställningar prydligt avbitna. Jag såg bara fem som orörda och vissnande slokade på sin stjälk. Jag har aldrig lagt märke till en … Fortsätt läsaTolta, älgens favorit
Solen går ner över Vállenulppe, eller Prinskullen som den fick heta efter Karl XV:s besök 1858 när han ännu var prins. Också prinsen åkte båt efter Kvikkjokksälven. Foto: Tor Tuorda. Egentligen är jag inte intresserad av kungligheter men jag vill ändå beskriva en del av … Fortsätt läsaPrinsen Karl XV:s resa till Kvikkjokk
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Karta från http://skyddaskogen.se/sv/kampanj/karatj/karta-over-omradet Jokkmokks Allmänning har blivit erbjudna 50 miljoner från Länsstyrelsen i Norrbotten för att avsätta skogen i kartans rosa ruta till naturreservat. Men Allmänningen vill inte sälja. Detta trots att allmänningsdelägarna får fortsätta jaga, fiska och köra skoter i det planerade naturreservatet. Allmänningen … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning nobbar 50 miljoner
