Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
1921 röstade alla partier i Sveriges riksdag igenom det rasistiska och statsfinansierade rasbiologiska institutet. I en artikel på SVT Nyheter den 16 februari 2022 står att läsa: ”Alla fem partierna som satt i riksdagen 1921 var positiva till beslutet att inrätta ett institut i Uppsala … Fortsätt läsaRåder ännu rasism och hat mot samer i Sveriges riksdag?
Bilden: Min son Anton vid ett gruvhål på Silbbatjåhkkå i Padjelanta nationalpark sprängt på 1660-talet. I Norrbottens-Kuriren den 27 december 2021 gick att läsa om förorenade områden i Norrbottens län. Ingenting stod dock om gruvorna i Kvikkjokksfjällen vilka fortfarande, efter 400 år, konstant, läcker gifter … Fortsätt läsaStatens slapphet med sina egna giftiga gruvor
I Huhttán, Kvikkjokks delta, har jag under många år följt hur glaciärslammet byggt upp nytt land och hur detta land successivt börjar koloniseras av växtlighet. Först en ny liten ö på kanten av älven. Slät, bara sand, inte någon grönska alls. År efter år svämmar … Fortsätt läsaPionjärer vid iskanten
Egentligen ska det inte behövas. Inte i ett land som säger sig värna om naturen. Ett land fullt av naturmänniskor, sägs det. Inte i ett land som säger sig värna urfolk och mänskliga rättigheter, demokrati och människors lika värde. Gruvmotstånd ska egentligen inte behövas. För … Fortsätt läsaHistorielöshet bäddar för gruvan i Gállok
En ny vår väntar. Nya kamper, ny aktivism. Den planerade gruvan här i närheten lär väl få den socialdemokratiska regeringens godkännande någon gång i mars och många fler kalhyggen och vindkraftsparker lär också bli verkliget. Jag har bloggat här sedan 2010. Egentligen mycket längre än … Fortsätt läsaSponsra kvikkjokk.nu
Det planerade naturreservatet med naturskog på berglandet Roavvoajvve, eller Suollovárre som gamla samer kallar det, med det för oss samer heliga berget Átjek i söder och sjön Gállokjávrre/Gállakjávrre i norr med de två arkeologiska fynd av skogssamiska timmerkåtor som jag hittade där. Man kan tydligt … Fortsätt läsaPlanerat naturreservat i Kallak
Den augustprisnoimerade författaren Mats Jonsson beskriver pedagogiskt och kortfattat i sin bok När vi var samer svenska politikers stöld av alla samiska marker i Sábmie, Sápmi, Sábme, Saepmie (stavat på språken umesamiska, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska). Sveriges svar på Landgrabbing av urfolks territorium. Den svenska … Fortsätt läsaMats Jonsson – Avvittringen, hur den svenska staten stal samiska marker
Jag har publicerat en artikel om björnen i tidningen Samefolket. Artikeln är byggd dels på egenupplevda händelser, men också på citat från forskare och intervjuer av samer. Views: 113
Jokkmokks lappby, vad är det? Lappbyn har dock urgamla anor, men ingen vet hur gamla. Troligen från Gustav Vasas tid på 1500-talet då det blev viktigt att kunna kontrollera också folket i norr och ta upp skatt för marker som kungen sade sig äga. Innan … Fortsätt läsaJokkmokks lappby, vad är det?
Riksdagens tre högerpartier anser enligt Sameradion & SVT Sápmi att den föreslagna konsultationsordningen med det samiska folket inskränker på äganderätten. Maken till historielöshet och faktaresistens tar alla rekord. Uttalandet är sagolikt korkat och en vulgärpopulism av sällan skådat slag. M, KD och SD:s partistrateger har … Fortsätt läsaOm konsultationsordningen och historielöshet
Kulturellt folkmord i Sverige? I Sverige! Nää, det kan inte vara sant. Inte i det här fantastiska landet som värnar om mänskliga rättigheter, urfolksrättigheter och minoriteter. Som är bäst, liksom. Kulturellt folkmord i Sverige har Sverige svenskarna ägnat sig åt under lång tid. De som … Fortsätt läsaKulturellt folkmord i Sverige
Jag äger hälften av ett hemman med gammelskog norr om Kvikkjokk. Att äga mark är speciellt viktigt för oss samer utan medlemsskap i någon sameby. Men då måste man äga så pass mycket att det ger delägarskap i Allmänningen. Då har man allmänningsrätt och kan … Fortsätt läsaJag äger gammelskog i Pirkit Ammas skatteland
På rekommendation blev jag 1990 invald i föreningen Naturfotograferna/N. Det var en mäktig känsla av att få tillhöra denna anrika förening med landets främsta naturfotografer. Sven Gillsäter, Göran Hansson, Ingmar Holmåsen, Lars Jarnemo och många fler grymt duktiga fotografer. Det var Göran Hansson från Gisselby, … Fortsätt läsaKvinnor och kamp i Naturfotograferna/N
Den här boken skickades tvärhastigt till mig och min familj för någon vecka sedan. Jag visste inte att vi skulle få den. Visste inte att den var på gång. Kamraten Henrik Blind delade någon bild där han själv figurerar som seriefigur, och där hans fadderbarn, … Fortsätt läsaMats Jonsson – När vi var samer
Views: 68
Natten tillden första november 1897 svepte en kraftfull storm – närmast orkan – fram över Jokkmokks socken som gjorde att omkring en miljon tallar föll. Värst drabbat torde skogarna vid sjön Gárásj varit, där många spår av miljonstormen ännu syns tydligt. Dag Kihlbom beskriver händelsen … Fortsätt läsaVar miljonstormen 1897 en varning?
I helgen dokumenterade jag ett område av gammelskog norr om Tjieggelvas vid Piteälvens källflöden. Detta som ingrediens till den kommande filmen Sjumilaskogen som jag gör tillsammans med Lars-Ture Lindholm och Thomas Öberg. Jag och Lars-Ture följde med syskonen Brita-Stina Sjaggo och Petter Sjaggo, som intervjuades … Fortsätt läsaIntakt samiskt kulturlandskap vid Tjieggelvas
Bilden: Gammelskog vid Standárjåhkå i Laponia, Huhttán/Kvikkjokk, Sábme (lulesamiska).© Tor Lennart Tuorda/Naturfotograferna. Lappland, lappskojs, lapphund, Lapporten, lappmark, lappsparv, lappmes, lappsko och så har vi fjällfloran där många av de mest sällsynta arterna just har lapp- i sin förled. Faktiskt ett trettiotal, som lappdraba, lappranunkel och … Fortsätt läsaByt namn på Lappland
Snavva, ett offer på folkhemmets altare. Det samiska bostället kommer snart att dränkas. På lantmäteriet flygbild från mitten av 1960-talet syns hur Vattenfall förbereder sig genom att kalavverka gammelskogen för att ge plats åt Tjaktjajaur regleringsmagasin. Timmertravar samsas med höhässjor. Trots vetskapen om vad som … Fortsätt läsaSnavva – ett offer på folkhemmets altare
Min morbror Mauritz Eriksson var mycket intresserad av spår från forntidsfolket som han hittade i skogar och på fjäll. I början på 1980-talet visade han mig lyrisk en fångstgrop vid Mállenjárgga söder om Kvikkjokk. Jag funderar på att gå dit igen och se om gropen … Fortsätt läsaForntidens jakt vid Nuortta Suohppa
Samhällsbygget 1965 till 1973 ger Sverige världsrekord i ekonomisk tillväxt. Folkhemmet ser dagens ljus, men det är ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse. Folkhemmet är ändå någonting som många svenskar kärleksfulla och nostalgiska bär i sina hjärtan. Tage Erlander är statsminister. 1969 tar Olof Palme över. … Fortsätt läsaFolkhemmet, ett samhällsbygge skapat på naturförstörelse
I början av förra seklet var de samiska rättighetskämparna Elsa Laula, Torkel Tomasson, Karin Stenberg, Gustav Park, med flera, tydliga med att samarbete och samordning var det som gällde för att få framgång i kampen mot den svenska kolonialmaktens glupande aptit för de samiska markerna. … Fortsätt läsaSamarbete var 1900-talets samiska paroll. Hur är det nu?
Det har varit enormt roligt att samarbeta med Anna och Marina i Skogsupproret, som är en underfraktion till aktivistgruppen XR, Extinction Rebellion Sverige.Vi har gjort ett antal bilder som visar de spår från den uråldriga samiska kulturen som hotas av bland andra Sveaskog. 3,4 procent … Fortsätt läsaSpår i det samiska kulturlandskapet hotade av skogsmissbruket
Bilden: Månen stiger över Alep Sjnjierák i Kvikkjokk på juldagen 1988. Inget stugområde i skogen mellan kyrknocken och månen. Tystnad råder och berguven hoar. Foto: jag. För en tid sedan kunde jag inte somna förrns vid två. Vid fyra slog jag upp ögonen. Panikångest. Jag … Fortsätt läsaPanik, Kvikkjokk och tomtkommersen
Bilden: Alf Teilus i Udtja by den 15 juni 2008. Från det jag var mycket liten hördes ofta Alf Teilus namn nämnas när vi passerade Goabddalis på våra resor från Piteå till Kvikkjokk, min mor Maj-Britts barndomshem. – Där bor han, sa moderskapet och pekade … Fortsätt läsaJag tog mig inte till Alf Teilus
Sarvhorn upphittat i oktober 2020 norr om Juovvavárre, söder om byn Randijaur i Jåhkågasska tjiellde, Jokkmokks kommun. Foto: Åsa Lindstrand. Fällhorn av rensarv 50 centimeters längd från rosenkransen till första lilla hornutväxten där jag håller vänster hand. 90 centimeter till andra större taggutskottet. Har aldrig … Fortsätt läsaStort sarvhorn vid Randijaur
Isak Saba, den första samen som valdes till norska Stortinget 1906. På bilden från Samefolkets arkiv vilar sig Isak Saba mot en sádev, eller sádim, tjäderflake på lulesamiska. Från 1300-talet fram till 1900-talets första del var fällor av allehanda slag oerhört viktiga verktyg för mina … Fortsätt läsaFlaken, verktyg för skattebetalning
Att Sverige är en kolonialmakt är ingen nyhet. Som bland andra Belgien, England, Frankrike och Spanien. Det är ett vedertaget faktum. Åtminstone hos folket som koloniserats och i den akademiska forskarvärlden. Sverige har trängt in i och lagt under sig landområden som svenskarna tidigare inte … Fortsätt läsaFaser i Sveriges kolonialism i Sábme
I en artikel i tidningen Samefolket 1955 står att det i Kiruna experimenterades med ”en ny brödsort” för att minska karies i tänderna hos kirunaborna. Läkarna fick idén från samerna i området, vars tänder ”alltid varit friska och felfria” tack vare glödkakor och ett litet … Fortsätt läsa1955 räddar gáhkku tänderna i Kiruna
Fjället Hárrevárddo lyser vit längst bort och berget Átjek till höger från dammen till Parki kraftsstation. När lappskattelanden uppstod är det ingen som vet. Kanske på 1400-talet, eller 1500? När den svenska staten började intressera sig för Sábme blev lappskattelanden enskilda områden som ägdes av … Fortsätt läsaLappskatteland vid Parkijaur
