Skomakaren, ristning dokumenterad 1627

Skomakaren, ristning dokumenterad 1627. Åsa, Nils och jag tog färjan över Gullmarsfjorden och besökte Europas först dokumenterade hällristning i Backa, Brastad – Skomakaren, som beskrevs redan år 1627.Otroligt spännande! Frågan är dock hur många ristningar som försvunnit på grund av den rätt så omfattande brytningen … Fortsätt läsaSkomakaren, ristning dokumenterad 1627

Skogsbrukets plantager ger eldstormar

Skogsbrukets plantager ger eldstormar. Den mark som Sveaskog, Fastighetsverket, SCA, Billerud Korsnäs, Stora Enso, Södra Skogsägarna, Norra Skogsägarna, Holmen, Moelven, Vida, med flera, säger sig äga består till övervägande del av plantager där det endast växter tall, contortatall eller gran. Motståndskraften mot brand, sjukdomar och … Fortsätt läsaSkogsbrukets plantager ger eldstormar

Sytt samiskt flytetyg i vikingaby

Sytt samiskt flytetyg i vikingaby. Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby

Det svenska kulturlandskapet

På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet

Sveaskog nonchalerar Maskaure sameby

Sveaskog nonchalerar Maskaure sameby. Björn Mildh uppmärksammar Sveaskogs Per-Olof Wedins inställda samrådsmöte med Maskaure skogssameby: ”Sveaskogs samråd med samerna om kontroversiella avverkningar är som Sveaskogs naturvärdesbedömningar. De tål ingen öppen granskning. Bolaget hade avtalat ett samråd med Maskaure sameby den 18.6.2018 om en avverkning som … Fortsätt läsaSveaskog nonchalerar Maskaure sameby

Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap

Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap. Det är fascinerande att den i Sábme till ytan näst största samebyn Tuorpon fått sitt namn av ett fiskeredskap. En sameby, som alla andra samebyar, kolonialmakten Sverige bestämt endast ska bedriva renskötsel, med fiske och jakt som binäringar.Tuorpon, … Fortsätt läsaTuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap

Den svenska staten eldar upp samers byggnader

Den svenska staten eldar upp samers byggnader. Anita Gimvall har sina rötter i Storuman långt innan Sverige blev till som land. Långt innan Sverige utvecklades till kolonialmakt som tvingade samerna betala skatt för sina skatteland. Skatteland som den svenska staten sedan stal och idag själva … Fortsätt läsaDen svenska staten eldar upp samers byggnader

På skidtur i gammelskogen i Gállok

På skidtur i gammelskogen i Gállok. Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok

Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna

Naturskyddsföreningen värnar urfolket samerna. Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017..Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna

Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland

Historien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland:För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland

Sverige fruktade en samisk revolution

Sverige fruktade en samisk revolution. Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution

Eldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk

Eldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk. I Gállok den 31 december 2017 genomfördes en manifestation för de oförstörda kulturlandskapen, det rena vattnet och ett gruvfritt Jokkmokk. Elva eldar tändes som symboliserar de elvatusen åren som markerna har burit vår historia och framtid samt de elva åren … Fortsätt läsaEldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk

Kommentarer om länsstyrelsens yttrande om Kallak

Kommentarer om länsstyrelsens yttrande om Kallak.På Facebookgruppen Gruvfritt Jokkmokk haglar kommentarerna om det yttrande Länsstyrelsen i Norrbotten lämnat till regeringen, samt om de inlägg kommunalrådet Robert Bernhardsson och Beowulf Minings CEO Kurt Budge gett ifrån sig: Henrik Blind 30/11, SVT Nyheter Norrbotten, Länsstyrelsen säger nej … Fortsätt läsaKommentarer om länsstyrelsens yttrande om Kallak

Uran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid

Uran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid. Sossarna i Jokkmokk har som vanligt ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid

Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost

Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text:  … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost

Svenska staten köpte lappskatteland

Svenska staten köpte lappskatteland. Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare för att staten medelst krut kunde spränga lös den silverhaltiga blymalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så … Fortsätt läsaSvenska staten köpte lappskatteland

Konsekvenser av renbeteslagen 1928

Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan ett fåtal andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928

Hårdare klimat för samer i Jokkmokk

Hårdare klimat för samer i Jokkmokk. ”I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk

Min remiss om laponiaförvaltningen

Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Jag har dock inte fått minsta tillstymmelse av respons på mina förslag eller några svar på … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen

Vid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma

Vid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma.”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma

Gjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos?

Gjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos? När jag vandrade i Muttos mellan Måskosgårsså och Muddusagahtjaldak låg en död renkalv på stigen. Den var helt orörd av rovdjur och hade fosterhinnan kvar över en del av kroppen. Troligen har vajan hastigt blivit skrämd av något … Fortsätt läsaGjorde stridsflyg att renkalven dog i Muttos?

Sveriges stöldrekord innehar Sverige

Sveriges stöldrekord innehar Sverige. Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog … Fortsätt läsaSveriges stöldrekord innehar Sverige

Tio samer som jojkar i Gállok

Tio samer som jojkar i Gállok. I Gállok 2013 var jojken framträdande med tio samiska artister 😀 De här kulturarbetarna hjälpte till att sätta platsen på kartan och visade motstånd och jojkens kraft. Gruvnäringen med alla dess allierade i lobbyorganisationer och Sveriges riksdag satte kaffet i halsen när … Fortsätt läsaTio samer som jojkar i Gállok

Samer styr svensk nämnd i Jokkmokk

Samer styr svensk nämnd i Jokkmokk. Letade bilder från november och då kom jag över denna. Året var 2010. Jag hade uppdrag att göra en broschyr till årsredovisningen för kultur- och fritidsnämnden. Kulturchefen i Jokkmokk, Harriet Nordlund, och nämndens miljöpartistiske ordförande Henrik Blind, håller varandra … Fortsätt läsaSamer styr svensk nämnd i Jokkmokk

Avverkade barktäkter minskar kulturlandskapets dignitet

Avverkade barktäkter minskar kulturlandskapets dignitet. Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes … Fortsätt läsaAvverkade barktäkter minskar kulturlandskapets dignitet