Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?
on 16 september, 2018

Spännande faksimil från Göteborgs Handels- och sjöfartstidning den 19 maj 1883.

Har fått kontakt med gamle jokkmokkaren Olle Backman, tillika författare av boken Nordenskiöldsloppet 1884/Historien om världens hårdaste skidtävling. Han ringde upp och frågade om jag hade hört något om att Pavva-Lasse Tuorda och Anders Rassa på Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 hade sällskap av två andra jokkmokkssamer, bland andra av en vid namn Olof Grufvisare? Nej, svarade jag, det har jag inte hört talas om.

Tuorda och Rassa reste ensamma till Grönland, är det jag alltid har fått mig till livs. Har heller inte läst någonting annat i Nordenskiölds egen dagbok.

I faksimilen nedan reste dock Tuorda med Grufvisare, inte Rassa. Vidare skulle väl Nordenskiölds primära mål med expeditionen vara att med samernas hjälp undersöka om Grönlands inre var isfritt – inte kolla om Grönland lämpade sig för att bli koloniserat av samer och renskötsel. Han kanske ville göra både och. Mycket märkligt…

Aftonbladet den 19 maj 1883.

Stämmer uppgifterna? Har någon i Jokkmokk fler uppgifter om detta? Skriv i såna fall i kommentarsfältet nedan eller skicka mig ett mejl på t(at)kvikkjokk.nu

Tack på förhand 🙂

Views: 658


Leave a Comment:

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


One Reply to “Var fler samer än Tuorda och Rassa med till Grönland 1883?”

  • Jag antar att de flesta som skulle kunna sägas ha ett samiskt tillhörighet anser sig idag inte ha det.
    Så det blir svårt att få fram intresse när hela saken hanteras som det gör nu.
    Vi har ALLA ett samiskt arv i norr.
    Det gäller bara presentera det på ett sådant sätt att det blir begripligt och inkluderande
    Hittills har det mest mynnat i interna stridigheter om allt möjligt.
    Det har söndrat mer än samlat.
    Som tanken var när statens Rasbiologiska Institut inför de “lappbegreppet” mot vår vilja.
    Avsikten var att i kolonial anda förminska oss och därmed kunna stjäla våra tillgångar.
    Det ansågs mest som en välgärning på det sjuka trettiotalet när staten gick in och skapade den klyvning och den stöld av mark och vatten som nu bestämmer vardagen i norr.
    Vi har mycket att ta tag i.
    Men det händer nästan ingenting.



Figurer på Báktestubbá

Sök! Separera sökorden med komma och mellanslag

Tors Galleri