Motståndet mot gruvan i Gállok, Kallak 2010-2022

Mars 2011. Jonas Vannar från Sirges sameby, Mattias Pirak från Jåhkågasska tjiellde och jag för det då relativt nybildade nätverket Gruvfritt Jokkmokk (som då hette Inga gruvor i Jokkmokk) kom tidigt överens om hur vi tillsammans skulle lägga upp motståndet mot den planerade gruvan i … Fortsätt läsaMotståndet mot gruvan i Gállok, Kallak 2010-2022

Naturvårdsombudets rapport del 2

I början av 1990-talet tjänade jag som gruppledare för Miljöpartiet de gröna i Jokkmokks kommunfullmäktige. MP lade en motion tillsammans med centerpartiet om att anordna en återvinningscentral i Jokkmokk. Motionen röstades ner av den socialdemokratiska majoriteten. Sossarna tyckte inte att en återvinningscentral var en bra … Fortsätt läsaNaturvårdsombudets rapport del 2

Svenskarnas rasbiologi skändade min mormor

Svensk rasbiologi skändade min mormor. Hitlers idol, det svenska rasbiologiska institutet, utförde 1931 rasistiska kroppsmätningar i bland annat Kvikkjokk. Bilden: A4-skriften på engelska med rubriken List of measured lapps från Sveriges Rasbiologiska institut. Jag har fått en ny vän. Det är jag glad för. Vi … Fortsätt läsaSvenskarnas rasbiologi skändade min mormor

Sveaskogs klapprande renhovar

De svenska skattebetalarnas eget skogbolag Sveaskogs kompetens är att kalavverka skog, markereda kalhyggen och plantera träd. Bolagets biologiska färdigheter är lika med noll vilket deras beskrivning av renen är ett exempel på. Renen har klövar. Hästen hovar. Därmed är “klapprande renklövar” en korrekt beskrivning. Texten … Fortsätt läsaSveaskogs klapprande renhovar

Skogslandet – en granskning, biobränsen

Etablissemanget anser att biobränseln är lösningen på klimatkrisen. Men att elda upp skogsråvaran ökar istället dramatiskt utsläppen av växthusgaser som koldioxid, metan och lustgas. ”Stefan Wirsenius, docent i miljö- och resursanalys av jordbrukssystem vid Chalmers tekniska högskola, beskriver på telefon att det kan ta upp … Fortsätt läsaSkogslandet – en granskning, biobränsen

Skogslandet – en granskning, av lobbyister…

Jag har läst ut Lisa Röstlunds bok Skogslandet – en granskning och är allvarligt imponerad. Vilken otrolig bedrift! Vilken proffsig och gedigen bok! Vilket viktigt jobb denna drivna journalist har gjort, både med alla artiklar om skogsbruket på hennes arbetsplats Dagen Nyheter men också med … Fortsätt läsaSkogslandet – en granskning, av lobbyister…

Är Sveaskog ett företag?

Företaget Sveaskog (särskrivet) huserar med andra företag i ett stort gult hus vid djursjukhuset i Gammelstad nära Luleå. Ett företag byggs successivt upp utifrån en affärsidé gjord av en eller flera entreprenörer. För finansiering behöver banken bland annat en affärsplan för att entreprenörerna ska kunna … Fortsätt läsaÄr Sveaskog ett företag?

Samer mot samer efter statens dribblande

Den 17 juni föll tingsrättens dom i Vapstensmålet. Vapstens lappby, som organiserar sydsamer med i tid räknat längre rötter i området, har stämt Vapstens sameby, där idag endast ättlingar till inflyttade nordsamer ingår. En rättsprocess som tagits om i tingsrätten, eftersom den första ogiltigförklarades. Utfallet … Fortsätt läsaSamer mot samer efter statens dribblande

Naturskogen i Gállok

Igår vandrade jag omkring i gammelskogen i Gállok/Kallak för att uppleva och dokumentera. Skogen är på cirka fem kvadratkilometer och ligger på berglandet Átjek – Roavvoajvve och är av Länsstyrelsen i Norrbotten föreslagen till att bli naturreservat. Det är en så kallad kontinuitetsskog som aldrig … Fortsätt läsaNaturskogen i Gállok

Institutet för mänskliga rättigheter i Gállok/Kallak

Igår guidade jag direktören Anders Kompass och utredarna Anna Jacobson och Linde Lindkvist från Institutet för mänskliga rättigheter, lokaliserade i Lund. De ville till Gállok och ville veta allt. Så jag berättade och de frågade. Vi började på Udden i Randijaur, där man har god … Fortsätt läsaInstitutet för mänskliga rättigheter i Gállok/Kallak

Naturvårdsombudets rapport del 1

På dämningszonen till Parki kraftverksmagasin i Lilla Lule älv finns mycket skrot att hitta i maj, när vattenståndet är lågt. Det mesta torde härröra från Vattenfalls utbyggnad vilken här upphörde 1970 när Parki var färdigbyggt. Däck, hydraulslangar, rör, vajrar, elkablar, mätutrustning, plast. Antagligen ser det … Fortsätt läsaNaturvårdsombudets rapport del 1

Naturvårdsombud för Jokkmokks kommun, vad är det?

