Astrid, Åsa, Nils och jag for på besök till Islandsberg vid Grundsund på Västkusten. Det var en spännande upplevelse att i frisk vind få uppleva den omtalade platsen från landsidan. Vågorna slog smällande in i bergväggarnas skrymslen. Det var som om hela havet kokade. På … Fortsätt läsaIslandsberg
Tuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap. Det är fascinerande att den i Sábme till ytan näst största samebyn Tuorpon fått sitt namn av ett fiskeredskap. En sameby, som alla andra samebyar, kolonialmakten Sverige bestämt endast ska bedriva renskötsel, med fiske och jakt som binäringar.Tuorpon, … Fortsätt läsaTuorpons sameby är namngivet av ett fiskeredskap
Visningar: 14
Otaliga är de berättelser om björniden och björnjakter jag fått höra genom åren. Framför allt när jag som liten lyssnade till morfar Ruperts berättelser och morbror Mauritz. Bland andra Spielteks ide i Bäŋganjunnje och sonen till Spieltek Nils-Erik Jakobsson, morfar Ruperts farfars, ide på sörsidan Darreädno. … Fortsätt läsaIde i samma myrstack som i fjol
Fastän snön ligger djup med lös sockerliknande kornsnö under en något hårdare yta gör Östergrenarna att man behagligt kan ta sig fram genom skogslandskapet. Mina skidor är 11 fot (335 cm.) långa och tillverkade av skidmakare Bo Östergren i Jokkmokk. Bosse har haft uråldriga samiska … Fortsätt läsaBehaglig skidtur i gammelskog
Stödutfodring av renar. Jokkmokk, Sápmi. I mitten av förra seklet blev kalhyggesbruket den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. På kalhyggena planterades tall, contorta och gran. I landets norra delar har därför renarnas möjligheter att skaffa mat dramatiskt försämrats. De allra sämsta betesmarkerna är contortaplantagerna där all … Fortsätt läsaExploatörer: Kompensera för marker ni saboterat!
Efter att jag och dotter Astrid lämnat bilen på vägen mellan Björkholmen och Randijaur syns på avstånd fullt med märkliga spår som vi når efter ett par hundra meters skidåkning. På denna orrarnas i april-maj sedvanliga spelplats, har det varit fullt ös visar spåren i … Fortsätt läsaPå skidtur i gammelskogen i Gállok
När min morfars far Erik Olof Nilsson år 1854 döptes i Huhttán/Kvikkjokk hade den bofaste pastor Henrik Laestadius nedtecknat mängder av hans faddrar i kyrkboken. Bland andra fanns både Ella (Elli) Pirkit och hennes syster Magga Pirkit med som faddrar. De var systrar till den … Fortsätt läsaSyskonen Pirkit var faddrar i Kvikkjokk
För sex år sedan fick jag en filmidé som ju måste bli verklighet. Jag kontaktade min vän Tell Aulin och undrade om han ville hjälpa till med att klippa den film om Laponias skogar och kulturvärden som jag ville göra. En film som skulle kräva … Fortsätt läsaHistorien bakom filmen Gállok – kampen i Sameland
Året är 1915. Det första världskriget rasar. Porjus kraftverk byggs klart, vilket primärt ska ge loken på malmbanan bättre effekt. På Lappväsendet och Länsstyrelserna finns en oro om en kommande samisk revolution. Bakgrunden är ett dubbelmord i Lövberg i Västerbotten som en samisk man från … Fortsätt läsaSverige fruktade en samisk revolution
Den 30 november 1989. Jag bor i Kvikkjokk med sambo, två barn och hund. Försörjer mig som frilansfotograf, på jakt, fiske och ströjobb. Tillsammans med sambon delar jag också på en fast deltidstjänst som väderobservatör där vi gör observationer var tredje timme dygnet runt. Klockan … Fortsätt läsaPer Blinds olycka 1989, min skildring
Den 4 december 1989 räddas Per Blind efter att han störtat nedför Fieres klippa sydväst om Kvikkjokk. I regnblandad snöstorm ligger Pelle i fyra dygn i snön med brutet lårben. I tidningen Samefolket som kommer ut innan jul, redogör jag för händelsen. Nedan följer några … Fortsätt läsaIdag är det 28 år sedan Pelle Blind räddades
Det är med stor tillfredsställelse jag igår tog del av Länsstyrelsens yttrande till regeringen om bearbetningskoncession för prospekteringsföretaget Beowulf Mining plc. Här följer lite historik om Beowulfs framfart i kommunen och om gruvmotståndets framväxt. I elva år har Beowulf funnits i Jokkmokks kommun. Sitt första undersökningstillstånd … Fortsätt läsaBeowulf kastas ut ur Jokkmokk
Jokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost och sin egen historia. Förra året fick slöjdaren Fredrik Prost det prestigefulla Asa Kitok-stipendiet. Med stipendiet följde också möjligheten att publicera en text i marknadsprogrammet. Men Jokkmokks kommun gillade inte texten, så den publicerades aldrig. Här följer Fredrik Prost text: … Fortsätt läsaJokkmokks kommun censurerar Fredrik Prost
Nuvarande Silbbatjåhkkå benämndes Kedkevare av svenskarna. Hela detta berg köptes av en enskild samisk skattelandsinnehavare, så att staten medelst krut kunde spränga lös silvermalmen. Lyssnar på direktsändningen av Girjasrättegången i Umeå hovrätt. Statens advokater förminskar dignitetet av de så kallade lappskattelanden och anser inte att … Fortsätt läsaLappskatteland inhandlat av den svenska staten
Var med sonen Nils till mor May-Britts grav på Kvikkjokks kyrkogård. Den 17 mars för 28 år sedan tog cancern henne. Ännu idag är saknaden efter henne enorm. Hemskt att hon inte fick uppleva Astrid och Nils, och förstås Åsa. De hade kommit väldigt bra … Fortsätt läsaVid mors grav i Kvikkjokk
Konsekvenser av renbeteslagen 1928. För samer som den svenska statens tjänstemän inte ansåg uteslutande ägna sig åt renskötsel kastades ut ur lappbyarna. Livet blev hårt. Många tvingades flytta och assimilerades medan andra stannade kvar på sina födelseorter och kanske lyckades skaffa sig en fjällägenhet. Som … Fortsätt läsaKonsekvenser av renbeteslagen 1928
Bild: Juŋgátjåhkkå i Badjelánnda. Min remiss om laponiaförvaltningen. Jag blev hedrande nog remissinstans och kunde lämna synpunkter om hur förvaltningen av världsarvet Laponia vid Kvikkjokk kan utvecklas. Yttrandet skickades till Miljö- och Energidepartementet. Dock har jag inte fått tillstymmelse av respons på mina förslag eller … Fortsätt läsaMin remiss om laponiaförvaltningen
”Pirkit-Amma var född i trakten av Kvikkjokk och hade en bror vid namn Niila och en syster Magga. Dessa bröder hade sitt vår och höstviste på södra sluttningen av Rauna-berget, norrut från Kvikkjokk, cirka tolv kilometer, vid sjön Tatas norra strand. Då Amma var liten … Fortsätt läsaVid Huhttán lever arvet efter Pirkit Amma
På 1400-talet finansierades bygget av Uppsala universitet med pengar från laxfisket i Edefors i Luleälven. Under samma sekel bekostade Luleälvens laxar också uppförandet av Gammelstads kyrka.På den tiden kunde man se hur pengar från stulna naturresurser i Sábme fördelades. Idag rinner miljarderna från timmer, massaved, vattenkraft, … Fortsätt läsaBygget av Uppsala universitet finansierades av lax från Luleälven
Den svenska historiens största stöld står Sverige självt för. Kuppen torde ha gett statskassan tusentals miljarder kronor genom åren. Pengar från framför allt skog, mineraler och vattenkraft. I Jokkmokk drog den så kallade avvittringen fram 1890 till cirka 1905. Detta bidrog till att ägandet av … Fortsätt läsaSveriges rekord i tjuveri innehas av Sverige
Tänker tillbaka på sommarens begivenheter vid Västerås, där jag hälsade på min son Anton och hans fina familj. De hade planerat en cykeltur till Anundshög och det blev en verklig hit. Vid gravhögen – Sveriges högsta som mäter nio meter- pågick pokemonjakt, senare också drakflygning, och … Fortsätt läsaPokemonjakt och kraftsamling vid grav
Spår av samer. I alla naturskogar i Sábme, dvs. skogar som aldrig kalavverkats, finns spår efter samisk barktäkt. På unga tallar skar samerna ut barken med en hornkniv och den ljusa innerbarken togs tillvara och grillades över elden eller användes till soppor, med mera. Barken … Fortsätt läsaUtrotade samiska avtryck minskar kulturlandskapets dignitet
Huhttán, Kvikkjokk. Gamájåhkå ständig ljudkuliss. Fri och outbyggd. Men så har det inte alltid varit. Också här har det exploaterats med vattenhjul till malmkross och blåsbälgar för den smälthytta, Luleå silververk, som började byggas här år 1660. Bergmästare och chef för hela alltet var Isak Tiock. En förmåga som på kort tid fick … Fortsätt läsaIsak Tiock, Bergmästare i Kvikkjokk, hemmansägare i Böle
Jag har tappat räkningen om hur många journalister och akademiker som ringt mig för en intervju, kommit på besök i Randijaur eller guidats i Gállok (Kallak). Senast var i torsdags när frilansjournalisten Cédric Gouverneur från Le Monde Diplomatique kom på visit. Jag hämtade honom från … Fortsätt läsaLe Monde Diplomatique i Gállok (Kallak)
För kring åtta tusen år sedan nära den bortsmältande inlandsisen. Sedan landhöjning, brutala kast i klimatet, älgar, sjukdomar, frost, snö, köld, stormar. Anpassning, hela tiden anpassning. Just här. Numera fjällnära och så ännu en klimatförändring. Härdad. En orkan år 2001 fällde vissa, men några av … Fortsätt läsaAnpassad yngling
Äntligen är familjen samlade i pappas stuga i Änok. Nils matar pinnar i en eld och Åsa finns som backup så att han inte halkar in i brasan med plastkläderna. I fonden tronar titanmalmskroppen i berget Ruovddevárre. Att berget ligger inne i världsarvet Laponia hindrar … Fortsätt läsaRekreation med familjen norr om Kvikkjokk
Min sambo Åsa förklarar på sin Facebooksida hur Nordenskiöldsloppet och journalisten Arne Müllers Guldspade-pris för sin bok Norrlandsparadoxen hänger ihop: Var ute en snabbis med hunden ikväll och konstaterade att det frasade under stövlarna och var is på vattenpölarna. Blir glad för Nordenskiöldsloppets skull. Men … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet och Arne Müllers guldspade
Utan Wolfgang Mehl, som jobbar på Jokkmokks kommun, hade det inte blivit någon nystart av Nordenskiöldsloppet. Wolfgang har den kunskap och det driv som krävts för att planera och anordna detta mastodontlopp. På P4 Norrbotten intervjuas han: Det är en fantastisk känsla. Jag tror nästan … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet, Wolfgang Mehl
Nordenskiöldsloppet, starten. Det första Nordenskiöldsloppet i modern tid efter det allra första långloppet som anordnades 1884. Det var fullt ös i Purkijaur 05.15 på morgonen. Busslaster med åkare strömmar in till startfållan. Musik, helikoptersurr och sorl av förväntasfulla skidåkare. Ingen har gjort det här förut. … Fortsätt läsaNordenskiöldsloppet, starten
Skidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut. Bilden: Jokkmokkssamerna Pavva Lasse Nilsson Tuorda och Anders Rassa just innan starten på skidturen på grönlandsisen 1883. Jag har sett denna bild många gånger förr, men aldrig analyserat den som nu. De åkte in i det okända Bägge två har korta … Fortsätt läsaSkidbedrift med tjurvedsskidor och vargspjut
1953 och två år framåt var min mor Maj-Britt småskolärare i Hoting, Jämtland. Jag och familjen passerade här igår och jag passade på att fotografera Centralskolan. Om det var just här moderskapet tjänstgjorde, vet jag dock inte. Jag ringde upp Maya-Lisa Karlsson, eller Emretsson, som … Fortsätt läsaMin mor i Hoting
Historikern Peter Ericson är specialiserad på samisk historia. Han har bland annat varit sakkunnig för samebyarna i Nordmalingsmålet och ägnar sig nu åt föreläsningsturnéer landet runt. På löpande band gräver Peter Ericson fram chockerande historiska uppgifter från svenska arkiv. Bland annat om skogssamerna. Från hans … Fortsätt läsaSveriges etniska rensning av skogssamer
I Nása, Nasafjäll, började den svenska staten bryta silvermalm år 1635. Samer tvingades att med sina renar dra malmen i pulkor till smältverket vid Säddvájávrres strand cirka 4,5 mil österut. Bland andra historikern Kenneth Awebro har skildrat denna mörka epok. Gruvprojektet var Sveriges svar på de … Fortsätt läsaNasa, ett nytt Alta?
Átjek är ett tungt och fruktat namn döpt från en av dem som råder.Vattenfall kalavverkade stora arealer och dränkte två samiska offerplatser när de reglerade Bárkávrre (Parkijaur) i slutet på 1960-talet. Det mesta av den urskog som växte vid berget är också kalavverkad. Skövlandet är hemskt … Fortsätt läsaRenarna fattar, men inte Sverige
Första gången namnet Tuorda nämns i svensk dokumentation var i början på 1700-talet. Nils Thomasson (-1748) lade till detta namn i den senare delen av sitt liv: Nils Thomasson Tuorda (källa: Börje Öberg). Troligen hittade Nils inte på namnet, utan återtog ett gammalt släktnamn. Vid tiden för den … Fortsätt läsaTuorda, från Sjokksjokk till Sirkas
Erland Ström, Börje Danielsson och Mauritz Erikson vid en rysk flyktings grav vid Virihávrre i Bádjelánnda.Foto: troligen Karl-Aage Swartzkopf Flyktingmottagandet i Jokkmokk har sett olika ut under skilda tider. Under andra världskriget var det ett fåtal kommunbor som arbetade med flyktingarna – åtminstone i fält. Idag är det många anställda och … Fortsätt läsaFlyktingar i Jokkmokk
Jag var fyra år och bodde i lägenhet på Köpmangatan 6 i Malmberget med pappa Lennart som jobbade som ingenjör vid vägbyggen i samhället och mor Maj-Britt som var hemma med mig och min tre år yngre bror Ola. Mina minnen från tiden i Malmberget … Fortsätt läsaMinnen av Malmberget
På väg tillbaks från invigningen av vår utställning Om gruvan kommer på Tráhppie i Umeå närmade vi oss Piteå. I bilen fanns förutom jag dotter Astrid, sonen Nils, sambo Åsa och vännen Henrik. Vi var tvungna byta blöja på Nils och då fick jag ett infall … Fortsätt läsaMin bakgrund i Djupviken, Pite
Stekenjokkgruvan. Astrid, Nils, Åsa och jag bilade för första gången genom Norge för att ta oss till Västkusten. Vi körde genom det urgamla samiska kulturlandskapet – som för övrigt gäller allt landskap i Sápmi, Sábme, Saepmie – på den så kallade ”Vildmarksvägen” från Klihmpe/Klimpfjäll och … Fortsätt läsaStekenjokkgruvan
