Káren-Ann Hurri om samiskt ekonomi

Káren-Ann Hurri. Jag frågade henne om jag fick kopiera hennes försträffliga text från Facebook på min blogg, och det fick jag. Det är just det hon vill. Att de här superviktiga tankarna som berör grunden av kolonialismen, den rådande ekonomiska doktrinen och osunda, enkelspåriga valutatänkandet, sprids. … Fortsätt läsaKáren-Ann Hurri om samiskt ekonomi

Naturskyddsföreningen Jokkmokk 50 år

Naturskyddsföreningen Jokkmokk 50 år. Igår var jag på jubileumsfirande på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Naturskyddsföreningen Jokkmokk fyller 50 år och det firades med föredrag, bildvisningar, musikframträdande och en spännande utställning där speciellt Thomas Öbergs tidningsklipp fångade mitt intresse. Är fashinerad över de vulgära retorik bla. … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen Jokkmokk 50 år

Lappar enligt Sverige

Lappar. Ett ord som många samer avskyr. Ett ord som svenskar konstruerat. Ett nedvärderande ord som Sveriges kungar, politiker och tjänstemän använt sig av i alla tider. Också idag. Nyss. I Girjasmålet haglade lappordet. Och statens advokater repeterade ordagrant motiven för statens första påtvingande renbeteslag från … Fortsätt läsaLappar enligt Sverige

Lagens övergrepp

  Lagens övergrepp. Stora delar av nedanstående text lämnade jag till till de tre nämdemän och den notarie som förde ordet på tingsrättsförhandlingen jag blev kallad till igår, mål nr. B 703-19, Gällivare tingsrätt. Jag anser att den svenska kolonialmakten använder lagar och paragrafer på … Fortsätt läsaLagens övergrepp

Portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell

Portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell. Jag är verkligen portad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och stämplad som kriminell enligt majoritetsbefolkningens upprättade lagbok. Med anledning av stundande tingsrättsförhandling vill jag visa några exempel på inkompetens och övergrepp som jag och många andra ”Uppåtbor” … Fortsätt läsaPortad från mitt kulturlandskap vid Kvikkjokk, och kriminell

Mats Hellmark i Pärlälvens naturreservat

Igår och idag har reportern Mats Hellmark från Naturskyddsföreningens medlemstidning Sveriges Natur och jag följt Lars-Ture Lindholm i Pärlälvens fjällurskogs naturreservat. Mats som skrivande och inspelande reporter och jag som fotograf. Natten har vi tillbringar hos Lars-Ture och hans fru Märit, som lagade till gudomligt … Fortsätt läsaMats Hellmark i Pärlälvens naturreservat

Gruvor har förgiftat Skellefteälven

Gruvor har förgiftat Skellefteälven. Jag har under en tid sökt information om skälen till varför Skellefteå vid årsskiftet 2019/20 ska byta vattentäkt. Nu har invånarna Skellefteälven som vattentäkt, men folk har fått magproblem av älvvattnet. De nya vattentäkterna baseras på grundvatten och älvvatten som först filtreras i … Fortsätt läsaGruvor har förgiftat Skellefteälven

Gruvan i Kallak hotar Laponia

Gruvan i Kallak hotar Laponia. Gamla och nya undersökningstillstånd. Den lilla pentagonen uppe till vänster omsluter berget Ruovddevárre, innanför gränsen till i världsarvet Laponia. Ruotevare nr 1 är Beowulf Minings första undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. De mineraler bolaget vill undersöka är titan och järnmalm. Samma … Fortsätt läsaGruvan i Kallak hotar Laponia

Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan

Rainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan. För första gången i Sverige har en Rainbow Gathering anordnats. Platsen regnbågsfolket valt ligger vid Gállok/Kallak norr om Polcirkeln, cirka 50 kilometer väster om Jokkmokk i Norrbottens län. Närmare bestämt på ett kalhygge vid foten av berget … Fortsätt läsaRainbow Gathering i Jokkmokk får gåva och polisanmälan

Skogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat

Skogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat. Jag och min son Nils besökte Hästkullens naturreservat härförleden, som ligger 17 kilometer ostnordost om Jåhkåmåhkke/Jokkmokk. Ett jättefint talldominerat reservat med mängder av arter som bara kan leva i tallskogar som aldrig tidigare har kalavverkats. Med sina nya springskor far … Fortsätt läsaSkogssamisk kultur osynliggjord i naturreservat

Den fasansfulla skogen

Den fasansfulla skogen. Under medeltiden och fram till ungefär förrförra sekelskiftet ansågs skogen vara hemvist för tomtar och troll och allsköns oknytt. Folk var livrädda för skogen. Idag sägs det vara tvärtom. Nu anses svenskarna älska skogen. Men alltför få ser skillnaden på en samling … Fortsätt läsaDen fasansfulla skogen

Skogsvandring i Pirkit Ammas land

Skogsvandring i Pirkit Ammas land, följ med… Astrid ville gärna följa med på den skogstur jag planerade. Blir så glad av att tonåringen vill bekanta sig med skogen, landskapet och kulturlämningarna norr om Huhttán/Kvikkjokk där vi har våra rötter. Jag ville återvända till platser som … Fortsätt läsaSkogsvandring i Pirkit Ammas land

Spöktåget i Jokkmokk

Spöktåget i Jokkmokk… Från det jag var liten har jag hört den otroliga berättelsen om Spöktåget från Bidtja/Nautijaur – fågelvägen 43 kilometer nordväst om Jokkmokk. Allt utspelades år 1933. Nedan återges berättelsen från ett nyårsnummer av Stockholms-tidningen anno 1938: Spöktåget i Jokkmokk Det som nedan … Fortsätt läsaSpöktåget i Jokkmokk

Flottning på Lilla Lule älv

Flottning på Lilla Lule älv… Från 1800-talet fram till att älvarna byggdes ut med vattenkraftverk pågick flottningen i den nuvarande Jokkmokks kommun. Under flottningens sista cirka 30 sista år längs Lilla Lule älv var den effektiv och välordnad. Stenar sprängdes i forsarna för att virket … Fortsätt läsaFlottning på Lilla Lule älv

Offergrotta på Tjäruborgarens land

Offergrotta på Tjäruborgarens land. Inför det statliga bolaget Vattenfalls uppdämning av sjön Bárgávrre genomfördes 1968 en arkeologisk inventering av de natur/kultur-områden som skulle dränkas innan utbyggnad. Parki kraftstation byggdes så i Parkiforsen i Lilla Lule älv, mellan byarna Randijaur vid sjön Ráddnávrre och Björkholmen vid … Fortsätt läsaOffergrotta på Tjäruborgarens land

Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?

Ska Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak? The Major Oak i Nottingham, England och Stortallen i Vállásj, Kvikkjokk, Huhttán, Sábme, Sverige. Bägge träden cirka tusen år gamla. Skillnaden är att den ena är en ek och den andra en tall. En andra … Fortsätt läsaSka Stortall’n i Vállásj stagas upp, som The Major Oak?

Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall

Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Skrämmande. En minst sagt skrämmande läsning, läs pdf via länk nedan. Statens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall. Företaget Vattenfall torde för övrigt hålla rekord i galnast företagsnamn. Vattenfall. De har ju inte gjort annat än att dränka vattenfallen. Betänkande … Fortsätt läsaStatens utredning 1903 av exploateringsbara vattenfall

Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021

Gruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021 Tidslinje, detta har hänt i gruvmotståndet i Jokkmokk av Tor Tuorda, Henrik Blind, Magnus Sjögren, Åsa Lindstrand mfl. 2006-03-21 Beowulf Mining Plc:s får för första gången undersökningstillstånd i Jokkmokks kommun. Detta på berget Ruovddevárre 12 kilometer NNV om fjällbyn Kvikkjokk. Att … Fortsätt läsaGruvmotståndet i Jokkmokk 2006-2021

Armborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land

Armborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land. Vintern 2013-14 surfade jag runt och tittade på bilder i Nordiska museets samiska samlingar. Sökte på pilbåge, men fick ingen träff, ett resultat som jag också anade innan jag sökte. Ändra sökordet till armborst och fick upp en bild … Fortsätt läsaArmborst från Suollu/Björkholmen i Tjäruborgarens land

Samiska avtryck i Gállok

Samiska avtryck i Gállok. For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok

Livet på ett samiskt skatteland 1724

Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724

Hermelins gruvplaner vid Kvikkjokk

Hermelins gruvplaner vid Kvikkjokk. Det engelska prospekteringsbolaget Beowulf Mining är långt ifrån den första lycksökaren som verkat för en järnmalmsgruva i Jokkmokks nuvarande kommun. Under senare delen av 1600-talet uppmärksammade den svenska staten järnmalmen i Ruovddevárre (Ruotevare) 12 kilometer norr om Kvikkjokk. Staten ville bryta … Fortsätt läsaHermelins gruvplaner vid Kvikkjokk

Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre

Skogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre. Det är  svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre

Gunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok

Gunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok. Kvinnor är annars osynliga i många gamla släktregister. Hundratals år med manliga namn, sida upp och sida ner. Men ibland skymtar de fram. Som Gunilla Påhlsdotter som var renskötare på Tjäruborgarens land, det skatteland som hennes man … Fortsätt läsaGunilla Påhlsdotter var renskötare i Randijaur och Gállok

Lulesamiska släkten Spik ägde silverberget

Lulesamiska släkten Spik ägde silverberget. Min son Anton och jag besökte den sorgliga platsen. Efter ett kommissionsbesök 1660 räknade den svenska staten på kostnaderna för att bryta silvermalmen på fjället Gedkevárre i Badjelánnda (heter Silbbatjåhkkå idag) och frakta malmen i renpulkor till hyttan i nuvarande … Fortsätt läsaLulesamiska släkten Spik ägde silverberget

Efter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda

Efter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda. Kvikkjokk, senare delen av 1980-talet: En svensk man på vandring efter Padjelantaleden berättar för mig att han högst upp på en backe vid Stáddájåhkå i Badjelánnda hittat ett kranium från en människa. Jag gav honom rådet … Fortsätt läsaEfter 74 år hittas ägaren av skallen i Badjelánnda

Knepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk

Knepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk. Det är spännande med ortnamn. Helst här i Sábme där samiskan på ett ofta beskrivande sätt har namngivit landskapet och där många ord är flera hundra år gamla. Riehpentjåhkkå. Antagligen fördjupningen i fjället som ser ut som rökhålet i en … Fortsätt läsaKnepiga lulesamiska ortnamn vid Huhttán/Kvikkjokk

Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross

Bolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross. Luleå silververk i Hyttan, Kvikkjokk, ordnade en hel bruksrörelse i 40 år. Grannen schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor, dunkande malmkross

Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?

Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883? Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?