Prins Karls resa till Kvikkjokk 1858. Prinsen som skulle bli kung Karl XV reste till Kvikkjokk med ett entourage av ett 30-tal personer. Ett par samiska ornamn ändrades och fick prins- i sin förled efter besök. Prins Karls resa till Kvikkjokk 1858 Egentligen är jag … Fortsätt läsaPrins Karls resa till Kvikkjokk 1858
Avvittringen, vad är det? Lantmätarna drar linjer mellan ägolotterna som går över byar, nyodlingar, fodervallar, ladugårdar, samiska mjölkvallar, renhagar, lappskatteland, fångstområden med mängder av fällor, över sjöar och skogar. Linjer blir upphuggna till rågångar genom skogarna. I hörnen på de rektangulära markbitarna travas rösen. Allt … Fortsätt läsaAvvittringen, vad är det?
Pärlälvens fjällurskogs naturreservat, en sjumilaskog, ett intakt skogsekosystem vilket tillsammans med angränsande urskogar i Arjeplogs kommun upptar en yta av cirka 30 kvadratmil. lnläggsbilden: Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster fotograferat från lågfjället Jarre vid sjön Gárásj i Jokkmokks kommun. I bakgrunden syns Skielldavárre, innan dess … Fortsätt läsaPärlälvens fjällurskogs naturreservat
Samisk historia, vem skildrar den? Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, … Fortsätt läsaSamisk historia, vem skildrar den?
Gammelskog ska skövlas i Jokkmokk. Risken är mycket stor att en underbart fin skog kommer falla för skördarmaskinen. Jokkmokks allmänning planerar att avverka ännu en av de kontinuitetsskogar skogsbolaget förvaltar. Alltså en skog som tidigare aldrig kalavverkats. En ny skogsbilväg är brutalt dragen in i … Fortsätt läsaGammelskog ska skövlas i Jokkmokk
Byggnader i silverbruket i Kvikkjokk. Det fanns ett 40-tal byggnader i Luleå silververk som svenskarna kallade sitt silverbruk i denna del av Sábme. Inläggsbilden: Hyttan, Huhttán, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns mängder av … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Offer i forsen. Början på 1980-talet skedde en hemsk olycka i Kvikkjokk när en 12-årig tysk pojke drunknade. Jag och bästa kusin Bengt Eriksson fiskade harr under Gamájåhkå vid Kvikkjokk. Perfekt vattenstånd. Inte för högt och forsande och inte för urschligt med vatten så att … Fortsätt läsaOffer i forsen
Gállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar. Jag har ambitionen om att tvätta bort begreppet ”vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Arkelologi i Gállok. Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
Blombilder på Instagram. Under åren 2005 till 2009 samlade jag bilder av fjällväxter i Badjelánnda till en flora tillsammans med biologen Mora Aronsson med arbetsnamnet Blommande Laponia. Av skilda orsaker blev det inte någon flora. Därför har jag nu i juli månad publicerat två bilder … Fortsätt läsaBlombilder på Instagram
Sverige uppgraderar samisk lag? Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. ”Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Arvet efter Christina Groth. Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Mikael Östlund kryssar vant mellan stenarna där Blackälven kommer ut. Båttur vid Tjåmotis. Mikael Östlund och hans fru Ulrika bjöd på en underbar båttur vid Tjåmotis i söndags. En oförglömlig upplevelse att få se omgivningarna från vattnet. Jag har aldrig åkt i något flytetyg på … Fortsätt läsaBåttur vid Tjåmotis
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Morfars Mauser 6,5×55 är nu min! Vilken patina, vilken känsla att hålla i hans trotjänare, se på slitningen på stocken, fantisera om alla jakter. Som Pinfiringen, läs första inlägget i ämnet, har också denna älgstudsare snälltryck. Kommer ihåg att jag lånade denna bössa när jag … Fortsätt läsaMorfars Mauser
Morfars Pinfiring. När min morfar Rupert Eriksson (1887-1973) gick bort var det någon av hans två söner som skulle ärva hans jaktgevär. Inte morfars äldsta barn Margith och definitivt inte sladdisdottern Maj-Britt, min mor. Morfars två flitigast använda bössor, en Mauser 6,5×55 för storvilt och … Fortsätt läsaMorfars Pinfiring
Varför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?En måhkke är en ordentlig böj på något, berättade jokkmokksbon Östen Nägga, som hade lulesamiska som modersmål. Jåhkå betyder bäck. Jåhkåmåhkke betyder således bäckkrök. Men vart finns bäcken? Det har spekulerats friskt om detta namn. Bland annat att måhkke var en felskrivning … Fortsätt läsaVarför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och har så gjort … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Historien i Sábme, kortversion: I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter … Fortsätt läsaHistorien i Sábme, kortversion
Minst 140 renar rasade utför Gasskájvvo. Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Jakt som sport och statusmarkör. Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
Kalavverkning vid väg 45. Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. De få tallar de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här träden och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Massgrav med 60 kranier. Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att … Fortsätt läsaMassgrav med 60 kranier
