Tor Tuorda Kvikkjokksfotografen
Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare, så att staten medelst krut kunde spränga lös silvermalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så kallade lappskattelanden och anser inte att … Fortsätt läsaLappskatteland inhandlat av den svenska staten
Var med sonen Nils till mor May-Britts grav på Kvikkjokks kyrkogård. Den 17 mars för 28 år sedan tog cancern henne. Ännu idag är saknaden efter henne enorm. Hemskt att hon inte fick uppleva Astrid och Nils, och förstås Åsa. De hade kommit väldigt bra … Fortsätt läsaVid mors grav i Kvikkjokk
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en fjällägenhet. Som … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Bild: Juŋgátjåhkkå i Badjelánnda. Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Dock har jag inte fått tillstymmelse av respons på mina förslag eller … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas norra strand. Då Amma var liten … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
På 1400-talet finansierades bygget av Uppsala universitet med pengar från laxfisket i Edefors i Luleälven. Under samma sekel bekostade Luleälvens laxar också uppförandet av Gammelstads kyrka.På den tiden kunde man se hur pengar från stulna naturresurser i Sábme fördelades. Idag rinner miljarderna från timmer, massaved, vattenkraft, … Fortsätt läsaBygget av Uppsala universitet finansierades av lax från Luleälven
Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog till att ägandet av … Fortsätt läsaSveriges rekord i tjuveri innehas av Sverige
Tänker tillbaka på sommarens begivenheter vid Västerås, där jag hälsade på min son Anton och hans fina familj. De hade planerat en cykeltur till Anundshög och det blev en verklig hit. Vid gravhögen – Sveriges högsta som mäter nio meter- pågick pokemonjakt, senare också drakflygning, och … Fortsätt läsaPokemonjakt och kraftsamling vid grav
Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes till soppor, med mera. Barken … Fortsätt läsaUtrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet
Huhttán, Kvikkjokk. Gamájåhkå ständig ljudkuliss. Fri och outbyggd. Men så har det inte alltid varit. Också här har det exploaterats med vattenhjul till malmkross och blåsbälgar för den smälthytta, Luleå silververk, som började byggas här år 1660. Bergmästare och chef för hela alltet var Isak Tiock. En förmåga som på kort tid fick … Fortsätt läsaIsak Tiock, Bergmästare i Kvikkjokk, hemmansägare i Böle
Jag har tappat räkningen om hur många journalister och akademiker som ringt mig för en intervju, kommit på besök i Randijaur eller guidats i Gállok (Kallak). Senast var i torsdags när frilansjournalisten Cédric Gouverneur från Le Monde Diplomatique kom på visit. Jag hämtade honom från … Fortsätt läsaLe Monde Diplomatique i Gállok (Kallak)
För kring åtta tusen år sedan nära den bortsmältande inlandsisen. Sedan landhöjning, brutala kast i klimatet, älgar, sjukdomar, frost, snö, köld, stormar. Anpassning, hela tiden anpassning. Just här. Numera fjällnära och så ännu en klimatförändring. Härdad. En orkan år 2001 fällde vissa, men några av … Fortsätt läsaAnpassad yngling
Äntligen är familjen samlade i pappas stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att berget ligger inne i världsarvet Laponia hindrar … Fortsätt läsaRekreation med familjen norr om Kvikkjokk
Min sambo Åsa förklarar på sin Facebooksida hur Nordenskiöldsloppet och journalisten Arne Müllers Guldspade-pris för sin bok Norrlandsparadoxen hänger ihop: Var ute en snabbis med hunden ikväll och konstaterade att det frasade under stövlarna och var is på vattenpölarna. Blir glad för Nordenskiöldsloppets skull. Men … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet och Arne Müllers guldspade
Utan Wolfgang Mehl, som jobbar på Jokkmokks kommun, hade det inte blivit någon nystart av Nordenskiöldsloppet. Wolfgang har den kunskap och det driv som krävts för att planera och anordna detta mastodontlopp. På P4 Norrbotten intervjuas han: Det är en fantastisk känsla. Jag tror nästan … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet, Wolfgang Mehl
Fullt ös i Purkijaur 05.15 på morgonen. Busslaster med åkare strömmar ner till startfållan. Musik, helikoptersurr och sorl av förväntasfulla skidåkare. Ingen har gjort det här förut. De ger sig alla in i det okända. Som Pavva Lassa Tuorda och Anders Rassa när de stod … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet, starten
Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut. Bilden: Jokkmokkssamerna Pavva Lasse Nilsson Tuorda och Anders Rassa just innan starten på skidturen på grönlandsisen 1883. Jag har sett denna bild många gånger förr, men aldrig analyserat den som nu. De åkte in i det okända Bägge två har korta … Fortsätt läsaSkidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut
1953 och två år framåt var min mor Maj-Britt småskolärare i Hoting, Jämtland. Jag och familjen passerade här igår och jag passade på att fotografera Centralskolan. Om det var just här moderskapet tjänstgjorde, vet jag dock inte. Jag ringde upp Maya-Lisa Karlsson, eller Emretsson, som … Fortsätt läsaMin mor i Hoting
Historikern Peter Ericson är specialiserad på samisk historia. Han har bland annat varit sakkunnig för samebyarna i Nordmalingsmålet och ägnar sig nu åt föreläsningsturnéer landet runt. På löpande band gräver Peter Ericson fram chockerande historiska uppgifter från svenska arkiv. Bland annat om skogssamerna. Från hans … Fortsätt läsaSveriges etniska rensning av skogssamer
I Nása, Nasafjäll, började den svenska staten bryta silvermalm år 1635. Samer tvingades att med sina renar dra malmen i pulkor till smältverket vid Säddvájávrres strand cirka 4,5 mil österut. Bland andra historikern Kenneth Awebro har skildrat denna mörka epok. Gruvprojektet var Sveriges svar på de … Fortsätt läsaNasa, ett nytt Alta?
