Natur vid Kvikkjokk
Natur vid Kvikkjokk. Jag publicerar här ett gäng bilder så du ser en del av det mångfacetterade landskap där jag älskar att vara. Visningar: 12
Författare: Tor L. Tuorda
Samisk fotograf, filmare, skribent och aktivist verksam i norra Sverige.
Sami photographer, filmmaker, writer and activist working in northern Sweden.
Skogsbrand vid Jokkmokk
Skogsbrand vid Jokkmokk, vid Gasska Stájnasjávrre cirka 45 kilometer väster om samhället.. Den 24 juli i somras kom jag körande från Kvikkjokk. Ett par kilometer öster om Gasska Stájnasjávrre, cirka 45 kilometer från Jokkmokk, bolmade det från plantageskogen. Ringde 112 och efter cirka 45 minuter … Fortsätt läsaSkogsbrand vid Jokkmokk
Efter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda
Efter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda. Kvikkjokk, senare delen av 1980-talet: En svensk man på vandring efter Padjelantaleden berättar för mig att han högst upp på en backe vid Stáddájåhkå i Badjelánnda hittat ett kranium från en människa. Jag gav honom rådet … Fortsätt läsaEfter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda
Het sommar har gett små älgkalvar
Het sommar har gett små älgkalvar, åtminstone i den västa delen av Jokkmokks kommun. I september, på en jaktlig insats i den fjällnära kvikkjokksskogen, vandrar jag till en för älgar superb örtvall mitt i granurskogen. Det är regnigt, blåsigt och kallt. Eldar. Så börjar en … Fortsätt läsaHet sommar har gett små älgkalvar
Knepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk
Knepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk. Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en … Fortsätt läsaKnepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk
Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross
Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross. Luleå silververk i Hyttan, Kvikkjokk, ordnade en hel bruksrörelse i 40 år. Grannen schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross
Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883? Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Storm vid havet
Storm vid havet. Det blåste rejält men ändå gick färjan över den nära 120 meter djupa Gullmarsfjorden. Jag for till Smögen för att träffa ett gäng från vår föreningen Naturfotograferna/N som hade ställt upp sina husbilar på en parkering i någorlunda lä från den storm … Fortsätt läsaStorm vid havet
Skomakaren, ristning dokumenterad 1627
Skomakaren, ristning dokumenterad 1627. Åsa, Nils och jag tog färjan över Gullmarsfjorden och besökte Europas först dokumenterade hällristning i Backa, Brastad – Skomakaren, som beskrevs redan år 1627.Otroligt spännande! Frågan är dock hur många ristningar som försvunnit på grund av den rätt så omfattande brytningen … Fortsätt läsaSkomakaren, ristning dokumenterad 1627
Skogsbrukets plantager ger eldstormar
Skogsbrukets plantager ger eldstormar. Den mark som Sveaskog, Fastighetsverket, SCA, Billerud Korsnäs, Stora Enso, Södra Skogsägarna, Norra Skogsägarna, Holmen, Moelven, Vida, med flera, säger sig äga består till övervägande del av plantager där det endast växter tall, contortatall eller gran. Motståndskraften mot brand, sjukdomar och … Fortsätt läsaSkogsbrukets plantager ger eldstormar
Sytt samiskt flytetyg i vikingaby
Sytt samiskt flytetyg i vikingaby. Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
Islandsberg
Islandsberg. Astrid, Åsa, Nils och jag for på besök till Islandsberg vid Grundsund på Västkusten. Det var en spännande upplevelse att i frisk vind få uppleva den omtalade platsen från landsidan. Vågorna slog smällande in i bergväggarnas skrymslen. Det var som om hela havet kokade. … Fortsätt läsaIslandsberg
Det svenska kulturlandskapet
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Sveaskog nonchalerar Maskaure sameby
Sveaskog nonchalerar Maskaure sameby. Björn Mildh uppmärksammar Sveaskogs Per-Olof Wedins inställda samrådsmöte med Maskaure skogssameby: ”Sveaskogs samråd med samerna om kontroversiella avverkningar är som Sveaskogs naturvärdesbedömningar. De tål ingen öppen granskning. Bolaget hade avtalat ett samråd med Maskaure sameby den 18.6.2018 om en avverkning som … Fortsätt läsaSveaskog nonchalerar Maskaure sameby
Skogsbruk i Muddus nationalpark
Skogsbruk i Muddus nationalpark. Dotter Astrid vid en av flera timrade huggarkojor inne i nationalparken Muddus. Denna har sedvanlig eldstad vid kojans ena vägg. Finns på hedlandet öster om Unna Tjudek: x7431906 y1699195 Varhelst man färdas i Muttos tallskogar ser man spår efter avverkningar. Värst … Fortsätt läsaSkogsbruk i Muddus nationalpark
Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap
Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap. Det är fascinerande att den i Sábme till ytan näst största samebyn Tuorpon fått sitt namn av ett fiskeredskap. En sameby, som alla andra samebyar, kolonialmakten Sverige bestämt endast ska bedriva renskötsel, med fiske och jakt som binäringar.Tuorpon, … Fortsätt läsaTuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap
Den svenska staten eldar upp samers byggnader
Den svenska staten eldar upp samers byggnader. Anita Gimvall har sina rötter i Storuman långt innan Sverige blev till som land. Långt innan Sverige utvecklades till kolonialmakt som tvingade samerna betala skatt för sina skatteland. Skatteland som den svenska staten sedan stal och idag själva … Fortsätt läsaDen svenska staten eldar upp samers byggnader
Ide i samma myrstack som i fjol