Det är jag som under den senaste fyraåriga mandatperioden tjänat som förtroendevalt naturvårdsombud (MP) för Jokkmokks kommun. Min ersättare heter Lars-Ivan Tuolja från Samernas väl (SV). Jag har väntat och väntat på att få yttra mig om något ärende som rör det viktigaste vi har, … Fortsätt läsaNaturvårdsombud för Jokkmokks kommun, vad är det?

FN och samer i Gállok!

Igår var en stor dag för gruvmotståndet i Jokkmokk. FN:s specialrapportör för urfolksättigheter José Francisco Cali Tzay besökte Gállok/Kallak med två medarbetare. Han ville träffa de samebyar som direkt kommer att drabbas av denna gruva och alla andra gruvor som planeras i det Jokkmokk Mining … Fortsätt läsaFN och samer i Gállok!

FN:s specialrapportör för urfolk besöker Gállok

Direkt från miljökonferensen Stockholm +50 kom FN:s specialrapportör Francisco Calí Tzay idag till Gállok tillsammans med medarbetare och en samisk delegation från samebyarna Jåhkågasska och Sirges samt Sametinget. Francisco Calí Tzay ansvarar för rättigheterna för urfolk världen över och tillhör själv ett av Guatemalas 22 … Fortsätt läsaFN:s specialrapportör för urfolk besöker Gállok

Stenåldersboplatsen i Parki 2

Stenåldersboplatsen i Parki 2. I natt fortsatte jag att söka efter stenåldersboplatsen på dämningszonen för Parkidammen. Vattnet har sköljt över den forna stranden och på det kalhuggna överdämda området ända sedan 1970. Jord och sand har eroderat bort och plana ytor har blivit sluttande, ner … Fortsätt läsaStenåldersboplatsen i Parki 2

I Jokkmokk nonchaleras naturvårdsombudet

Jokkmokk har ett förtroendevalt naturvårdsombud som är tänkt att fungera som remissinstans vid exploateringar, med mera, som berör natur, miljö och klimat (kanske). Naturvårdsombudets ansvarsområde finns dock inte specificerat, flummigt nog, utan är en pappersprodukt, en gröntvätt. Titeln låter bra, men är endast fernissa. Det … Fortsätt läsaI Jokkmokk nonchaleras naturvårdsombudet

Statliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk

Gruvindustrin i Kvikkjokksfjällen har alltid präglats av en vildavästernmentalitet. 1600-talets tvång och tortyr av samer som vägrade dra silvermalm med sina renar och med två gruvor i Padjelanta och Sareks nationalparker vilka fortfarande läcker tungmetaller till Lilla Lule älv. Omfattande sprängningar på berget Ruovddevárre 12 … Fortsätt läsaStatliga SGU-ligister sprängde rödingsjö vid Kvikkjokk

Tensta konsthall och Fi i Gállok

Tänk ändå så många supporters och allierade vi hela tiden får i kampen mot den planerade gruvan i Gállok 🙂 Senast igår, då jag guidade internationellt anknutna till Tensta konsthall, men också ett antal från Feministiskt initiativ. Jag berättade om Gálloks historia, hotet, den socialdemokratiska … Fortsätt läsaTensta konsthall och Fi i Gállok

Rim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

Återigen överraskar mig Filip Hultblad och hans bok Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken utgiven 1968, då jag var sju år. Rimmarna, alltså den lulesamiska släkten Rim, har jag aldrig hört har varit verksamma i Kvikkjokksområdet, mest i bland annat Bårjås/Porjus, Muttos/Muddus … Fortsätt läsaRim skattade för fjäll vid Kvikkjokk

SVT nobbar filmen Sjumilaskogen

Min film Sjumilaskogen är en kärleksförklaring till alla riktiga skogar som den gamla skogen väster om Jokkmokk och vid Tjieggelvas i Arjeplogs kommun. Här finns obrutna ekosystem med släktskap från de första växterna som vandrade in efter att isen smält bort för nio tusen år … Fortsätt läsaSVT nobbar filmen Sjumilaskogen

Skogskonferensen Låt skogen leva

Jag deltog på Naturskyddsföreningens skogskonferens Låt skogen leva i Mora i fredags. En till största del rolig och givande tillställning, men intressanta föredrag och många fina möten med engagerade naturmänniskor. Per Angelstam berättade om biologisk mångfald, Erland Mårald om skogens sociala och kulturella värden och … Fortsätt läsaSkogskonferensen Låt skogen leva

Rasbiologin blev (folkmords)lag

När det statliga rasbiologiska institutet blev verklighet 1921 genomsyrade rasismen det svenska statsetablissemanget. Samer, romer, judar och tornedalsfinnar ansågs tillhöra så värdelösa raser att de knappt kunde ta hand om sig själva. Och samerna som folk skulle dö ut inom en snar framtid, sades det. … Fortsätt läsaRasbiologin blev (folkmords)lag