Fångstgroparna vid Bidtja

Jag har ett bra tag funderat på det 650 meter långa fångstropssystemet med 17 gropar som finns cirka tre kilometer väster om Bidtja/Nautijaur i Jokkmokks kommun. Så smart det ligger i landskapet. På en nord-sydlig ås mellan myrar och tjärnar som effektivt spärrade av vildrenarnas flyttningsväg. Så lät att gräva, fantiserade jag om utifrån kartbilden, i sanden på åsen. Men jag har aldrig tagit mig dit. Förrns nu.

Byn Bidtja/Nautijaur, skymtar nästan längst bort nästan i bildens mitt.

Åsa, Nils och jag begav oss till platsen. Lätt att hitta och nära att gå från bilen. Jag har sett många fångstgropar i mitt liv och vet hur mediokra de ibland kan te sig. När de var i drift för 300 till 3000 år sedan, eller ännu längre tillbaks i tiden, kunde vara nära två meter djupa, med en ihoptimrad kista av spräckta stockar längst ner för att låsa renarnas klövar. Med åren har kanterna eroderat så gropens djup är numera urschlig. Ibland inte ens en halvmeter. Värst eroderar det i sandjord, som systemet vid Bidja nu mycket riktigt visade sig vara anlagd i. Första gropen hittade Nils. Han har en märkligt utvecklad iaktagelseförmåga. Igår kväll hittade Nils för övrigt också en tydlig arran vid grustaget i Randijaur. Den från byn räknat närmaste fornlämningen som jag känner till.

Den första fångsgropen från norr som Nils direkt lade märke till.

Tänka sig att de jagade vildrenar just här. Att jägarna, troligen hela familjer med barn och allt, drev dem, mest troligt också med hjälp av hundar, till spärrstängslet som bör ha byggts upp mellan groparna. Den enda öppningarna som fanns för de skrämda djuren var just över den maskerade gropen. I dem hamnade renarna, oundvikligen. Kanske ett tiotal vid varje jakt? Så avlivades djuren kanske med stick av ett spjut i bogen, om det var en större tjur eller också kan en jägare ha kastat fast hornen med lasso medan en annan stack bytet i nacken. Så drog du upp kropparna på sidan om groparna och slaktade dem. Tömde nätmagar och fyllde dem med blod. Tog vara på precis allt från renen för mat och sömnad. Vilken fest det ska ha varit!

Tyvärr har skogsmissbruket (Fastighetsverket, fd. Domänverket) inte kunnat låta bli av avverka (gallra) vid fångsgropssystemet. Detta trots att det tillhör den mäktigaste arkeologiska lämningen i Sábme. Grävda av samer eller av samernas förfäder. I vissa fångstgropssystem kan det finnas mer än 250 gropar!

Ingen vet när fångsgropsjakten började praktiseras. När den första gropen grävdes. Min egen teori är att det skedde just efter att Inlandsisen drog sig tillbaks för kring nio tusen år sedan. Det torde ha varit den effektivaste metoden för att få mat, åtminstone under sensomrarna och tidig höst när renarna var fetast. Ingen kan säga hur lång tid fångstgropsjakten praktiserades. Om vissa system sköttes om och användes av alla generationer. Vissa uppgifter säger att samer jagade med fångstgropar ända in på 1900-talet. Teoretisk sett alltså i nära nio tusen år. Det är fascinerande att tänka sig!

Nu är också Nils och Åsa rejält kalibrerade på hur fångstgroparna ser ut i terrängen. Nu på en lång sandås. Tidigare på stenig mark vid Alep Stájnasjávrre. Bägge systemen ligger på det tidigare lappskattelandet Tjäruborgarens land. Jag ska fortsätta söka fler system på landet. Det bör finnas vid Gállok 😀


I sommar har jag tagit det som jobb att informera och folkbilda om samisk historia. Besök gärna min YouTube-kanal och se Sápmi Tales, där jag just startat mina videobloggar. Jag tar tacksamt mot donationer för mitt arbete så att jag kan publicera många fler skrivna och filmade blogginlägg. Swish 0702300955, tack 💚


Visits: 170

2 svar på ”Fångstgroparna vid Bidtja”

  1. Tor, en av groparna i ett av systemen på Älvnäset är undersökt och daterad. 8000 år gammal…

    1. Sanslöst, det visste jag inte. Åtta tusen år, makalöst!!! Ni gjorde verkligen ett superbra jobb på Vuollerim 6000. Är storligen imponerad av din och Ulf Westfals insats💚

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *