Samer grundade Björkholmen

Samer grundade Suollu/Björkholmen vid Gállok. Trots att de hade svenska namn var de flesta etniska samer.


Främsta fokus för gruvhotet gäller samiska rättigheter, men trots att samer grundade Suollu/Björkholmen har de blivit gravt nonchalerade och överkörda.

Byn Björkholmen i nuvarande Jokkmokks kommun, eller kort och gott Suollu på originalspråket lulesamiska, grundada
s 1794 av nybyggarsamen Isak Persson (1758-1827). Utifrån Jens Lindströms släktforskning genomgick Isak Persson Jokkmokks lappskola 1768 till 1770. Han var gift med Greta Olofsdotter Hedberg från Váhtjer/Gällivare. Tillsammans fick de barnen Per Hans Isaksson, Brita Greta Isaksdotter, Olof Isaksson Holmbom, Magdalena Isaksdotter och Isak Isaksson. Isaks Perssons far hette Per Pålsson, född i Ráddnávrre/Randijaur år 1726. Hans mors namn var Brita Isaksdotter, född i Smedsbyn 1727.

Filip Hultblad, en bland lulesamer hyllad forskare som stärker vetskapen om att det var samer som grundade Björkholmen

I den i Jokkmokk oftast hyllade forskaren vad gäller samiska släkter, byar och boställen Filip Hultblad, är Isak Persson dock kategoriserad som finne. Enligt den då rådande normen, också inom forskningen i slutet av 1960-talet och långt dessförinnan, var detta en vanlig ordning. Egentligen ansågs inte en same att klara av att vara nybyggare, bonde, bondhustru, präst, prästfru, klockare, resekateket, länsmän eller 12-man i någon Häradsrätt. Lappar höll på med renar, punkt. Något annat gällde inte för samer. Om någon same ändå blev bonde eller något ansvarsfullt i statens tjänst, vilket var vanligt, så blev denne bokförd som finne. Finnar ansågs (nära nog) lika högstående som svenskar och kunde bemästra också allehanda mera komplicerade arbeten. Äldre ord för same är just finne, som i Finnmark i Norge, eller självaste Finland. Hur skulle det se ut att i historiska protokoll eller i kyrkoböcker läsa att en same i något högre ställning blev sorterad som lapp? Hemska tid! Det funkade inte. Finne fick det bli. Finne hit och finne dit.

I tredje led före Isak Persson börjar först de första icke-svenska namnet visa sig, som hans farfarsfar Erik Jönsson Juto, född 1650 i Juto, Tärendö. Han var bonde han också. Även Isak Perssons farmorsfar Nils Nilsson blev kallad för finne. Detta trots att han härstammnade från skogssamer vid Övertorneå, i Torne lappmark. Det var denne man som grundade Randijaur by 101 år innan Isak Persson fick Björkholmen godkänd som fastighet.
Med andra ord: Det var samer som grundade Björkholmen, för övrigt också Randijaur.

Samer i Björkholmen med svenska efternamn

Nils Nilsson var länsman i Jokkmokks socken. Isak Persons mormorsfar Knut Hansson, född i Smedsbyn 1668 var förutom bonde också tolvman i Häradsrätten. Endast samer var länsmän i Sábme under denna tid. Ett faktum som till största del också gällde för Häradsrätternas ledamöter. Endast samer behärskade inhemska sedvänjor och det vardagsspråk som folket talade, samiska.

Isak Persons mor Greta Olofsdotter Hedberg blev född
i ”Vassare”, Gällivare 1756. Hennes far var länsman, vilket är avslöjande. Också Gretas mor var troligen av samisk härkomst. Då spelar det ingen roll att modern bar namnet Elingia, att hennes far hette Elingius och hennes mor hade Fellenia i efternamn. Det blir nästan komiskt i strävandena efter märkliga konstruktioner av namn. Fint, lärt och högsvenskt skulle det vara. Helst om man var av prästsläkt. Men många samiska pojkar blev de facto handplockade till prästskolorna. De kunde ju det samiska språket och kände väl till sedvänjorna. Viktiga krafter i missionen. Tydligaste exemplet i Jokkmokks socken är Nils Anderson Lundius (1640-1726), så kallad lappredikant, klockare och grundare av byn Vaikijaur, sju kilometer norr om Jokkmokk. Dennes far, Anders Petri Lundius (-1665), var också lappredikant, men även pastor och kyrkoherde. Han var den första samiska prästen i det pite- och lulesamiska området, som blev följd av många fler…

Det kryllar av samer i Isak Perssons släktträd. Jag skulle tro att nästan alla av dem var samer. Spelar ingen roll att de hade svenska namn som ofta prästen tvingar på dem, eller att de själva sytt ihop de finaste svenskklingande namn. En samisk präst kunde ju inte heta typ Tjedda, Huljo, eller ens Pålsson på den tiden. Nila Huljo, pastor 1643-1704 i Jokkmokk, lapp. Alltså, hur skulle det låta?

Lappskolan avslöjar att de är samer

Många som ser de här släkturedningarna blir förledda av alla svenska namn och av det näringsfång vederbörande har. Men de kan ändå bli avslöjade ändå som samer, mer eller mindre subtilt. Någon har gått i lappskola, en annan härstammar från en ort som endast är bebodd av samer, eller så skymtar exempelvis någon tvist om fiskerätt eller rätt till del av lappskatteland fram i något protokoll, någon var länsman. Nära nog samtliga nybyggare i Jokkmokk under 1600-talet var samer och merparten av de som startade nybyggen fram till mitten av 1700-talet var också de samer.

