Vildmarksvägen och Stekenjokk
on 15/07/2014


Astrid, Nils, Åsa och jag bilade för första gången genom Norge för att ta oss till Västkusten. Vi körde genom det urgamla samiska kulturlandskapet – som för övrigt gäller allt landskap i Sápmi, Sábme, Saepmie – på den så kallade “Vildmarksvägen” från Klihmpe/Klimpfjäll och stannade till vid Stekenjokks återställda koppargruva med tillhörande sandmagasin. Här finns mängder av giftiga tungmetaller deponerade i gruvdammen från Bolidens underjordsbrytning under åren 1976-1988. Bolidens information om sina tolv år i Stekenjokk finns att läsa i en kåtaliknande byggnad på platsen där anrikningsverk och andra byggnader en gång stod.

Stickvägar och uppställningsplatser finns mitt på fjällheden och aningslösa vindrickande och grillande turister beskådar den vidunderliga fjällnaturen bekvämt tillbakalutade i sina campingstolar vid husbilarna.

Allt verkar vara anlagt just för dem, som en turistisk attraktion. Men det är en chimär. En av väldigt många allvarliga och vilande miljöhot från gruvor i Västerbotten.

En deponerad socialdemokratisk jobbsatsning som alla framtida släkter tvingas ansvara för. En tickande miljöbomb. Oersättlig natur offrad som tolv års arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Offrad samisk kultur. Offrat vatten, som den nedströms liggande Trappstegsforsen i Suovniejohke/Saxån. Giftläckaget från gruvdammen rinner vidare ner i Ångermanälven och hamnar till sist i Bottenviken. Ett hav som är allvarligt påverkat av förgiftande verksamheter från gruvor, jordbruk och skogsbruk.

Ur Länsstyrelsen i Västerbottens tillsynsrapport av sulfidmalmsgruvor, med effekterna av läckage från Stekenjokks sandmagasin 1980-1981:

“• Avsaknaden av öring i Stekenjokk nedströms utsläppet samt en betydligt
lägre beståndstäthet av röding nedströms än uppströms utsläppet visade på
en reproduktionsskada i den påverkade delen av Stekenjokk.

• Lägre täthet av röding och en lägre kläckningsfrekvens hos utsatt laxrom
inom påverkade avsnitt jämfört med icke påverkade avsnitt av Saxån visade
att även här hade en viss reproduktionsskada skett.

• Fisk från Stekenjokk nedströms utsläppet uppvisade genomgående klart
förhöjda metallhalter av koppar, kadmium och zink jämfört med fiskar vid
referensstationen.

• Fisk från Saxån uppvisade tydligt förhöjda halter av kadmium och måttligt
förhöjda halter av koppar och zink.

• Fisk från grunddammen (Kultsjön) uppvisade klart förhöjda halter koppar
och måttligt förhöjda halter av kadmium medan fisk från Storvallen
endast uppvisade obetydligt förhöjda halter av dessa bägge metaller.”

Undrar hur tillståndet för fisken och vattnet är nu? Undrar hur det ser ut om hundra år, eller tusen? Det är inte svårt att ana sig till svaren på de frågorna. Det är ett konstant spill från sandmagasinet. I storm och regn rörs en större mängd upp till ytan på magasinet och rinner ut genom dess utskov.

Snön färgas av de gifter som läcker ur gruvdammen. Alla dammar läcker. Så också denna damm.

Det finns nya planer på att återuppta gruvdriften vid Stihkenjohke/Stekenjokk. Ännu en gång får naturen och den samiska kulturen stå tillbaka för den svenska expansionen. Nu i namn av grön omställning. Att förstöra natur för att rädda den. Det är ingenting annat än grön kolonialism.

Vill du stödja mitt bloggande kan du skicka en summa på Swish 070 2300955
Tack för din hjälp 🙂


Träffar: 502


Leave a Comment:

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


4 Replies to “Vildmarksvägen och Stekenjokk”

  • Den som inte är beroende av eller använder metaller är den första att kasta stenen. Ingen vill ha utvinning utav naturresurser på sin bakgård men alla använder dom och är beroende utav dom. Tor, använder du Gore-Tex? Vet du att flourcarboner, som finns i det materialet, är konstaterat att det är en större miljöbov än PCB
    (http://m.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2013-1/giftspridare). Din bil du åkte i, vad är den gjord av? Vad drivs den utav, vart utvinns den? För bara några dagar sedan hade mänskligheten använt årets kvot av naturresurser just nu lever vi på undetskott. Mina händer är lika smutsiga som alla andras men jag vill bara belysa att vi alla är lika mycket bidrag till dammar som den vid stekenjokk eller smältande isar och isbjörnars död eller oljeutsläpp i Kenya… Mvh Björn

  • Nä, man ska inte hålla käft.
    Man ska berätta, vilket Tor gör. Och påverka så att det blir en förändring.
    Vi har en mycket svag miljölagstiftning när det gäller gruvor i Sverige.

  • Vad använder du för kamera Tor ? är den gjord av trä ? Alla vi som använder ett ytterst uns av metaller, legeringar mm påskyndar och skapar efterfrågan av utökad gruvnäring. M.a.o. alla vi människor här på jorden. Tycker man att andra fattiga länder får ta skiten för vår konsumtion av detta, där säkerhet, kontroller av vatten och djurliv inte existerar, skulle i varje fall jag hålla käft !

    • Återbruk av redan uppbrutna metaller försörjer världens mineralbehov under lång tid.
      Både fattiga länder och vi själva får ta skiten av de moderna gruvorna. Förgiftningen av läckande och havererade gruvdammar är lika allvarlig här som var som helst. Om vi bryter mineraler här förhindrar det inte att fattiga länder också gör det. De internationella gruvbolagen tar ingen hänsyn annat än till de egna vinsterna. Och du, jag håller inte käft.



Tor Lennart Tuorda

Tor Lennart Tuorda med fjället Fieres i bakgrunden.

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag


error

Om du gillar det du läser, dela det gärna, tack :)