Ide i samma myrstack som i fjol. Otaliga är de berättelser om björniden och björnjakter jag fått mig till livs genom åren. Framför allt när jag som liten lyssnade till morfar Ruperts berättelser och morbror Mauritz. Bland andra Spielteks ide i Bäŋganjunnje och sonen till Spieltek … Fortsätt läsaIde i samma myrstack som i fjol
Behaglig skidtur i gammelskogen
Behaglig skidtur i gammelskogen. Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskogen
På skidtur i gammelskogen i Gállok
På skidtur i gammelskogen i Gállok. Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok
Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna. Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017..Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland:För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Sverige fruktade en samisk revolution
Sverige fruktade en samisk revolution. Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Per Blinds olycka 1989, min skildring
Per Blinds olycka 1989, min skildring:Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Samer i Udtja sameby skiljer renar
Samer i Udtja sameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Jag filmade för första gången en renskiljning med drönare 😀 Det var en välordnad session. Jag pratade en hel del med Alf Teilus om gamla tider. Lova att du kommer och hälsar på, sa … Fortsätt läsaSamer i Udtja sameby skiljer renar
Eldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk
Eldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk. I Gállok den 31 december 2017 genomfördes en manifestation för de oförstörda kulturlandskapen, det rena vattnet och ett gruvfritt Jokkmokk. Elva eldar tändes som symboliserar de elvatusen åren som markerna har burit vår historia och framtid samt de elva åren … Fortsätt läsaEldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk
Sveaskogs Ekoparker
Sveaskogs Ekoparker. Augusti 2013. Det var med blandade känslor jag bilade nordost om Gällivare för att vara med på invigningen av Karhuvaara Ekopark. Jag hade fått en inbjudan av Sveaskog och skulle berätta om hur det var att spela in älgjaktsfilmer i just gammelskog. Berättade … Fortsätt läsaSveaskogs Ekoparker
28 år sedan Pelle Blind räddades
Den 4 december 1989 räddas Per Blind efter att han störtat nedför Fieres klippa sydväst om Kvikkjokk. I regnblandad snöstorm ligger Pelle i fyra dygn i snön med brutet lårben. Idag är det 28 år sedan Pelle Blind räddades. I tidningen Samefolket som kommer ut … Fortsätt läsa28 år sedan Pelle Blind räddades
Kommentarer om länsstyrelsens yttrande om Kallak
Kommentarer om länsstyrelsens yttrande om Kallak.På Facebookgruppen Gruvfritt Jokkmokk haglar kommentarerna om det yttrande Länsstyrelsen i Norrbotten lämnat till regeringen, samt om de inlägg kommunalrådet Robert Bernhardsson och Beowulf Minings CEO Kurt Budge gett ifrån sig: Henrik Blind 30/11, SVT Nyheter Norrbotten, Länsstyrelsen säger nej … Fortsätt läsaKommentarer om länsstyrelsens yttrande om Kallak
Historien om en skogshare
Historien om en skogshare. Jag har för vana att varje vecka på min vägg på Facebook lägga ut en djurbild. Ingen bildtext, bara veckonummer och namnet på själva djuret. Eftersom folk visat intresse för den senaste publiceringen följer här berättelsen om hur bilden blev till: … Fortsätt läsaHistorien om en skogshare
Uran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid
Uran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid. Sossarna i Jokkmokk har som vanligt ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Invandrare i Kvikkjokk
Invandrare i Kvikkjokk. Det var 1986 som rådjuren kom till Kvikkjokk. Från öster, Årrenjarka, kom prydliga spår på bilvägens nysnö från två rådjur. Efter den oktoberdagen har de funnits i Kvikkjokk i alla år. I Tjuolddavágge och Darrevuobme har jag också sett spår av det … Fortsätt läsaInvandrare i Kvikkjokk
Svenska staten köpte lappskatteland
Svenska staten köpte lappskatteland. Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare för att staten medelst krut kunde spränga lös den silverhaltiga blymalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så … Fortsätt läsaSvenska staten köpte lappskatteland
Konsekvenser av renbeteslagen 1928
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan ett fåtal andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Hårdare klimat för samer i Jokkmokk
Hårdare klimat för samer i Jokkmokk. ”I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk
Min remiss om laponiaförvaltningen
Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Jag har dock inte fått minsta tillstymmelse av respons på mina förslag eller några svar på … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
Vid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
Vid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma.”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
Arne Müller om Kallak
Arne Müller om Kallak. Jag har under lång tid förundrats av den ovilja regeringar har av att revidera minerallagen. Oavsett hur många Talvivaara, Northland, Blaiken eller Svärtträsk som briserat tickar den ålderdomliga lagen på utan att ändras. Det spelar ingen roll hur många anmälningar som … Fortsätt läsaArne Müller om Kallak
Gjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos?
Gjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos? När jag vandrade i Muttos mellan Måskosgårsså och Muddusagahtjaldak låg en död renkalv på stigen. Den var helt orörd av rovdjur och hade fosterhinnan kvar över en del av kroppen. Troligen har vajan hastigt blivit skrämd av något … Fortsätt läsaGjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos?