Skälen till varför de lämnade sina traditionella liv skiftade. Det gick kanske inte att leva som man önskade allenast på renskötsel. Renarna kan ha blivit decimerade av ett alltför högt rovdjurstryck eller slagits ut av dåliga betesvintrar eller sjukdomar. Jakten kan ha fallerat för den som helt eller delvis levde som jägare. Fisket kanske gav för lite. Då lockade statens utlovade 10-20 års skattefrihet för den som startade nybyggen och så slapp man skrivas ut i krigstjänst och undgick tvånget med transporterna av silvermalm, eller hålltjänsten som den kallades. Sverige ansåg att jordbruk, odling och boskapsskötsel var det bästa och klokaste man kunde ägna sig åt. Framför allt i ”outnyttjade” delar av Sábme. Också i Suollu. Som en brittisk kolonialherre vid namn Clive Sinclair Poulton 2011 ansåg vara folktomt. Rena vildmarken. What Local People?

Att Suollu och närliggande Gállok hade en rik och levande samisk kultur långt innan Upplandsslätten låg under vatten är ingenting såna här praktfulla kolonialister känner till, eller bryr sig om. Inte heller att det var samer som grundade Björkholmen.

Snudd på alla som bor i, eller härstammar från Suollu, är av samisk börd. Jag är släkt med de allra flesta
, genom Isak Persson, med flera.

Byborna måste tvångsförflyttas

Suollu och dess befolkning är de som utan tvekan drabbas värst om gruvan i Gállok blir verklighet. De endast cirka två kilometrarna till kanten av dagbrottet gör livet outhärdligt med ett grundvatten som blir allvarligt påverkat, ständigt buller, sprängningar och i östlig vind en massiv dammning. Flertalet av björkholmsborna måste tvångsevakueras och deras gårdar och hemman tvångsinlösas. Skälet till denna brutala åtgärd är att byn ligger inom riskzonen för sprängningarna i dagbrottet.

Samer grundade byn Suollu/Björkholmen vid Gállok.
Byn Björkholmen på stranden av regleringsmagasinet Skálkká, Lilla Lule älv, döpt efter Suollu, ön en bit ut från stranden.
I bakgrunden sarekfjällen t.h.

Om Suollu och björkholmsbornas situation talas det knappt någonting. Ett par, tre mesiga mediainslag har det blivit under alla de snart 17 år det här gruvhotet har legat som ett mörkt moln över nejden. Det är riktigt, riktigt dåligt. Det finns ingen organisation som står upp för det här folket, endast det lilla nätverket Gruvfritt Jokkmokk. Inte Jokkmokks kommun eller Jokkmokks allmänning. Inte länsstyrelsen eller Bergsstaten. Inte regeringen. Aldrig någon regeringen eller regeringarna.

I maj-juni i år ska det firas tioårsjubileum av protesterna i Gállok 2013. En sommar då björkholmsborna var rejält engagerade i kampen och hjälpte till med mat- och vattentransporter, ordnade boenden för aktivister, tjänade som terapeuter, bjöd på mat och mycket mer. Vi är befolkningen i Suollu stora tack skyldiga. Utan er otroligt värdefulla support hade motståndet mot vansinnesplanerna varit betydligt svårare att genomföra. Nu lever motståndet. Och växer! Hela tiden!
70 000 namnunderskrifter på Gruvfritt Jokkmokks och Skiftets namninsamling. Hundratals aktivister som lär komma om det skulle behövas. Som 2013, gånger 100.

På Gruvfritt Jokkmokks aktivistlista har närmare hundra aktivister skrivit upp sig. Engagerade naturmänniskor som kommer till Gállok om det blir skarp läge för att stoppa gruvan. Du kan skriva upp dig här om du vill vara med. Tack för ditt engagemang 💚

Leo Holmberg och Anna Wedin från bluesbandet Ramblin' Minds uppträder för aktivister och björkholmsbor i Gallok augusti 2013. Anna Wedin har sina rötter i Björkholmen. Samer grundade Suollu/Björkholmen vid Gállok.
Leo Holmberg och Anna Wedin från bluesbandet Ramblin’ Minds uppträder för aktivister och björkholmsbor i Gallok augusti 2013. Anna Wedin har sina rötter i Björkholmen.

Läs mer:
Livet på ett samiskt skatteland 1724
Gállok – ett gammalt kulturlandskap, länkar
.

Stöd gärna denna oberoende blogg med en swish till 0702300955. Stora tack för din donation 😀
/Tor




Visits: 562

5 svar på ”Samer grundade Björkholmen”

  1. Hej igen
    Om det stämmer med att du är släkt mer eller mindre med alla från Björkholmen , är vi nog även släkt du och jag !
    Skulle vara intressant att veta hur !

    //Eva-lena

  2. Hej
    Så intressant att få reda på detta 🙂 Min morfar Fabian Isaksson är i nedstigande led släkt med Isak Persson Randstöm som grundade Björkholmen.
    Då jag släktforskar på min släkt från Jokkmokk och Kvikkjokk är det väldigt intressant att försöka hitta mina samiska rötter även på morfars sidan. (Har dem i rakt nedåtstigande led från mormor)

    Hälsningar
    Eva-Lena

  3. Hej
    På min farmors sida av släkten är jag släkt med Anders Petri Lundius, den förste samen utbildad till präst i svenska kyrkan. Är det någon som känner till hans samiska namn och hans samiska bakgrund
    Med vänliga hälsningar
    Gösta Bergman

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *