Innan slutet på 1970-talet bryddde sig inte Jokkmokks kommunpolitiker så mycket om Kvikkjokk. Annat var det från 1979 då en våldsam exploatering av byn inleddes med stora vulgära vägar i EG-standard, sprängning av en tallås där massorna användes för att fylla ut en myr som blev till en parkeringsplats. Vägen, åsen och myren tillhörde mark som min mor Maj-Britt var delägare i, vilken kommunen exproprierade för 50 öre per kvadratmeter. Övergreppet, stölden, följdes tyvärr av fler. Det tydligaste exemplet är den brunn som borrades drygt 100 meter djup vilken försörjde byn med vatten trots att alla bybor redan hade en egen vattenförsörjning.
Den nya vattenledningen var ett led i en turistisk satsning. Problemet var att kommunen borrade brunnen helt utan tillstånd på vår egen ägandes mark. En rent kriminell handling som uppdagades för bara något år sedan. Brunnen, vattentäkten, försörjer idag också alla stugområden som kommunen och andra privata markägare exploaterat. En exploatering där kommunen för övrigt också grävt om bäckars lopp för att kunna anlägga tomtmark. Också det i strid mot gällande lagar.
Tyvärr är vattenledningarna underdimensionerade för det snabbt ökade antalet vattenbrukare (snart torde det vara närmare hundra nya stugor som inte fanns på 1980-talet). Många har därför brunt och skitigt vatten i sina kranar. Vissa har fått magproblem. Själv är jag förskonad eftersom min fastighet ligger bland de första på ledningsnätet.
Vill du sponsra fler skildringar om hur Jokkmokks kommun farit fram i Kvikkjokk kan du swisha valfritt belopp till 0702300955. Tack 🙂
Visningar: 94
