Massgraven i Dálvvadis/Jokkmokk bemöts av likgiltighet från alla myndigheter. För fyra år sedan skrev jag inlägget Massgrav i Jokkmokk med 60 kranier. Jag har sedan dess förkovrat mig mer om lådan med skelettdelarna från cirka två hundra samer. Delar som kom i dagen under markarbeten … Fortsätt läsaMassgraven i Dálvvadis/Jokkmokk bemöts av likgiltighet
Aktivister för Gállok – skriv upp dig! Det är suveränt om du vill hjälpa till i motståndet mot gruvan 
In English below. Fredlig civil olydnad i Gállok kan komma att bli verklighet igen Sveriges förra socialdemokratiska regering gav i mars 2022 tillstånd för en … Fortsätt läsaAktivister för Gállok – skriv upp dig!
Avrättsbacken i Jokkmokk 1823. Forskaren Mattias Johansson, med rötterna i Piteå och Arvidsjaur, läste mitt blogginlägg Halshuggning i Jokkmokk från den 10 november och grävde snabbt fram mer information. Berättelserna om avrättningen som prästen Harald Grundström samlat in stämmer inte enligt tingsprotokollet. Citat Mattias Johansson … Fortsätt läsaAvrättsbacken i Jokkmokk 1823
Kranium på Moderna museet i Stockholm för att symbolisera detta inlägg om halhuggningen i Jokkmokk … Fortsätt läsaHalshuggning i Jokkmokk
Myren är ett historiskt arkiv. I långliga tider har myren varit den plats där mina förfäder deponerat bland annat tjurvedsskidor. Den syrefattiga myren bevarar skidorna så att de inte åldras, torkar och hålls spänstiga till nästa gång de ska användas. Ibland lagrades skidorna över sommaren … Fortsätt läsaMyren är ett historiskt arkiv
Fångstgroparna vid Bidtja. Jag har ett bra tag funderat på det 650 meter långa fångstropssystemet med 17 gropar som finns cirka tre kilometer väster om Bidtja/Nautijaur i Jokkmokks kommun. Så smart för vildrenfångst systemet ligger i landskapet. På en nord-sydlig ås mellan myrar och tjärnar … Fortsätt läsaFångstgroparna vid Bidtja
Sápmi Tales om timmerkåtor. Sápmi Tales är en videoblogg där jag, Tor L. Tuorda, berättar om delar av vår långa, rika, spännande och ibland dramatiska samiska historia från platser i landskapet som skildringen berör, bland andra Nuortta Suohppa, Bubbelvakarna, Tsåkakgubbens boplats, Luossamuorkke och Vállásj. Jag … Fortsätt läsaSápmi Tales om timmerkåtor
SÁPMI TALES OM TINGET I HYTTAN 
Sápmi Tales om Tinget i Hyttan. Videon h är en insats för folkbildning om samisk historia. En historia som få svenska medborgare känner till. När SVT och statsmakten inte vill belysa den samiska historien, utan bara historien … Fortsätt läsaSápmi Tales – tinget i Hyttan, Kvikkjokk
Ännu en arkeologisk undersökning i Gállok. 2012 hjälpte arkeologen Gunilla Larsson oss i nätverket Gruvfritt Jokkmokk att ideellt inventera Gállok på samiska fornlämningar som härdar, boplatser, kokgropar, förrådsgropar, med mera. Ett jobb som gjordes eftersom den undersökning mineralprospektören finansierade för sin första MKB var bristfällig. … Fortsätt läsaÄnnu en arkeologisk undersökning i Gállok
Tina Harnesk gör bokresearch. Igår kom hon fräsande alltför fort och missade den lilla infarten. ”Vänd om på parkeringen och ta första till vänster”, säger jag i telefonen. Hon parkerar och kliver ur bilen. Lyser av driv och glädje när jag möter henne för första … Fortsätt läsaTina Harnesk gör bokresearch
Tsåkakgubbens livsöde norr om Kvikkjokk. Inför att jag igår i Giron/Kiruna visade bilder och berättade om gammelskogar, historia och kultur vid Huhttán/Kvikkjokk hittade jag nya uppgifter om Tsåkakgubben och hans familjs livsöde norr om Kvikkjokk. Uppgifterna kom från kyrkans Födelse- och dopbok för Kvikkjokk.På denna … Fortsätt läsaTsåkakgubbens livsöde norr om Kvikkjokk
Skotertur i kulturlandskapet. Huhttán, Sládán, Mállenjárgga, Livkko, Vuogájávre, Tsielekjåhkå, Unna Vuogá, Fieres, Ruopsok, Rákkas, Ridovárre, Stájgáguovddel, Gurávágge, Bávve, Darrevuobme, Darrávrre, Darreädno, Ántilåpptå, Bádurgårsså, Måskásjguojkka, Rivggonjunnje, Såmmarlappa, Gárddevárre. Så nedströms Darrávrre: Luoppal, Basseuksa, Unna luoppal, Njoammelgårttje, Njunjes, Bäcken, Råvejåhkå, Rávvdagiedde. (Återkommer om namnen i del 2.) … Fortsätt läsaSkotertur i kulturlandskapet
Samisk representation i Stockholm. När jag rest till Stockholm har jag aldrig besökt vare sig Nordiska museet eller Historiska museet. Har tänkt att de här museerna besudlas av unken svensk nationalism från fornstora dar, typ, och därför är ointressanta. Men jag betade ändå först av … Fortsätt läsaSamisk representation i Stockholm
Vandaliserat fornminne. I augusti 2012 vandrar jag, Åsa och Astrid till berget Ruovddevárre tolv kilometer norr om Huhttán/Kvikkjokk. Vi plockar lite hjortron och går runt bland gamla tallar och granar. Så så kommer vi till den vältimrade Gruvstugan uppförd kring förra sekelskiftet. Vi tittar på … Fortsätt läsaVandaliserat fornminne
Ny detaljplan för Kvikkjokk, bullshit Synpunkter gällande detaljplan för Kvikkjokk 3:23-1 diarienr 2020:944 Nedan lämnar jag löpande synpunkter på delar av den detaljplan Jokkmokks kommun har upprättat för Kvikkjokk. Rent allmänt kan jag konstatera att detaljplanen innehåller åtskilliga sakfel, vilket är anmärkningsvärt. Det är beklagligt om … Fortsätt läsaNy detaljplan för Kvikkjokk, bullshit
Lappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje. Hedrande nog blev jag den 2 november inbjuden till Lars Thomasson-symposiet, som arrangeras av Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, för att hålla föredrag om vad jag fördjupat mig i om några lappskatteland i Jokkmokks socken. … Fortsätt läsaLappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje
Samer och folkungar Luleå 1223. Samer vid älvsmynningen. Ljud från mygg, renskällor och stojande barn blandas med vuxnas skratt, klunkande vatten och sprattlande fisk. Noten är just uppdragen. Nu ska familjens sijdda festa vid elden. Ieddne spjälkar fisken med van knivföring. Sik, harr, lax och … Fortsätt läsaSamer och folkungar Luleå 1223
Institutet för mänskliga rättigheter i Gállok. Igår guidade jag direktören Anders Kompass och utredarna Anna Jacobson och Linde Lindkvist från Institutet för mänskliga rättigheter, lokaliserade i Lund. De ville till Gállok och ville veta allt. Så jag berättade och de frågade. Vi började på Udden … Fortsätt läsaInstitutet för mänskliga rättigheter i Gállok
Stenåldersboplatsen i Parki 2. I natt fortsatte jag att söka efter stenåldersboplatsen på dämningszonen för Parkidammen. Vattnet har sköljt över den forna stranden och på det kalhuggna överdämda området ända sedan 1970. Jord och sand har eroderat bort och plana ytor har blivit sluttande, ner … Fortsätt läsaStenåldersboplatsen i Parki 2
Stenåldersboplatsen i Parki 1. Det är nu och någon vecka till som det går att återse de arkeologiska fynd som arkeologer hittat och dokumenterat inför Vattenfalls bygge av Parki kraftsstation 1967-1970. Vattnet stiger snabbt i magasinet, så det gäller att ge sig ut och leta … Fortsätt läsaStenåldersboplatsen i Parki 1
SVT nobbar filmen Sjumilaskogen. Min film Sjumilaskogen är en kärleksförklaring till alla riktiga skogar som den gamla skogen väster om Jokkmokk och vid Tjieggelvas i Arjeplogs kommun. Här finns obrutna skogsekosystem med släktskap från de första växterna som vandrade in efter att isen smält bort … Fortsätt läsaSVT nobbar filmen Sjumilaskogen
Sponsra kvikkjokk.nu. En ny vår väntar. Nya kamper, ny aktivism. Den planerade gruvan här i närheten lär väl få den socialdemokratiska regeringens godkännande någon gång i mars och många fler kalhyggen och vindkraftsparker lär också bli verkliget. Jag har bloggat här sedan 2010. Egentligen mycket … Fortsätt läsaSponsra kvikkjokk.nu
Mats Jonsson – Avvittringen, hur den svenska staten stal samiska marker. Den augustprisnomierade författaren Mats Jonsson beskriver pedagogiskt och kortfattat i sin bok När vi var samer svenska politikers stöld av alla samiska marker i Sábmie, Sápmi, Sábme, Saepmie (stavat på språken umesamiska, nordsamiska, lulesamiska … Fortsätt läsaMats Jonsson – Avvittringen, hur den svenska staten stal samiska marker
Skrot i Laponia. Det finns mycket skrot som svenska forskare och gruvtroll lämnat kvar efter sig i världsarvet Laponia. Eftersom det rör sig om just svenska lämningar på traditionellt samiska marker betraktas dock skrotet som heligt. Till och med skyddat i Kulturmiljölagen. Visst skräp härstammar … Fortsätt läsaSkrot i Laponia
Barktäkter i Sábme. Några av mina bilder av samiska barktäkter där många av dem är riktigt gamla. Den äldsta barktäkten som forskningen känner till är cirka 2400 år gammal. Barken skars ut i juni, biehttsemanno – tallmånaden på lulesamiska – när barken var mest välsmakande … Fortsätt läsaBarktäkter i Sábme
Intakt samiskt kulturlandskap vid Tjieggelvas. Båten vi åkte med passerade i full fart den karaktäristiska klippan på Lulep Rámanj och det samiska småbruket vid dess fot. Urskogen väntade. Intakt samiskt kulturlandskap vid Tjieggelvas. I helgen dokumenterade jag ett område av gammelskog norr om Tjieggelvas vid … Fortsätt läsaIntakt samiskt kulturlandskap vid Tjieggelvas
Forntida jakt vid Nuortta Suohppa. I denna nordöstra vik av Vuoskunjávrre är det vindstilla när solen går ner över Biehtsesasse. Min morbror Mauritz Eriksson var mycket intresserad av spår och lämningar från forntidsfolket i skogar och på fjäll. I början på 1980-talet visade han mig … Fortsätt läsaForntida jakt vid Nuortta Suohppa
Det har varit enormt roligt att samarbeta med Anna och Marina i Skogsupproret, som är en underfraktion till aktivistgruppen XR, Extinction Rebellion Sverige.Vi har gjort ett antal bilder som visar de spår från den uråldriga samiska kulturen som hotas av bland andra Sveaskog. 3,4 procent … Fortsätt läsaSpår i det samiska kulturlandskapet hotade av skogsmissbruket
Astrid Lindstrand Tuorda jojkar på Extinction Rebellions aktion vid Sveaskogs huvudkontor på Torsgatan i Stockholm den 6 november 2020. Foto: XR Sverige. Sveaskogs VD Hannele Arvonen är sparkad. Anledningen är den massiva skövling av naturskogar som miljörörelsen, samebyar och Sametinget kritiserat bolaget för allt flitigare … Fortsätt läsaSveaskogs VD offras för politikers likgiltighet
Skriver denna artikel för att upplysa människor om hur företaget Vattenfall fungerar, om klimatförändringarnas direkta påverkan på isarna och om det olämpliga i att kalla vattenkraften för en grön energikälla. Hoppas också att många miljöpartister i regeringen kan förstå detta faktum. Drabbas nu inte av … Fortsätt läsaNya klimatet och Vattenfall ger livsfarliga isar
År 1605 beslutades att Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis skulle bli marknadsplatser med egna kyrkor. Läs mera här. Tre årtionden därefter startade den svenska staten Piteå silververk och knappt tre decennier därefter Luleå silververk. Innan marknaderna, kyrkorna, gruvorna och smälthyttorna var Sábme, Sápmi, Saepmie … Fortsätt läsaSvenskt gravskick av samer i Sápmi
Kartdump från Fornsök som visar ett fångstgropssystem mitt i en contortaplantering under berget Jarre vid Gárásj, väster om Jokkmokk. Det en kvadratkilometer stora naturreservatet Jarrebäcken vid Gárásj väster om Jokkmokk såg nyligen dagens ljus. Det tackar vi för 
Om skogsmissbruket inte fått grönt ljus … Fortsätt läsaFångstgropar i Jokkmokk förstörda av skogsmissbruket
På Fornsök har ett nytt fångstrogssystem registrerats i Sarek, söder om Tjahkkelij. Fångstgropssystemen är onekligen mäktiga formationer och fornlämningar. Som gravhögar och runstenar, men i Sábme. När jag hittade en speciellt tydlig och talande fångstgrop under fjället Vuogá väster om Kvikkjokk var bara det fyndet … Fortsätt läsaStora fångstgropssystem i och utanför Laponia
Det 25 kilometer långa Tjaktjajaurmagasinet i Lilla Lule älv försörjer turbinerna i Seitevare kraftstation med vatten. Bilden är tagen i slutet av maj, då magasinets vattennivå är lägst på året efter vinterns elkonsumtion. Flera hundra meter långa gyttjiga stränder ligger helt kala med den ihopsäckade … Fortsätt läsaVattenkraften, en grön och hållbar energikälla?!
Blaikengruvan var i drift mellan åren 2006 och2007. Trots sin korta livslängd lyckades gruvan bli en miljömässig katastrof där enorma mängder av framför allt zink släpptes ut i Stuora Sjukta/Storjuktan. Studenter uppmärksammade och analyserade naturförstörelsen. En av dem intervjuades 2015, källa.– Värst drabbat är ett … Fortsätt läsaDen svenska modellen
Stensättningar har blivit allt vanligare under senare år. Här efter Padjelantaleden vid Rávddasavvon, Kvikkjokk. Stenarna placeras runt brasan, tydligen för att hindra elden att sprida sig. Aluminiumfolie som inte brinner har lämnats i eldstaden. Också det en vanlig syn numera. Det spelar ingen roll om … Fortsätt läsaEldstenar tas från arkeologiska fornfynd
Gunilla Larsson, arkeolog. Prospekteringsbolaget Beowulf Mining Plc. från England provborrar för ett eventuellt dagbrott vid Gállokjávrre mellan Björkholmen och Randijaur fem mil väster om Jokkmokk. I området har arkeologen Gunilla Larsson på ideell basis letat fornlämningar. Gunilla har har sina rötter i den gamla skogssamebyn … Fortsätt läsaArkeolog på Tjäruborgarens land
Samiska byggnader i Geunja, Ammarnäs. Filmprojektet om det samiska köket fortsätter. 5-7 juni samlades deltagare i Geunja på en örtkurs under ledning av Greta Huvva. Jag filmade insamlingen av bland annat tolta, lappsyra, fjällsyra, kvanne och rosenrot, samt tillredningen av örterna. Men också de uppbyggda … Fortsätt läsaPå tidsresa i Geunja
Sverige är den globala gruvnäringens jultomte! I över hundra år har Staten finansierat undersökningar om var landets brytvärda metaller fanns att utvinna. Geologer, säsongsanställda och flygare har samlat in mineralprover och utförde mätningar. I stort sett hela landet karterades. 100 000 dokument i form av … Fortsätt läsaSverige är den globala gruvnäringens jultomte!
