Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
Med mycket kort varsel lyckades vi i nätverket Gruvfritt Jokkmokk igår samla folk till Gállok. Detta med anledning av den propagandafilm Beowulf Mining producerar. Vi ville visa att vi finns och att vi känner till vad de håller på med och kanske få vara med … Fortsätt läsaGruvfritt Jokkmokk irriterar Beowulf Mining
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Stödutfodring av renar. Jokkmokk, Sápmi. I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
Naturskyddsföreningens Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017. . .Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF att … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag ville göra. En film som skulle kräva … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Trots många år av faktaspäckade böcker om gruvbranschen, flera tidningsartiklar, TV-program, radioprogram, samt Bergsstatens, gruvlobbyns och gruvbolagens egna framtidsanalyser, invigdes det nya året med en debattartikeln i Dagens samhälle (2/1 2018) där nio socialdemokratiska skribenter ljuger så tungorna blir svarta: ”Myndighetskrångel hindrar gruvnäringens framtid I … Fortsätt läsaKunskap krossar gruvlobbyns dravel
I Gállok den 31 december 2017 genomfördes en manifestation för de oförstörda kulturlandskapen, det rena vattnet och ett gruvfritt Jokkmokk. Elva eldar tändes som symboliserar de elvatusen åren som markerna har burit vår historia och framtid samt de elva åren med gruvplanerna som hotar allt. … Fortsätt läsaEldmanifestation mot gruvor i Jokkmokk
”Kommunledningen i Jokkmokk med kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) vill ha en gruva i Gállok till varje pris, oavsett miljökonsekvenserna eller de orimliga samhällskostnaderna. De anser sig veta bättre än länsstyrelsens, Naturvårdsverkets, Riksantikvarieämbetets samt Sametingets samlade kompetens. Dessa fyra expertmyndigheter har kommit till slutsatsen att gruvprojektet … Fortsätt läsaHenrik Blind: Skrik om kris hjälper inte Jokkmokk
I nära ett decennium har Jokkmokks kommunledning väntat på gruvan i Kallak. De har plöjt ner stora summor i skattepengar för lobbying, resor, utredningar, middagar och tid. Kommunledningen har lagt alla sina ägg i samma korg. Gruvkorgen. Som kommuninnevånare går det knappast se att de … Fortsätt läsaTunnelseende i Jokkmokk
Det är med stor tillfredsställelse jag igår tog del av Länsstyrelsens yttrande till regeringen om bearbetningskoncession för prospekteringsföretaget Beowulf Mining plc. Här följer lite historik om Beowulfs framfart i kommunen och om gruvmotståndets framväxt. I elva år har Beowulf funnits i Jokkmokks kommun. Sitt första undersökningstillstånd … Fortsätt läsaBeowulf kastas ut ur Jokkmokk
De har själva ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret bara, på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och välfärd. Tidigare var det Vattenfall och skogsbolagen eller takpannefabriken eller … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid
Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: Jokkmokks marknad har hållits på samma plats i över … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia
Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare, så att staten medelst krut kunde spränga lös silvermalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så kallade lappskattelanden och anser inte att … Fortsätt läsaLappskatteland inhandlat av den svenska staten
Bergsstaten har avslagit lycksökaren Beowulf Mining och dess dotterbolag Jokkmokk Iron Mines:s ansökan om förnyat undersökningstillstånd på Parkijaur nr 3. Skälet till avslaget kan vara att bolaget haft undersökningstillstånd för området från den 11 augusti 2011 till den 11 augusti 2017 men ändå inte förmått … Fortsätt läsaBergsstaten ger Beowulf Mining avslag
I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på ett sätt som påverkar hela den … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk
Med hjälp av minerallagen kan gruvor startas vid Vättern som idag försörjer en kvarts miljon människor med dricksvatten. Gruvor som i sin anrikningsprocess producerar mängder av giftiga tungmetaller, vilka förr eller senare kommer att rinna ner i sjön. I framtiden planerar också Stockholm att använda … Fortsätt läsaRegeringen ignorerar vattenskydd
Jag har under lång tid förundrats av den ovilja regeringar har av att revidera minerallagen. Oavsett hur många Talvivaara, Northland, Blaiken eller Svärtträsk som briserat tickar den ålderdomliga lagen på utan att ändras. Det spelar ingen roll hur många anmälningar som görs mot mineralprospektörer och … Fortsätt läsaArne Müller om Kallak
Enligt en artikel i Norrbottens affärer den 13 juni 2017 citeras Beowulf Minings vd: Kurt Budge påpekar att bolaget har uteslutit att transporter ska ske genom Natura 2000-området Jelka-Rimakåbbå, det gjorde man så snart man fick reda på att det fanns invändningar mot detta. Beowulf Mining har … Fortsätt läsaIs a hot air balloon the solution?
På 1400-talet finansierades bygget av Uppsala universitet med pengar från laxfisket i Edefors i Luleälven. Under samma sekel bekostade Luleälvens laxar också uppförandet av Gammelstads kyrka.På den tiden kunde man se hur pengar från stulna naturresurser i Sábme fördelades. Idag rinner miljarderna från timmer, massaved, vattenkraft, … Fortsätt läsaBygget av Uppsala universitet finansierades av lax från Luleälven
Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog till att ägandet av … Fortsätt läsaSveriges rekord i tjuveri innehas av Sverige
I Gállok 2013 var jojken framträdande med tio samiska artister 🙂. . Views: 112
. . . Det är makalöst vilken stor spridning videoreportaget som KIT gjorde med mig och Roland Boman nu har fått. 602 171 visningar! 7 232 delningar! Se reportaget här. Views: 21
Huhttán, Kvikkjokk. Gamájåhkå ständig ljudkuliss. Fri och outbyggd. Men så har det inte alltid varit. Också här har det exploaterats med vattenhjul till malmkross och blåsbälgar för den smälthytta, Luleå silververk, som började byggas här år 1660. Bergmästare och chef för hela alltet var Isak Tiock. En förmåga som på kort tid fick … Fortsätt läsaIsak Tiock, Bergmästare i Kvikkjokk, hemmansägare i Böle
Jag har tappat räkningen om hur många journalister och akademiker som ringt mig för en intervju, kommit på besök i Randijaur eller guidats i Gállok (Kallak). Senast var i torsdags när frilansjournalisten Cédric Gouverneur från Le Monde Diplomatique kom på visit. Jag hämtade honom från … Fortsätt läsaLe Monde Diplomatique i Gállok (Kallak)
Äntligen är familjen samlade i pappas stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att berget ligger inne i världsarvet Laponia hindrar … Fortsätt läsaRekreation med familjen norr om Kvikkjokk
Arne Müller föreläser vid boksläppet av sin bok Smutsiga miljarder, på Ája i Jokkmokk den 25 augusti 2013. På SVT-journalisten Arne Müllers Facebookgrupp Norrlandsparadoxen läggs löpande diger och seriös information ut om tillståndet i Gruvsverige. Idag kom ännu ett fenomenalt inlägg. Den nyligen belönade guldspadevinnaren refererar … Fortsätt läsaKlimatet och metalleffektivitet
Min sambo Åsa förklarar på sin Facebooksida hur Nordenskiöldsloppet och journalisten Arne Müllers Guldspade-pris för sin bok Norrlandsparadoxen hänger ihop: Var ute en snabbis med hunden ikväll och konstaterade att det frasade under stövlarna och var is på vattenpölarna. Blir glad för Nordenskiöldsloppets skull. Men … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet och Arne Müllers guldspade
Svartträskgruvan, Storuman den 3 april 2016Svavelstanken ligger tät. Det vita är inte snö, utan kalk. Som konstgjord andning. Desperation för att få stopp på flödet av frigjorda tungmetaller. Och kalken kanske kommer från Gotland…Det svenska samhället har börjat sanera nu. Över hundra miljoner lär det … Fortsätt läsaSvavelstank i sanerad gruva
Världens starkaste lok drar 68 malmvagnar i en 750 meter lång rad. Hela ekipaget kan lasta 8 600 ton järnmalm. Varje dygn går tio sådana tågset mellan Kiruna och Narvik. Om några år kanske det blir dubbelt så många, när den svenska staten investerat minst … Fortsätt läsaKiruna och LKAB
