For på en liten skidtur med dotter Astrid härförleden. Vi startade vid masten i Gállok och skidrade efter myrlandet ner mot sjön Gállokjávrre. Passerade platsen för den ena av de två nedmultnade timmerkåtorna, korsade sjön och for förbi den andra kåtalämningen och sedan upp i … Fortsätt läsaSamiska avtryck i Gállok
Livet på ett samiskt skatteland 1724 innebar arbete från morgon till kväll. Alla i familjerna var tvungna engagera sig i försörjningen. Var det inte vedhämtning så gällde det jakt, fiske och skötsel av renarna, eller slöjda föremål, hämta vatten, bygga flakar, flå fällfångat vilt, bereda … Fortsätt läsaLivet på ett samiskt skatteland 1724
Det är stort att mina korta videor där renskötaren Rickard Länta berättar om det svenska skogsbruket får så stor spridning och ett sånt fint gensvar 
Naturvården har under mycket lång tid lyft problemen med det moderna skogsbruket. Många har kämpat stenhårt för att informera … Fortsätt läsaFilmer om skogsbruket ger reaktioner
Ovanstående utdrag är från Födelse- och dopboken i Riksarkivet. Tog hjälp av släktforskaren Agneta Silversparf för att tyda den i Hyttan (Kvikkjokk) boende kyrkoherde Alstadius text. Vissa delar är dock oläsliga: föräldrar Anders Andersson Swart i Partjaur och Jockmock , hu Segri PåhlsdotterChristnat den 13 … Fortsätt läsaSamisk by i Gállok 1722
Det är svårt att tyda text från början av 1700-talet, speciellt när man är nybörjare. Man får ofta gissa sig till orts- och personnamn, med hänsyn tagen till försvenskning och felstavningar. Att tyda handlingar i riksarkivet, som Födelse- och dopboken, tillsammans med andra uppteckningar, är … Fortsätt läsaSkogssamiska timmerkåtor vid Gállokjávrre
Bilderna visar delar av Lappstan i Arvidsjaur. Tillsammans med Lycksele, Jokkmokk, Jukkasjärvi och Enotekis beslutades 1605 att de skulle bli orter med marknadsplatser och egna kyrkor. Kung Karl IX ville förenkla för statliga fogdar och birlkarlar att driva in skatt från samerna, utöva rättsskipning och … Fortsätt läsa1750 brann Jokkmokk
Min nya granne i Huhttán schaktade i helget ut marken vid sin stuga. Grunden av en en kolbotten från 1660-1702 frilades. När jag var liten visade min morbror, som då ägde stugan, det svarta kolet i marken. Här hade det kolats flitigt för att underhålla … Fortsätt läsaBolmande hytta, rykande kolmilor och dunkande malmkross
Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa på Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 hade sällskap av två andra jokkmokkssamer, bland … Fortsätt läsaVar fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
Vi for på besök till Fotevikens friluftsmuseum i Skåne härförleden, som också kallas Vikingabyn. Intressant att se alla tidstypiskt klädda människor och alla hus, odlingar och djurgårdar. Hade dock förväntat mig att se något vikingaskepp i full skala, men där visades endast mindre båtar. En … Fortsätt läsaSytt samiskt flytetyg i vikingaby
På den samiska konfirmationen i Burträsk kyrka höll bland andra renskötaren och kulturarbetaren Jörgen Stenberg ett mycket fint tal. Han berättade bland annat att Burträsk ligger i Malå samebys vinterbetesområde med allt vad det innebär av odlingar, kalhyggen, vindkraftsparker, vattenkraftsutbyggnader, med mera.– Så ser det … Fortsätt läsaDet svenska kulturlandskapet
Rickard Länta från Jåhkågasska sameby berättar om hur det så kallade skogsbruket förstör renbetet och det samiska kulturlandskapet. I detta fall vid Tjåmotis efter Lilla Lule älv är statliga Fastighetsverket de skyldiga, men alla skogsbolag agerar respektlöst mot både renskötselns behov, naturvårdens och kommande generationers. … Fortsätt läsaSkogsbruket saboterar renbetet
Visningar: 14
Anita Gimvall har sina rötter i Storuman långt innan Sverige blev till som land. Långt innan Sverige utvecklades till kolonialmakt som tvingade samerna betala skatt för sina skatteland. Skatteland som den svenska staten sedan stal och idag själva exploaterar sönder och samman, eller låter andra … Fortsätt läsaDen svenska staten eldar upp samers byggnader
Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse har haft uråldriga samiska … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskog
Stödutfodring av renar. Jokkmokk, Sápmi. I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
Naturskyddsföreningens Lars Thure Lindholm, Karin Lexén, Ulrika Hjertstrand, Johanna Nilsson, Märith Lindholm och SVT Sápmis reporter Ann Catrin Stenberg Partapuoli på plats i Gállok oktober 2017. . .Den koloniala attityd som tidigare präglat Naturskyddsföreningen har allt mer luckrats upp. Under förra seklet vurmade NSF att … Fortsätt läsaNaturskyddsföreningen värnar urfolket samerna
Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten som en samisk man från … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var tredje timme dygnet runt. Klockan … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Udtja skogssameby skiljer renar i Racktjärn söder om Goabbdális/Kåbdalis. Filmade för första gången en skiljning med drönare Visningar: 66
”Kommunledningen i Jokkmokk med kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) vill ha en gruva i Gállok till varje pris, oavsett miljökonsekvenserna eller de orimliga samhällskostnaderna. De anser sig veta bättre än länsstyrelsens, Naturvårdsverkets, Riksantikvarieämbetets samt Sametingets samlade kompetens. Dessa fyra expertmyndigheter har kommit till slutsatsen att gruvprojektet … Fortsätt läsaHenrik Blind: Skrik om kris hjälper inte Jokkmokk
De har själva ingenting att komma med. I vanlig ordning hoppas de att någon annan ska lösa problemen. Väntar i kommunalkontoret bara, på att någon vältalig ska komma och uppvakta dem och lova jobb och välfärd. Tidigare var det Vattenfall och skogsbolagen eller takpannefabriken eller … Fortsätt läsaUran i Kallak ger Jokkmokk en strålande framtid
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare, så att staten medelst krut kunde spränga lös silvermalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så kallade lappskattelanden och anser inte att … Fortsätt läsaLappskatteland inhandlat av den svenska staten
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en fjällägenhet. Som … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
I världen, Europa och Sverige hårdnar attityden mot minoriteter och mångfald. Detta gäller också i en liten inlandskommun i Norrbotten. Vi vill med det här debattinlägget visa hur ett kolonialt, rasistiskt präglat arv förvaltas av en samtida kommunledning på ett sätt som påverkar hela den … Fortsätt läsaHårdare klimat för samer i Jokkmokk
Bild: Juŋgátjåhkkå i Badjelánnda. Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Dock har jag inte fått tillstymmelse av respons på mina förslag eller … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas norra strand. Då Amma var liten … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
Jag har under lång tid förundrats av den ovilja regeringar har av att revidera minerallagen. Oavsett hur många Talvivaara, Northland, Blaiken eller Svärtträsk som briserat tickar den ålderdomliga lagen på utan att ändras. Det spelar ingen roll hur många anmälningar som görs mot mineralprospektörer och … Fortsätt läsaArne Müller om Kallak
Det råder delade meningar om vem som har rätt att kalla sig same och få rösta i Sametinget. Vissa anser att det räcker med att uppfylla villkoren som sametingets politiker själva har utformat, vilka hittas på Sametingets hemsida: För att bli upptagen i sameröstlängden ska du uppfylla två kriterier. … Fortsätt läsaExploateringssamer skapar oro
Greta höll i en matlagningskurs i det fantastiska Geunja väster om Ammarnäs. Så blev det ännu en kurs i Tärnamo söder om Tärnaby där deltagarna fick lära sig ta reda på allt från två renkroppar. Sedan matlagning på Samernas i Jokkmokk och anrättningar med örter, njuranfetasvept … Fortsätt läsaGreta Huuva