Jokkmokks allmänning. Men allmänning, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. ”Det är … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Renflytt vid Átjek och Gállok. Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna … Fortsätt läsaRenflytt vid Átjek och Gállok
Renar vid Randijaur. Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Linné bodde i Parkijaur. Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick … Fortsätt läsaLinné bodde i Parkijaur
Gäddan, en hatad valuta. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända bär denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden ”Gäddjävul”. Jävulen slogs fort ihjäl … Fortsätt läsaGäddan, en hatad valuta
Kamajokk naturreservat. Alltsedan 1960-talet har FN arbetat med ortnamnsvård världen runt. Från Lantmäteriets hemsida: ”Namn har språkligt anpassats, helt eller delvis översatts eller på annat sätt förvanskats när de övertagits av främmande språk. På så vis har samma geografiska objekt fått flernamn, något som motverkar möjligheten till entydig identifiering och lokalisering.” 2001 började Lantmäteriet därför använda samisk ortografi på de kartor de gav ut. Också i det lulesamiska området, där Huhttán/Kvikkjokk ligger, varifrån jag nu skriver detta inlägg. Det känns bra att … Fortsätt läsaKamajokk naturreservat
Kalhyggen förstör lavskrikans matförråd. Skogsbruket far fram allt mer hysteriskt. Vanligaste metoden i norra halvan av landet är att hugga bort all skog, markbereda och plantera tall. Kalhyggena och plantagerna breder ut sig nära nog överallt. Också där det tidigare stått urskogar/nyckelbiotoper/naturskogar/ eller hur man … Fortsätt läsaKalhyggen förstör lavskrikans matförråd
.Urminne som inte gills… Urminne som inte gills. Min mor Maj-Britt står 1970 vid en eldstad vid sjön Tjårokjávrre i det som den svenska staten långt senare beslutat bli världsarv, regleringsområde, Natura 2000-område och naturreservat. Viktigt och bra att natur skyddas. Ju mer desto bättre. … Fortsätt läsaUrminne som inte gills
Min far och jag. Mysstund 1964. Då fanns inga tecken på någon cancer. Har skannat några gamla bilder i en flatbäddsskanner som självterapi. De flesta har min älskade far Lennart Lundberg tagit, men det finns också några av honom själv, också med mig.Jag har många … Fortsätt läsaMin far och jag
Jurist analyserar Girjasdomen. Malin Brännström, fd. jurist på Svenska samernas riksförbund SSR, gör en analys av domen i Girjasmålet (från Fb den 24 januari 2020). En text som alla borde läsa. Jurist analyserar Girjasdomen ”Igår fastställde Högsta domstolen att Girjas sameby har rätt att upplåta … Fortsätt läsaJurist analyserar Girjasdomen
Girjasdomen ger samehat. Hatet mot oss samer väller ut på sociala medier efter Girjasdomen, som på anonyma Jodel: Usch för Girjas, bort med sameparasiterna. Ja, inte är det konstigt man hatar lappar.Save a wolverine kill a sapmi!! Nu måste den svenska statens regering vakna och med … Fortsätt läsaGirjasdomen ger samehat
Det är märkligt men sant: Vindkraften i Norrbottens län beslutas av en inkompetent delegation bestående av endast två personer. Inte ens transporten av vindkraftverkens torn tillfaller norrbottniska åkare. På bilden syns en transport från Nederländerna som kör från hamnen i Haraholmen utanför Piteå. Jag slutar … Fortsätt läsaVindkraften beslutas av inkompetent delegation
Historien om Diggehájkka. Nedan följer extramaterial till skriften Pirkit Amma, legend i kulturlandet, som går att beställa på pm eller mejl till t(at)kvikkjokk.nu. Pris 80 kr. Swisha helst 0702300955. Diggehájkka, tingstallen. En stor gammal tall som stod ett par kilometer norr om Hyttan, Huhttán (Kvikkjokk), … Fortsätt läsaHistorien om Diggehájkka
Vindkraft är grön kolonialism. Lyssnade på ett inslag i PI Morgon där renskötarna Henrik Andersson och Mikael Eriksson från Gällivare skogssameby (från 1:46:48) uttalade sig om företaget Vasavinds bygge av en vindkraftspark på Hällberget, som Länsstyrelsen i Norrbotten gett tillstånd för. Renskötarna var mycket oroliga för … Fortsätt läsaVindkraft är grön kolonialism
Tystnad om enkla miljöhandlingar. Det talas numera tyst om enkla handlingar för miljön och klimatet som folk kan kan ägna sig åt. Eco Driving – teknik för att handha och köra bil snålare och skonsammare för miljön var i ropet på typ 1990-talet. Idag är … Fortsätt läsaTystnad om enkla miljöhandlingar
Ruotevare järnmalmsfält var när det begav sig mer lovande än de fyndigheter som LKAB:s kom att exploatera. Här beskriver jag en era som pågick parallellt med den senare delen av Amma Larsson Pirkits liv. På en plats som var honom väl bekant. Texten och bilderna … Fortsätt läsaPirkit Amma och Ruotevare järnmalmsfält
Klimatplanerna sket sig. 1977. Jag var 16 år och besökte min mor Maj-Britt på Djupviken i Piteå. På morgonen hämtade jag in Norrbottens-Kuriren som hon prenumererade på. Dominerande rubrik fastslog att oljan skulle ta slut om 30 år. Wow så bra, tänkte jag då. Men … Fortsätt läsaKlimatplanerna sket sig