Átjek är ett tungt och fruktat namn döpt från en av dem som råder.Vattenfall kalavverkade stora arealer och dränkte två samiska offerplatser när de reglerade Bárkávrre (Parkijaur) i slutet på 1960-talet. Det mesta av den urskog som växte vid berget är också kalavverkad. Skövlandet är hemskt … Fortsätt läsaRenarna fattar, men inte Sverige
Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt släktnamn. Vid tiden för den … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas
Erland Ström, Börje Danielsson och Mauritz Erikson vid en rysk flyktings grav vid Virihávrre i Bádjelánnda.Foto: troligen Karl-Aage Swartzkopf Flyktingmottagandet i Jokkmokk har sett olika ut under skilda tider. Under andra världskriget var det ett fåtal kommunbor som arbetade med flyktingarna – åtminstone i fält. Idag är det många anställda och … Fortsätt läsaFlyktingar i Jokkmokk
Jag var fyra år och bodde i lägenhet på Köpmangatan 6 i Malmberget med pappa Lennart som jobbade som ingenjör vid vägbyggen i samhället och mor Maj-Britt som var hemma med mig och min tre år yngre bror Ola. Mina minnen från tiden i Malmberget … Fortsätt läsaMinnen av Malmberget
På väg tillbaks från invigningen av vår utställning Om gruvan kommer på Tráhppie i Umeå närmade vi oss Piteå. I bilen fanns förutom jag dotter Astrid, sonen Nils, sambo Åsa och vännen Henrik. Vi var tvungna byta blöja på Nils och då fick jag ett infall … Fortsätt läsaMin bakgrund i Djupviken, Pite
Astrid, Nils, Åsa och jag bilade för första gången genom Norge för att ta oss till Västkusten. Vi körde genom det urgamla samiska kulturlandskapet – som för övrigt gäller allt landskap i Sápmi, Sábme, Saepmie – på den så kallade ”Vildmarksvägen” från Klihmpe/Klimpfjäll och stannade … Fortsätt läsaVildmarksvägen och Stekenjokk
Mitt samiska arv har jag alltid känt till men hållit för mig själv. Med min mor Maj-Britt talade jag om det då och då, men inte med min mormor Signe. Där var det locket på. För trettio år sen fanns inte läge att bejaka någon samisk … Fortsätt läsaLundberg blev Tuorda
Gunilla Larsson, arkeolog. Prospekteringsbolaget Beowulf Mining Plc. från England provborrar för ett eventuellt dagbrott vid Gállokjávrre mellan Björkholmen och Randijaur fem mil väster om Jokkmokk. I området har arkeologen Gunilla Larsson på ideell basis letat fornlämningar. Gunilla har har sina rötter i den gamla skogssamebyn … Fortsätt läsaArkeolog på Tjäruborgarens land
Från centrum i den nymornade kolonin som bröt silvermalm via jordbruksbygd till turistort har Kvikkjokk blivit en lekstuga. Sommarstugetomterna säljs som spön i backen, helikopterbolagen flyger utförsåkare och ripjägare. Och forskare plågar björnar, loar och järvar för att göra batteribytare och doktorander glada. Kyrkan, vilken … Fortsätt läsaKvikkjokk – en lekstuga
Samiska byggnader i Geunja, Ammarnäs. Filmprojektet om det samiska köket fortsätter. 5-7 juni samlades deltagare i Geunja på en örtkurs under ledning av Greta Huvva. Jag filmade insamlingen av bland annat tolta, lappsyra, fjällsyra, kvanne och rosenrot, samt tillredningen av örterna. Men också de uppbyggda … Fortsätt läsaPå tidsresa i Geunja
