Vindkraft i sydliga odlingslandskap istället för i nordliga urskogar

Blaikens vindkraftspark två mil norr om Storuman.

Flera stora vindkraftsparker med 100 och upp till över 1000 kraftverk byggs i rasande takt i framför allt norra Sverige. Markbygden väster om Piteå är den största och mest kända, sedan finns många andra, som Lehtirova OX2 på gränsen mellan kommunerna Gällivare och Pajala som färdigställdes 2018, det planerade Tärna Stensele allmänningsskog i Västerbotten där en av de tre vindkraftsklustren ligger i direkt anslutning till Vindelfjällens naturreservat och där delägarna erbjuds 200 tusen kronor per turbin för att bli mer medgörliga och det planerade och kontroversiella vindkraftsprojektet Storlandet med cirka 120 aggregat. Storlandet är beläget mitt i Gällivare skogssamebys kärnområde på och vid Hällberget, cirka tre mil väster om Överkalix.

Elströmmen från Storlandet planeras att exporteras till Finland.


Det största problemet som jag ser det med att i stor skala bygga vindkraftsparker i norr är att de oftast anläggs uppe på berglanden där det av naturliga skäl blåser bäst. På bergen har skogsbruket ansett det vara olönsamt och besvärligt att kalavverka och skogen har därför fått vara kvar.

Överallt, i hela Sápmi, ser man kalotter med de här sparade urskogarna på just bergstopparna. Urskogarna ger ett mörkare synintryck än de omgivande mera ljusgröna tallplantagerna (i norr är det oftast tall och contorta som planteras).

Skogarna på bergstopparna är kvarlevor av den urskog som tidigare täckte hela landskapet. På topparna finns ofta skogsekosystemen bevarade, med biologisk mångfald och mängder av arter. På grund av höjdläget finns förvisso inte samma artrikedom som den som tidigare fanns nere vid älvar och sjöar innan skogsbrukets skövlingar. Men här existerar ändå en naturlig miljö.

Här finns också de här mörka hänglavarna som är så livsnödvändiga för renarna att äta när de inte kan gräva sig ner till sin stapelföda, renlaven, som växer på marken, under den senare delen av vintern. Då packad snö eller skare gör allt grävande omöjligt.

De här relikterna av riktig skog är därför otroligt viktiga att bevara intakta för framtiden.

Ändå är det här, just här, uppe på berglandens högsta punkter i framför allt Sápmi, som vindkraftsindustrin fått politikens välsignelse för att i stor skala uppföra vindkraftsparker.

Ingen hänsyn tas till att alla vägar till kraftverken skär av skogsekosystemen. Att näringsupptag, förbindelser och samarbeten mellan träden och träden och svamparna abrupt tar slut. Ingen hänsyn tas till att fladdermöss och rovfåglar slås ihjäl av kraftverkens enorma rotorer. Ingen hänsyn tas till att ledningsgatorna från kraftverken huggs upp genom befintliga naturreservat. Ingen hänsyn visas mot renskötseln, turismnäringen och ortsbefolkningen. Renarna skyr den skog som de tidigare kunnat beta hänglav, svalka sig i, där de kalvar. Hur kul är det för turismföretagaren att guida sina gäster i en vindkraftspark eller för byborna att leva i mullret och hotet från att skada sig av nedfallande isstycken som lossnar från rotorerna? Ingen hänsyn tas till alla nattjagande djur som tvingas leva med det helvetiska röda blinkandet som simultant, varje sekund, lyser från flera hundra vindkraftverk nätterna igenom.

Ändå kallas vindkraften grön. Den sägs vara ett led i den gröna omställningen. Och så ska den vara förnyelsebar, trots att det mesta i kraftverken inte kan återvinnas och att produktionen av de numera vanliga 200-metersverken ger enorma koldioxidutsläpp och kräver metaller som kommer från miljöförstörande gruvor.

I somras rapporterades det att det var elbrist i södra Sverige, men att denna brist skulle rådas bot på om cirka tio år när överföringskapaciteten från norr byggts ut.

Varför byggs inte vindkraftsparkerna istället i södra Sverige, mycket närmare konsumenterna. På arealer som människan sedan flera hundra år kultiverat passar det utmärkt. Här förstörs ingen artrik skog eller någon renskötsel.

På denna bild från Skåne skulle det kunna rymmas minst hundra vindkraftverk.
Här i Västergötland skulle det också kunna byggas kraftverk. Naturen är redan omgjord till monokultur (sädesfält) så det förstör ingen urskog. Människors synintryck blir dock saboterat. Fler bor här än vid Hällberget. Mindre motstånd, fler kraftverk…
Eller här…

Men åter igen är det norra Sverige och Sápmi som storskaligt, vulgärt och i en hysterisk takt ska försörja landets södra och mellersta delar. Är det inte gruvor, vattenkraft och skog så är det vindkraft. Det är ett jävla parasiterande.


Jag är tacksam om du vill stödja denna blogg och att fler skildringar kan se dagens ljus med en summa på swish 0702300955

Stora tack 🙂

Tor L. Tuorda, Ráddnávrre den 12 oktober 2020.

Visits: 912

8 svar på ”Vindkraft i sydliga odlingslandskap istället för i nordliga urskogar”

  1. Håller med till hundra procent! Min familj är från södra Sverige. Här bör finnas goda möjligheter till vindkraftverk, exempelvis längs motorvägar (som man redan ser i Halland), där stör inte bullret. Jag är givetvis för vindkraft, men inte i orörd natur.

  2. Som jag har uppfattat det så har miljörörelsen, som samtidigt kritiserar skogsbruket, inget emot att vindkraften byggs ut som den gör. Motiveringen är att det inte är någon “riktig skog” som exploateras. Jag har svårt att förstå hur miljörörelsen resonerar.

  3. Bra rutet. Här är några till argument: 1/ Om inte de i söder vill offra sina kulturbygder kan de säkert montera solceller på sina tak. Alltså kan de i söder producera sin kraft själva, utan att vår koloni i Norr ska utarmas ännu mer. 2/ Kommer Sörlänningarna att resa man ur huse för att beundra alla vackra vindparker i Norr?

  4. Pleinement solidaire avec vous dans votre combat pour préserver les forêts du nord de la Suède, ou de la Finlande d’ ailleurs, et vos élevages traditionnels de rennes. Nous conduisons, ici, en France, des combats semblables contre ces moulins maléfiques !

  5. Nu har Mp tänkt sig tvinga Sorsele och andra utfattiga norrlandskommuner att bygga vindkraft åt sörlänningar.
    Nu tror jag MP kanske fått sin sista röst i norr.
    Bylund var nog värre än man kunnat värsta fall ana.
    Det är sorgligt att Mp går emot det vi vill.
    Ha en vettig utveckling på miljöområdet.
    Kolonialism även i miljöpolitiken är knappast en väg framåt.

  6. Idioti rakt igenom.
    Men sosseriet i norr är numera en del av den koloniala.
    De gör allt för att lyda överheten söderut, staten och storbolagen.
    Idiotin gäller även det tekniska.
    Det måste byggas fem vindkraftverk för att få fram ström från fyra när elen ska skickas hindra mil, det försvinner i förluster i ledningarna.
    Hade det funnits någon form av samarbete hade det här aldrig gått att genomföra.
    Eftersom det är så uppenbart idiotiskt att bygga vindkraft där det inte behövs.
    Kolonialismen borde vara utrotad.
    Men inte från Sverige.
    Den koloniala klyvningen av oss i norr i två folkgrupper garanterar att vi aldrig kommer kunna samarbeta mot eller för någonting.
    Grunden för kolonialt förtryck är splittring av gruppen som ska bli bestulna på något eller av något skäl behöver oskaliggöras.
    Välkänt trick sedan romarriket.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *