Lappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje

Lappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje. Hedrande nog blev jag den 2 november inbjuden till Lars Thomasson-symposiet, som arrangeras av Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, för att hålla föredrag om vad jag fördjupat mig i om några lappskatteland i Jokkmokks socken. Men först ut var forskarna vid Várdduo Åsa Össbo och Gudrun Norstedt.

Åsa berättade om skattelandsforskningen 100 år efter den så kallade skattelandsutredningen. Ett tunt och svepande alster, gjort av den nybakade juristen Åke Holmbäck. En förmåga som gjorde sitt yttersta för att försvaga de samiska skattelandens styrka. Att samerna endast hade nyttjanderätt till sina skatteland, vilka ju staten ansåg sig äga.
“I senare tid har forskare som Kaisa Korpijaakko-Labba och Lennart Lundmark visat att detta inte stämmer. De har påpekat att samernas rätt till mark och vatten var mycket stark i Sverige fram till 1700-talets slut, i varje fall lika stark som den självägande bondens.” Citat från presentationen av symposiet.

Gudrun Norstedt talade om hur resursutnyttjandet kunde te sig på skattelanden, med fokus Sweither. Beställ hennes förträffliga bok Lappskattelanden på Geddas karta – Umeå lappmark från 1671 till 1900-talets början

Gudrun Norstedt beskriver skattelandet Sweither.

Åsas och Gudruns föredrag gav otroligt mycket spännande och givande information. Det är så värdefullt att det finns forskare om samisk historia och kultur som fylligt presenterar sina rön. Forskare som kan läsa den ofta svårtydda handstilen på handlingar i bland annat Riksarkivet. Som ger oss kunskaper, och verktyg.

I mitt eget föredrag ägnade jag mig mycket åt forskaren Filip Hultblads bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken, en bibel för de som är intresserade av släktförhållanden, orter, liv och bärgning i det lulesamiska området. Jag berättade också om min egen lilla utredning som jag gjorde i skriften Pirkit Amma – legend i kulturlandet, i ett projekt som Region Norrbotten och länsstyrelsen drev för att skildra det samiska immatriella kulturlandskapet.

På sessionen om lappskatteland på Lars Thomasson-symposiet i Ubmeje berättade jag om hur samer kunde leva och verka på de här skattelanden med småskalig och intensiv renskötsel, omfattande fällfångst av pälsvilt och tjäder, fiske, samlande, med mera. Hur samerna brukade markerna utan att förstöra dem. Till skillnad mot för idag, i den västerländska ekonomismen, där all natur prompt ska förintas och snabbt omvandlas till pengar, som ju anses vara det enda värdet.

Jag berättade om nedmonteringen av lappskattelanden som gjorde denna storskaliga markstöld möjlig. Om avvittringen, där gubbar döpte om de samiskt ägda skattelanden i jordaboken från skattejord till krono dito. Man behövde inte dräpa någon av urfolket, som i Nordamerika, för sin landgrabbing. Det räckte med gåspennor. Och hur skövlingarna bara fortsätter, men nu i namn av “grön omställning”.
.
Mer info på bloggen:
Lappskatteland i Jokkmokk
Lappskatteland inhandlat av den svenska staten

Visningar: 340