Pärlälvens fjällurskogs naturreservat åt väster fotograferat från lågfjället Jarre vid sjön Gárásj i Jokkmokks kommun. I bakgrunden syns Skielldavárre, innan dess bergkullen Jiervasfuorrná till höger och närmare kameran Nuortap Várddo. Mellan bergen och fjällen urskogar, myrar, bäckar och sjöar. Sju mil långt. Ännu tre, fyra … Fortsätt läsaPärlälvens fjällurskogs naturreservat
Under året har jag haft gott om tid att lyssna på olika historiska poddar. De flesta av dem är mycket välgjorda och intressanta, men det är mest svenska kungar och deras krigande som avhandlas. Också romartiden, det osmanska riket, nordamerika, första och andra världskriget, med … Fortsätt läsaSamisk historia, vem skildrar den?
Söderut vindlar de sig. Alltid söderut. Har närtoch gött centrala nervsystemet.På skogarvattenoch bergsbekostnad, på vår. Visningar: 90
Jokkmokks allmänning planerar att avverka ännu en av de gammelskogar skogsbolaget förvaltar. En ny skogsbilväg är brutalt dragen in i en otroligt läcker gammelskog med många kallkällor, lågor och sälgar. Skogen är belägen på norra sluttningen av berget Juovvavárre på södra sidan av sjön Ráddnávrre … Fortsätt läsaÄnnu en gammelskog planeras kalavverkas i Jokkmokk
Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk. Längst bort i bilden syns Bårddetjåhkkå i Sarek 2007 m.ö.h. Under silverbrukstiden i Kvikkjokk 1662-1702 fanns ett 40-tal byggnader av olika slag plus broar och dammkonstruktioner. Det finns inte någon karta som visar hur byggnaderna låg, annat än hyttanläggningen, bokverket (malmkrossen), vaskhuset, … Fortsätt läsaByggnader i silverbruket i Kvikkjokk
Jag och bästa kusinen Bengt fiskade harr under Gamájåhkå vid Kvikkjokk. Perfekt vattenstånd. Inte för högt och forsande och inte för urschligt med vatten så att spinnarna riskerade fastna där harrarna brukade stå. Vi talade om hur hans farfar/min morfar Rupert Eriksson också brukade fiska … Fortsätt läsaOffer i forsen
Gállok – ett gammalt kulturlandskap. Jag har ambitionen att tvätta bort begreppet “vildmark” från Gállok vid Lilla Lule älv där järnmalmsgruvan nu planeras mellan byarna Björkholmen och Randijaur vid Lilla Lule älv. Kulturlandskap, ingen vildmark En vildmark, tidigare totalt orörd av människor, är mycket lättare … Fortsätt läsaGállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
Den 30 maj 2012 vandrade jag raskt genom den grandominerade gammelskogen på östra sidan av sjön Gállokjávrre, kartans Gállakjávrre. Jag hade endast en stillbildskamera och GPS med mig. Mineralprospekteringsbolaget Beowulf Mining hade enligt minerallagen tvingats anlita arkeologer för att inventera det område som planerade exploateras … Fortsätt läsaArkelologi i Gállok
En av många demonstrationer på Jokkmokks marknad. Trots regeringens snudd på decennielånga handlingsförlamning, Covid-19, minskat engagemang från prospekteringsföretag, gruvbolag, gruvlobby och gruvkramare i allmänhet, växer motståndet mot gruvplanerna i Gállok/Kallak fem mil väster om Jokkmokk, vid Lilla Lule älv. Också många medborgarna i Jokkmokks kommun, … Fortsätt läsaSpirande support för gruvkampen i Gállok, Kallak
Under åren 2005 till 2009 samlade jag bilder av fjällväxter i Badjelánnda till en flora tillsammans med biologen Mora Aronsson med arbetsnamnet Blommande Laponia. Av skilda orsaker blev det inte någon flora. Därför har jag nu i juli månad publicerat två bilder per dag på … Fortsätt läsaBlombilder på Instagram
Den svenska regeringen ska tillsätta en utredning för översyn av rennäringslagen. “Översyn” låter som att det blir lite duttande här och lite duttande där. Någon paragraf som ryker och andra som kommer till. Att smidigt kunna äta kakan och samtidigt ha den kvar. Kompromissa så … Fortsätt läsaSverige uppgraderar samisk lag?
Reindeer Herder Rickard Länta describes how forestry and other exploitations affekt reindeer husbandry. Sweden claims to protect indigenous peoples in other parts of the world but completely ignores the Sami – the European Union’s only recognized indigenous people – in their own country. Sweden’s priority … Fortsätt läsaReindeer Herder Rickard Länta on Forestry and other Exploitations
Huhttán, Hyttan, Kvikkjokk i början på maj 2010. Här anlades Luleå silververk 1661. Tv. i bild ligger Prästsidan, som stranden väster om Gamájåhkå fortfarande heter eftersom prästen bodde här. På Hytteholmen/Gammelgården, i bildens mittre del bodde Christina Groth. Hon huserade i den alltmer förfallna sk. … Fortsätt läsaArvet efter Christina Groth
Mikael Östlund kryssar vant mellan stenarna där Blackälven kommer ut. Mikael Östlund och hans fru Ulrika bjöd på en underbar båttur vid Tjåmotis i söndags. En oförglömlig upplevelse att få se omgivningarna från vattnet. Jag har aldrig åkt i något flytetyg på vare sig Tjåmodisjávrre, … Fortsätt läsaBåttur vid Tjåmotis
Kulturmark byter skepnad. 1634 kom svenskarna stormande till fjället Nása i Arjeplogs fjällvärld för att tjäna storkovan på att bryta och förädla silvermalm. Staten ansåg att det borde finnas nybyggare som kunde betjäna folk och djur efter transportvägarna. Stora insatser gjordes därför för att locka … Fortsätt läsaKulturmark byter skepnad
Morfars Mauser 6,5×55 som nu är min! Vilken patina, vilken känsla att hålla i hans trotjänare, se på all slitning på stocken, fantisera om alla jakter. Som Pinfiringen, läs första inlägget i ämnet, har också denna älgstudsare snälltryck. Kommer ihåg att jag lånade denna bössa … Fortsätt läsaMorfars skjutvapen: Mausern
När min morfar Rupert Eriksson (1887-1973) gick bort var det någon av hans två söner som skulle ärva hans jaktgevär. Inte morfars äldsta barn Margith och definitivt inte sladdisdottern Maj-Britt, min mor. Morfars två flitigast använda bössor, en Mauser 6,5×55 för storvilt och en enskottssalongare … Fortsätt läsaMorfars skjutvapen: Pinfiringen
Varför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?En måhkke är en ordentlig böj på något, berättade jokkmokksbon Östen Nägga, som hade lulesamiska som modersmål. Jåhkå betyder bäck. Jåhkåmåhkke betyder således bäckkrök. Men vart finns bäcken? Det har spekulerats friskt om detta namn. Bland annat att måhkke var en felskrivning … Fortsätt läsaVarför heter Jokkmokk Jåhkåmåhkke?
Bubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk. Jag hade glömt bort dem, bubbelvakarna i Lappviken, som finns där Kvikkjokks delta tar slut och sjön Sakkat i Lilla Lule älv tar vid. Vakar som hålls öppna vintern igenom av bubblande metangas som alstrats av multnade växt- och djurdelar och … Fortsätt läsaBubbelvakarna i Lappviken, Kvikkjokk
Måste reposta ännu en galen historia om Sveaskog från naturkämpen Björn Mildh, Maskaure sameby och Naturskyddsföreningen Norrbotten: “Den 23 april fick bolaget / ni ett brev med rubriken Sveaskog, samlevnad på lika villkor?? I det beskrevs Sveaskogs syn på ”att leva och verka sida vid … Fortsätt läsaSveaskogs skövling, igen…
I begynnelsen fanns endast samer i Sameland, sen kom svenskarna. Nedan följer en superkort beskrivning om samer och den svenska invandringen och kolonisationen i Sábme (källa: samer.se): År 98 – Den romerske historieskrivaren Tacitus beskriver samer för första gången: De äter örter, klär sig i … Fortsätt läsaSamelands historia 98 – 1992, superkort version.
Mars 2005. Jag och kamraten Lars-Guttorm Blind far skotrandes upp mot Darrevuobme. Jag stannar vid Slädo, ett stenigt parti där Njunjesjåhkå grenar sig mot Darreädno och där sikten uppmot Gasskájvvo är fri. Här har vi alltid brukat stanna till för att med kikarna kunna upptäcka … Fortsätt läsaMinst 140 renar rasade utför Gasskájvvo
Jag har jagat sedan barnsben. Född i en jägarsläkt blev jag präglad av jakt från tidiga år. Det var manligt. Det var så man skaffade mat, eller fick pengar. Jaktetiken var dock otroligt viktig. Aldrig skjuta för mycket, även om man kunde. Alltid vara säker … Fortsätt läsaJakt som sport och statusmarkör
Inga kantzoner, ingen hänsyn, allt ska bort. Träden de lämnat på kalhygget är en falsk och patetisk naturvårdshänsyn. Alla de här tallarna och deras rotsystem är inte anpassade för att stå fritt. Därför kommer de att falla vid första bästa storm. Skogsbrukets effektivt framförda propaganda … Fortsätt läsaKalavverkning vid väg 45
Med coronavirus och extrem medial bevakning vill jag belysa hur Jokkmokks befolkning förr i tiden kunde drabbas av dödsfall. När jag bläddrade i en bok som jag 1999 var bildredaktör för reflekterade jag över Harald Grundströms karta. Återuppvaknandet kom efter att jag formgivit en skrift … Fortsätt läsaMassgrav i Jokkmokk med 60 kranier
Allmänningen, vad är det för något? är en fråga som säkert många ställt sig. Nedan följer axplock från en akademisk avhandling i ämnet från 1977 av Ingrid Liljenäs: Allmänningsskogarna i Norrbottens län – deras betydelse för det enskilda skogs- och jordbruket. “Det är nu 100 … Fortsätt läsaJokkmokks allmänning
Renskötande samer från Jåhkågasska tjiellde flyttar sina renar längs Lilla Lule älv på det reglerade Parkimagasinet. De stannar och vilar under berget Átjek, vid två dränkta samiska offerplatser, och fortsätter nästa dag förbi Gállok där en gruva planeras. Om denna jättelika exploateringen blir verkligheten är … Fortsätt läsaRenflytt vid berget Átjek och Gállok
Jag for med sonen Nils på en liten skotertur i gråvädret till renarna som temporärt stödutfodras med torrhö vid Randijaur. Trygga och välnärda. Till och med kalvarna var i gott skick trots denna återigen tuffa vinter. En grupp renskötare i Jåhkågasska tjiellde låter sina renar … Fortsätt läsaRenar vid Randijaur
Över den mårka som fanns vid forsen mellan Bárkávrre (Parkijaur) och Ráddnávrre (Randijaur), där nu Parki kraftstation ligger, kom Carl Linnaeus (som fick efternamnet Linné efter att han adlats) vandrande på sin Lappländska resa år 1732. Linnaeus hade innan han gick på mårkan blivit rodd … Fortsätt läsaLinné logerade i Parkijaur
Jag med en gädda i Kvikkjokk. Foto: Anton Lundberg. I min uppväxt präglades jag med att gäddan var en skräpfisk. De flesta människor i denna landsända har denna åsikt. När näten vittjades och en dylik varelse dök upp över relingen ordentligt intrasslad hördes ofta orden … Fortsätt läsaSvunnen hatad valuta
